Motivering (skydd): Slottskapellet byggdes som begravningskapell och uppfördes i
timmer i en barockarkitektur. Fasaderna hade, om Dahlberghs
ritningar följdes, klart en klart mer utarbetad fasadutsmyckning
än den mer återhållna panelarkitektur som kapellet har idag. Den
ursprungliga färgsättningen var röd med ljus ornamentik, den
ljusa färgsättningen är ett arv från 1800-talets tidiga del.
Slottskapellet har genomgått flera om- och tillbyggnader och
dessa förändringar finns fortfarande läsbara i byggnadens
uttryck. Sitt nuvarande arkitektoniska form är en blandning av
den barock som kapellet ritades i samt mer klassiserande
element som tillkommit under åren. Den senaste restaureringen
återförde i viss mån kapellet till en äldre karaktär.
I sin grundform hade kapellet en strikt symmetri med
korsformen som grundplan, med tiden har vapenhus och
sakristia byggts till och det finns nu en tydlig öst-västlig
huvudaxel där de båda sidoentréerna har en sekundär betydelse.
Andra viktiga element för kapellets uttryck är de
rundbågformiga fönsteröppningarna och de spånklädda, välvda
takytorna med lanterninen. Slottskapellet har under perioder
varit belagt med tegel men den spånbeklädnad som är idag har
en stor betydelse för upplevelsen av byggnaden.
Kapellets olika årsringar görs sig tydligast gällande i dess
interiör. Här finns element bevarade från hela byggnadens
tidlinje. Den äldsta historian representeras, förutom av
byggnadens stomme, av predikstolen som visserligen utfördes
för Slottskyrkan men som efter branden flyttades över till
kapellet och nu är en av de mest iögonfallande
inredningsdetaljerna som kapellet besitter. Andra detaljer är
orgeln, även den ursprungligen utförd för en annan
kyrkobyggnad, och bänkinredningen och från samtiden dess nya
altartavla. Av äldre detaljer som finns bevarade i kapellet finns
få sådana, den altartavla som föregick den nuvarande finns nu
upphängd i sakristian och på vinden är några äldre bänkfronter
eller liknande förvarade.
Efter den senaste restaureringen har kyrkorummet en väl
sammanhängande exteriör och interiör som utgör en blandning
av kapellets sammanhängande historia.
Sammanfattning
- Slottskapellet har med sin korsform och den centrala kupolen
med lanternin med sin rödfärgade spåntäckning utgör ett
karaktärsfullt inslag i stadsmiljön.
- Exteriört är stommen i ursprunglig från kapellets uppförande.
Senare tiders förändringar är tillbyggnaden av sakristia och
vapenhus, det har även tagits upp nya fönsteröppningar.
- Interiören utgör en sammanhängande tidslinje från kapellets
uppförande till idag. Den äldsta inredningsdetaljen utgörs av
kapellets predikstol och dess senaste tillskott är bl.a. altartavlan.
- Den senaste restaureringen hade som ambition att stärka det
äldre, ursprungliga uttrycket vilken resulterat i en väl sammanhängande exteriör och interiör.
Inventeringsår (2006)
Inventeringsår (2005)
Kapellet har föregåtts av flera andra byggnader men den
nuvarande tillkom på initiativ av Erik Dahlbergh som vid tiden
var landshövding i Jönköping. Det kapell som byggdes hade en
korsformad plan och timrad stomme. 1737 brann slottet och
begravningskapellet övergick då till att fungera som
församlingskyrka för slottsförsamlingen och med det inreddes
kyrkan med bänkar och predikstol. Under 1700-talet tillkom
även vapenhus och sakristia. På 1800-talet ersattes bland annat
sakristian med en ny men 1871 genomfördes en genomgripande
ombyggnad där kapellets hela karaktär förändrades både
exteriört som interiört.
Den senaste restaureringen som genomfördes 1991 syftade till att i viss mån återställa kapellet till ett mer ursprungligt utseende. Vid restaureringen lades ett spåntak och lanterninen fick en ny utsmyckning med Dahlberghs ritningar som förlaga. invändigt fick kyrkorummet en väl sammanhållen karaktär där den äldre inredningen fick samsas med ett nytt fristående altarbord och altartavla.
Inventeringsår 2016
Erik Dahlberghs ritningar till ett nytt begravningskapell på den
västra kyrkogården är daterade 1692 men den kyrkliga historian
sträcker sig långt tillbaka. En första kyrkobyggnad tros ha
uppförts redan i slutet av 1300-talet. Denna kyrka brandhärjades
i slutet av 1500-talet och kyrkan revs någon tid efter och ersattes
med ett mindre träkapell vilket stod fram till att det nuvarande
kapellet byggdes.
Länge samsades slottsförsamlingen med det hospital som var
beläget i närheten och som hade sin begravningsplats i
anslutning till församlingens. I övrigt dominerades alltsedan
staden bränts och flyttats av åkermark, det dröjde fram till 1800-
talet innan den nya staden sprängde gränserna för den stadsplan
som utarbetades på 1600-talet när staden flyttades. Hur kapellet
utfördes är inte klart men de ritningar som Dahlbergh upprättade
visar en korsformad kapellbyggnad hållen i barockens formspråk
med rundbågformiga fönster och rödfärgade fasader med ljusa
ornament och listverk. Även interiören var mer utstuderad än den
interiör som möter besökaren idag.
Av vad som är känt från kapellets tidiga historia är att bland de
första förändringar skedde 1737 i samband med att
slottsförsamlingen, när slottskyrkan brinner, låter
begravningskapellet övergå till att fungera som
församlingskyrka. Med den förändrade funktionen inreddes
kyrkan med bänkinredning och några år senare tillkom en predikstol som tidigare varit placerad i slottskyrkan, denna utfördes 1692 av bildhuggaren Gustaf Kihlman. 1765 gjordes en tillbyggnad av kapellet då ett mindre vapenhus tillkom vid den södra ingången, invändigt tillkom den västra läktaren vid samma tillfälle. Vapenhuset följdes sex år senare av en sakristia som uppfördes i timmer och spåntäcktes, sakristian antas varit placerad i vinkeln mellan de östra och norra korsarmarna. Till kapellet byggdes år 1775 en klockstapel som det är oklart när den revs men vissa källor talar för att den fortfarande stod 1831 men på en litograferad utsikt från 1838 finns inte klockstapeln med längre. 1778 tillbyggdes kapellet med ytterligare ett vapenhus, detta uppfördes vid den norra entrén och samtidigt byggdes den norra läktaren och predikstolen flyttades från kyrkorummets nordöstra hörn till det sydöstra. Åren kring sekelskiftet 1800 gjordes flera underhållsarbeten av både kapellet och klockstapeln, 1803 och 1806 ersattes vapenhusens spåntäckning med taktegel. 1812 skedde ytterligare en större förändring när sakristian flyttades till den östra gaveln, även den nya sakristian utfördes i timmer. Några år senare brädfodrades sakristian och täcktes med tegel och samtidigt togs en ny fönsteröppning upp på den östra sidan. 1832 ersattes kapellets brädpanel och kring samma tid revs de båda vapenhusen, invändigt tillkom ett träaltare. En orgel tillkom på 1850-talet då en äldre orgel införskaffades från Kristine kyrka och installerades på den västra läktaren. Ett omfattande ombyggnadsskede skedde 1871 då kapellet genomgick en stor om- och tillbyggnad. Vid detta tillfälle gjordes vapenhusen och sakristian om och fick sina nuvarande volymer. Brädpanelen ersattes med lika utförande som den tidigare, kapellet hade redan en tid tidigare fått en vit färgsättning istället för den ursprungliga röda, alla kapellets fönster nytillverkades. Invändigt utfördes en bröstning upp till fönsterhöjd av pärlspåntspanel och väggfälten ovanför vävspändes. Väggpanelen målades med vit oljefärg medan de vävspända fälten limfärgades i gräddgult, blågrått och brunt. Läktartrapporna byggdes om och altarringen kläddes om. I slutet av samma årtionde fick kapellet sitt första värmesystem då två järnkaminer införskaffades. Den slutna bänkinredningen ersattes i slutet av 1800-talet av en ny öppen bänkinredning av ”missionshustyp”, denna typ av bänkar blev mycket vanliga i kyrkorna under denna tid. Bänkarna ersattes vid tillfälle med en annan typ av lösa bänkar, när detta gjordes är oklart. Under 1900-talet har mindre förändringar skett. 1924 plockades predikstolen bort och placerades under en tid i Sofia församlingshem, det dröjde ända till 1952 innan den återbördades till kapellet. Samtidigt som predikstolen återmonterades så ersattes de öppna bänkarna med en ny, klassiserande, bänkinredning. Järnkaminerna plockades bort och ett varmluftssystem installerades. Den senaste stora restaureringen genomfördes 1989-91 och syftade till återställa kapellet till något av den utformning som Erik Dahlbergh avsett när han upprättade ritningarna 1692. Detta tar sig uttryck i den lanterninprydnad som nytillverkades med Dahlberghs ritningar som förlaga. Nya trappor tillkom vid entréerna och en tillgänglighetsanpassning gjordes.
Invändigt togs de gamla kaminmurarna bort i kordelen och entrén mellan sakristian och kyrkorummet flyttades så den placerades rakt bakom altaret. Bröstningspanelen ersattes med ny och väggfälten ovanför vävkläddes och målades. Den pappspänning som varit i
takkupolen plockades bort och målades i en blå kulör.
Framför den nya sakristientrén placerades ett nytt
fristående altare och altarbord. Fönsteröppningarna
kompletterades med nya innerbågar med isolerglas. På
1970-talet hade en toalett installerats i den norra entrén,
denna togs nu bort och flyttades till en fristående
servicebyggnad som byggdes norr om kapellet. Inför
kapellets 400-årsjubileum gjordes en ny altartavla som
placerade i det fristående altaret, den äldre altartavlan
flyttades till sakristian.
År 1640-1659 Nybyggnad
Ett mindre träkapell uppfördes.
År 1694 Invigning
År 1694 Nybyggnad
Arkitekt: Erik Dahlbergh
År 1694 Nybyggnad
Kapellet uppförs efter ritningar av Erik Dahlberg, ritningarna är daterade 1692 då Dahlberg
fortfarande var landshövding i Jönköping. Det nya kapellet föregick av en tidigare
rektangulär byggnad som sannolikt stod på samma plats, denna fungerade som kapell under
hospitaltiden.
År 1737 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning tillkom detta år, bänkarna indelades i fyra kvarter. Sedan tillkomsten har
dörrarna försvunnit.
År 1741 Fast inredning - predikstol
Efter det att slottskyrkan brunnit beslutades att predikstolen skulle flyttas till kapellet vilket
skedde detta år. Predikstolen placerades i det sydöstra hörnet. Den utfördes 1692 av
Gustaf Kihlman.
Konstnär: Gustaf Kihlman
År 1778 Ändring - tillbyggnad
Ändring - tillbyggnad - Ett vapenhus byggdes i norr, vapenhuset byggdes av Sven Flygare.
Hantverkare: Sven flygare
År 1778 Fast inredning - läktare
Den norra läktaren byggdes detta år och i samband med detta flyttades predikstolen från
det nordöstra hörnet till det sydöstra.
År 1832 Fast inredning - altare
Altaret av trä tillkom detta år.
År 1835 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasaderna på kapellet vitmålades. Fram tills detta år hade både fasader och tak varit rödfärgade.
År 1850 Underhåll - takomläggning
Takmaterial ändras från spån till tegel.
År 1853 Fast inredning - orgel
Detta år installerades kyrkans orgel på den västra läktaren och i samband med detta utvidgades
denna. Orgeln hämtades från Kristine kyrka. (
År 1877 Teknisk installation - värme
Detta år införskaffades två kaminer vilka placerades i den östra korsarmen.
År 1895 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen plockades bort, på läktarna fick de stå kvar. Samtidigt installerades en
enklare lös bänkinredning.
År 1910 Fast inredning - orgel
Läktarorgeln ersattes med en kammarorgel som placerades i koret, element från den gamla
orgelfasaden återanvändes till den nya orgeln.
År 1924 Fast inredning - predikstol
Predikstolen plockades bort och flyttades till Sofia församlingshem.
År 1957-1959 Teknisk installation - värme
De lösa bänkar som tillkom 1895 plockades bort och ersattes med en fast bänkinredning
under 1950-talet. Någon gång under den andra halvan av 1950-talet ersattes de gamla
järnkaminerna av ett nytt varmluftsvärmesystem.
År 1973 Teknisk installation
En toalett installerades i norra entrén. Toaletten förlades i en gammal städskrubb.
År 1992 Konservatorsarbeten
Predikstolen genomgick konservatorsarbeten.
År 1994 Specifika inventarier - altartavla
Inför kapellets 300-årsjubileum invigdes en ny altartavla utförd av konstnären Sven
Ljungberg.
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA..
Jönköpings läns museums arkiv.
Jönköpings historia. Stencil u.å..
(1921). Jönköpings historia, fjärde delen.. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1984). Jönköping 700 år. ISBN: .
Johansson, Johansson, Erik O, G. (1940). Sveriges kyrkor, Småland: Jönköpings och Huskvarna kyrkor. ISBN: .
Karlsson, Bo E. (1996). Bebyggelse i Jönköping 1612-1870. Produktion, rekreation. ISBN: .
Areslätt,, Tomas. (1984). Jönköping. Medeltidsstaden 58.. ISBN: .
(1963). Jönköpings stads historia del 1. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1986). Kulturhistorisk utredning och förslag till bevarandeprogram för stadsdelen Väster i Jönköping.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell, "Religionsutövning","Kyrka"
Öppna på kartan Fler i kategorin