Motivering (skydd): Frinnaryds kyrka har en lång och skiftande historia som på olika sätt satt sina spår. Från 1200-talet framträder fortfarande det ursprungliga långhuset, koret och absiden som tydliga
delar och utgör fortfarande kärnan i kyrkan. Även dopfunten, om än hårt behandlad, hör till ursprungsinredningen från 1200-talet. Förstorade fönsteröppningar och takstolen med den branta sadeltakslutningen utgör tydliga vittnesmål om ändringar från 16- och 1700-tal medan tornet och rundbågsblinderingar vittnar om historiserande stildrag från det sena 1800-talet. Exteriören bär genom dessa skilda tidsavtryck spår om en lång och föränderlig historia.
Invändigt är spåren från kyrkans äldsta ursprung mindre exponerade, utan bildar istället grund för senare tiders tillägg. Nästan samtliga invändiga ytskikt härrör från 1969 då arkitekten Erik Lundberg ledde en omfattande renovering. Denna renovering gav kyrkans dess nuvarande karaktärsdrag i form av en modern interiör i samspel med de bevarade äldre inventarierna.
Arkitekten Erik Lundberg satte genom denna renovering stor prägel på kyrkans interiör. Renoveringen syftade till att förbättra en del tekniska brister och samla interiören till en helhet med mesta möjliga bevarande av de äldre inventarier och tydliggörande av olika skeden i kyrkans historia. De nya och tidstypiska tilläggen är utpräglat moderna och självständiga gentemot de äldre inventarierna. Bänkinredningen utgör stommen i den nya interiören, där också dörrparet mellan vapenhus och kyrkorum, orgelläktarens pelare och viss armatur ingår. Färgsättningen präglas av två klara färger; den varmröda bänkinredningen samt den pastellgröna bemålningen av predikstol och altarrundel. Dessa framträder mot den neutrala grund som kalkstensgolv samt kalkmålade väggar och tak utgör. Det bemålade korfönstret som är det enda bestående tillägget från 1926 år restaurering utgör ett färgmässigt centrum bakom altaret, och har tidigare varit utgångspunkt för färgsättningsprogram i kyrkan.
Frinnaryds kyrka berättar genom sin förändringar om olika betydelsefulla perioder i kyrkans historia. Äldre föremål tagna ur bruk och förvarade i kyrkan eller på annan plats är också värdefulla i denna berättelsen om användandet i äldre tid. Idag präglas den av en modernistiskt medveten gestaltning av hög klass, men som även låter den äldre inredningen och arkitekturen framträda på ett respektfullt sätt. Av den äldre inredningen framstår triumfkrucifixet från 1400-talet och predikstolen från 1700-talet som extra värdefulla, även har samlingen av äldre föremål och inventarier i tornkammaren ett stort värde genom den historia som därigenom berättas.
Sammanfattning
· Kyrkan präglas av ett långt historiskt bruk med successiva förändringar. I exteriören framträder långhus, kor och absid som tydliga medeltida volymer, de stora fönstren berättar om efterreformatoriska förändringar medan det sena 1800-talets torn berättar om ett historiserande intresse för medeltid och renässans. Sammantaget utgör den ett representativt exempel på en landsortskyrka som i måttfull omfattning följt med sin tids behov av förändringar och möjligheter att lösa dessa.
· Kyrkorummet är välbevarat i det skick som Erik Lundberg 1969 gestaltade interiören till. · Kyrkorummet präglas av tydliggjorda tidsskikt från klassicism (altarrundel och predikstol) och modernism (främst bänkinredning) mot en gemensam och neutral bakgrund som utgörs av de vitkalkade medeltida rummen.
· Spåren från den modernistiska renoveringen 1969 är medvetna och samkomponerade uttryck av konstnärligt och arkitektoniskt värde.
· Kyrkans främsta kulturhistoriska värde ligger i den historia som den genom sina förändringar berättar. Äldre föremål tagna ur bruk och som förvaras på annan plats i kyrkan är också viktiga för berättelsen om kyrkans användande under olika tider.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
Frinnaryds kyrka är uppförd på resterna av den medeltida kyrkan som troligen byggdes under 1200-talet. Kyrkan är en enskeppig kyrka med smalare kor och rund absid i öster. Sakristian är tillbyggd på norra sidan om koret, och troligen tillkommen under 1300-talet. Kyrkan har ett västtorn med vapenhus i bottenvåning och huvudentré på västra sidan.
Fasaderna är putsade i vit spritputs, medan tornets bottenvåning, hörnor, listverk, omfattningar framhävs av en slätputs i samma vita nyans. Tornet vilar på en sockel av röd slät granit medan sockeln till de äldre delarna är spritputsad i grått. Artikuleringen är begränsad till de utsparade slätputsade partierna och till rundbågsfriser på tornet och under vindskivor. Den spetsiga tornspiran alluderar tidstypiskt på ett gotiskt torn och i bottenvåningen omfattas ingången av en portal med stiliserat romanskt rundbågemotiv. De historiserande dragen från 1880-talets slut är tydliga men ändå återhållsamt underordnade och främst tillämpade på tornet, varför resten av kyrkan ännu vittnar om andra betydelsefulla perioder från kyrkans historia.
Invändigt präglas kyrkan av den senaste stora renoveringen 1969 som leddes av Erik Lundberg. Restaureringen syftade från början främst till tekniska förbättringar men samtidigt fick kyrkan bland annat en modernistiskt gestaltad bänkinredning som präglar mycket av interiören. Väggar, valv och det segmentbågsvälvda taket är putsade och vitkalkade, golvet är lagt med kalkstenplattor och bänkinredningen är mot gångar och baksidor vitlaserade. I väggputsen finns inristade spår efter äldre fönster- och dörröppningar från den medeltida kyrkan. Predikstolen från 1700-talet och altarrundeln är målade i ljust grönt. Den gröna färgsättningen härrör från 1927 år restaurering då ett färgschem upprättades som utgick från den gröna färgen i korets glasmåleri. Altarring och predikstol är dock ommålade i senare tid, men fortfarande utifrån detta schema. Den nuvarande färgsättningen är mer återhållsam med kalkvita väggar och tak, kalkstensgolv, och vitlaserade utsidor på bänkarna. Som kontrast är bänkarnas sitt- och ryggytor målade efter en varm rödbrun "höstlövsfärg" som Erik Lundberg fann vid en promenad på kyrkogården. Korets färgsättning präglas av glasmålningen med starka grundfärger, samt en mildare grön nyans mot blått respektive gult i altarrundel och kormatta. Det bemålade korfönstret bakom altaret föreställer Kristi uppståndelse och är utfört 1921 av glasmålerifirman Puhl & Wagner, Berlin. Fönstret var först ämnat för Väne Ryrs kyrka i Skara stift där det dock aldrig sattes upp. Altaret uppfördes vid restaureringen 1969 och är ritat av Erik Lundberg, så även altaret i sakristian. I likhet med nästan all arkitekturbunden inredning är även orgelfasaden och orgelläktaren ommålade i samband med restaureringen 1969. Orgelverket är därtill utbytt mot ett nytt, tillverkat av Gebrüder Jehmlich i Dresden 1969. Ett av få inventarier som inte ommålats är triumfkrucifixet från 1400-talet som hänger i triumfbågen. Dopfunten som anses samtida med kyrkans uppförande (första hälften av 1200-talet) fick en ny fot 1872 och cuppan höggs då också ren på sidorna.
Förutom murverk och takstol finns idag få äldre spår synliga i kyrkobyggnaden. Ursprungliga fönster- och dörröppningar på södra långshuväggen har markerats med ristningar i relief i putsen. Delar av den ursprungliga putsen med fragment av kalkmåleri finns enbart bevarade under den nuvarande putsen i koret - dock är inget av detta synligt. I långhuset är all gammal puts borttagen och ersatt med ny, senast gjort 1969. Av äldre och icke synliga spår kan även gravkammaren under korgolvet räknas - en nytillverkad minneshäll minner idag om släkten Pistols gravplats där.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Absid - Rundad, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Frinnaryds kyrka uppfördes under tidig medeltid, troligen under 1200-talet. Kyrkan uppfördes av gråsten med kor och absid, ett litet fönster i södra muren och ett i absiden. Under 1300-talet tillkom sakristian mot norr. 1659 drabbades kyrkan av ett blixtnedslag som förvandlade kyrkan till en ruin - men en del inventarier kunde räddas och murarna stod kvar efter branden. Kyrkan återuppfördes på de gamla murarna direkt efteråt. Taket väldes och fick bland annat ett tidstypiskt takmåleri med Gud i en mittplacerad sol och evangelisterna placerade i hörnen. Kortaket försågs med måleri föreställande Jesu dop i Jordan, delar av denna bemålning finns kvar på brädor i det nuvarande kortaket. 1693 uppfördes läktare på norra och västra sidan. 1763 målas interiören, vilket utfördes av mästare Petrus Wadsten från Eksjö. 1858 byggs kyrkan om och kyrkorummet förlängs åt väster med 6,2 meter. Nya fönsteröppningar tas upp i norra muren och i södra muren förstoras befintliga fönster. Det plana trätaket putsas invändigt. I samband med ombyggnaden tillkommer även kyrkans orgel, tillverkad av Erik Nordström 1858 med åtta stämmor. Efter ombyggnaden uppfördes ett västtorn efter ritningar av Hugo Hammarskjöld 1889, och klockstapeln söder om koret rivs. Inför tornbygget utvidgas kyrkogården åt väster med 15 meter för att lämna plats åt bygget. Efter detta har kyrkan i stort det utseende den har idag. 1926 tillkom en glasmålning i koret föreställande den uppståndne Kristus. Året efteråt genomfördes en omfattande invändig ommålning under ledning av Göran Pauli som främst syftade till att liva upp den dåvarande dämpade färgskalan. Detta ledde till ny färgsättning som huvudsakligen gick i gult och grönt, anpassat efter det nya korfönstret. Nästa stora renovering genomfördes 1968-69, till en början under ledning av Erik Lundgren och efter dennes bortgång slutfördes den av kollegan Uno Söderberg. Renoveringen innebar att det gamla brädgolvet ersattes av ett nytt kalkstensgolv med värme, ny bänkinredning, invändig omputsning, det putsade kortaket ersattes med en träplafond, nytt altare mm. Efter 1969 års renovering har kyrkan i princip enbart varit föremål för underhållsåtgärder, senast 1994 då spåntaket tjärades om och även byttes ut på sakristian. 2002 installerades ett nytt värmesystem baserat på bergvärme.
År 1744 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Hela kyrkan och dess inredning målas av Petrus Wadsten, Eksjö, liksom dekorationer på predikstol och läktarbröstning.
Konstnär - Dekormålare: Petter Wadsten
År 1763 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kortaket målas av Petrus Wadsten, Eksjö, med motiv ur Jesu dop i Jordan.
Konstnär - Dekormålare: Petter Wadsten
År 1858 Fast inredning - orgel
Ny orgel med åtta stämmor.
Orgelbyggare: Erik Nordström
År 1892 Specifika inventarier - tornur
År 1926-1927 Underhåll
Omfattande målningsarbeten och ändringar invändigt.
Arkitekt: Göran Pauli
Arkitekt: Johannes Dahl
År 1926 Fast inredning - glasmålning
Nytt korfönster (1921) med motiv av uppståndne Kristus. Ursprungligen gjort för Wäne-Ryrs kyrka.
År 1937 Teknisk installation - värme
Lågtrycksånga
År 1969 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Erik Lundberg
År 1994 Underhåll - takomläggning
Översyn och lagning av spåntak. Byte av spån på sakristitak.
År 2002 Teknisk installation - värme
Lågtrycksånga ersätts med bergvärme.
Jönköpings länsmuseums arkiv. (JLM)
Länsstyrelsen i Jönköpings läns arkiv. (JLST)
Antikvarisk topografiska arkivet, Stockholm, genom kopior i länsstyrelsens arkiv. (ATA)
.
Björkman, Sten, mfl (red.), Svenska gods och gårdar. del XXV, Småland: Jönköpings län (östra delen), Uddevalla 1941.
Carlsson, Sten L., Sveriges kyrkorglar, Lund 1973.
Erixon, Sigurd, mfl, (red.) Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Jönköpings län, del III, Uddevalla 1952
Frinnaryds kyrkas historia, osignerad och odaterad skrift på fyra sidor i Länsstyrelsens arkiv.
Hederström, Christine, Värdefulla byggnader och miljöer i Aneby kommun, Aneby 1994
Våra kyrkor och griftegårdar i ord och bild, del IV, utgiven av Eksjö-Nässjö och Sävsjötidningen, Eksjö 1930.
.
(1930). Våra kyrkor och griftegårdar i ord och bild.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin