Motivering (skydd): Linderås kyrka byggdes 1793 och präglas exteriört av sengustavianska stilideal, synligt tex i den svängda tornhuven med genombruten lanternin. Kyrkan har genomgått få förändringar och ger en sammanhållen och välbevarad tidsbild av stilidealet under sin tillkomstperiod. Kyrkan visar upp en representativ sengustaviansk exteriör med släta ljust putsade väggar och enkla spritputsade artikuleringar. Intresseväckande är bland annat den östra entrén som leder direkt till korläktaren och sakristian, liksom den ovanligt långsträckta planen som berättar om den växande församlingen vid 1700-talets slut.
Interiören blev dock huvudsakligen färdig under 1800-talets första hälft, då smaken mer hunnit påverkas av nyklassicistiska stilideal. Värdefulla inslag i interiören är främst kopplade till autenticitet i material vad gäller brädgolv, fönster, altaruppsättning och orgel. Bänkinredningen liksom bemålningen härstammar från 1931 års renovering men smälter väl in i den nyklassicistiska miljön. I kyrkointeriören framstår altartavlan av Kilian Zoll som extra värdefull ur konsthistorisk synvinkel då detta var hans första stora monumentalmåleri. Orgeln är välbevarad och spelar fortfarande med ursprunglig uppsättning stämmor och har ett stort musikhistoriskt värde. Korläktaren som nu förlorat sin ursprungliga funktion är av stort byggnadshistoriskt värde genom att den varit minst utsatt för ändringar, liksom de lösa äldre inventarier som bevaras där. Andra lösa inventarier som tagits ur bruk och fortfarande förvaras i kyrkan, på vinden eller på andra ställen har också ett stort kulturhistoriskt värde i och med den historia de berättar om kyrkans tidigare användande.
Sammanfattning
· Kyrkorummet utgör en enhetlig interiör med inredning och inventarier tillkomna under 1800-talets första hälft. · Korläktaren med en egen entré på östra gaveln är ett ovanligt inslag och samtidigt ett värdefullt exempel på variationen inom kyrkobyggnader från denna tid. Därtill har den genomgått få förändringar och visar upp material och färgsättning äldre än den nuvarande i övriga kyrkorummet och därför värdefull som referens för framtida undersökningar.
· Det finns en hög närvaro av ursprungliga material med högt autenticitetsvärde, tex det kilsågade brädgolvet i långhuset, de inre fönsterbågarna av trä med en del ursprungliga fönsterrutor kvar, kyrkobyggnadens stomme och planlösning utom den utvidgade läktaren med underbyggnader.
· Altaruppsatsen med altartavla av Kilian Zoll är förknippad med stora konsthistoriska värden, som ett tidigt verk av en av de mer framstående konstnärerna i Sverige kring 1800-talets mitt.
· Marken under och runt om kyrkan kan innehålla värdefulla spår från den medeltida kyrkan och utgör ett värdefullt källmaterial över dess historia.
· Inventarier tagna ur bruk och förvarade på sekundär plats är viktiga dokument över kyrkans användande i äldre tid.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
Linderås kyrka är en enskeppig långsträckt salskyrka i sten, med tunnvalv, rakt avslutat kor i öster och ett torn i väster med vapenhus. Det branta sadeltaket är klätt med plåt, fasaderna slätputsade och kalkavfärgade. Ingångar finns förutom i väster och på södra långsidan även på östra gaveln som leder till korläktaren. De yttre stildragen är sengustavianska, främst representerade genom den för tiden karaktäristiska rundade tornhuven med genombruten lanternin, medan interiören som färdigställdes några år senare främst har nyklassicistiska stildrag.
Linderås kyrka är en enskeppig salkyrka med tunnvalv, västtorn och rakslutet kor i öster. Kyrkan är långsträckt, med korläktare i öster bakom altarväggen, och därunder sakristia. Kyrkan har en separat ingång i öster till korläktaren vilket är ovanligt och av samtiden ansågs som "dålig nymodig arkitektur" - troligen användes denna av drängar och pigor och andra som kom för sent till gudstjänsten. Kyrkan har genomgått få förändringar sedan den stod färdig 1795. Inredningen var dock inte färdig från början utan kompletterades efter hand som församlingen fick råd och möjlighet. De första åren var läktarna öppna mot kyrkorummet och kyrkbänkarna stod direkt på ett stampat jordgolv. 1803 uppförde man den nuvarande läktarbröstningen och året därpå lade man in stengolv i vapenhuset och brädgolv i långhuset. Det nuvarande brädgolvet är kilsågat och troligen ursprungligt.
1844 tillkom altartavlan, målad av Kilian Zoll som då var på genomresa i trakten och tecknade folklivsskildringar under sin studietid. Oljemålningen skildrar Jesus törnekröning och är en kopia av Pehr Hörbergs altartavla för Sunds kyrka i Östergötland. Altaruppsatsen ritades också av Zoll men bearbetades på Överintendentsämbetet av arkitekten C G Blom Carlsson. 1864 byggdes orgeln av Erik Nordström, yngre broder till den mer kände bygdeorgelbyggaren Sven Nordström. Möjligen kan den ha byggt av dem båda tillsammans då de sedan 1850 i flera fall arbetade gemensamt. Orgeln är bevarad i nära ursprungligt skick, bortsett från fasaden som ursprungligen målades i pärlgrått med förgyllningar men som sedan 1931 är marmorerad i grönt.
Den ursprungliga färgskalan i kyrkan gick i vitt och ljusblått med förgyllda lister och för måleriet svarade häradsmålaren Gabriel Lindvall. Senare ändrades färgsättningen till pärlgrått med förgyllda lister. Den nuvarande färgsättningen med grönmarmorerade ytor återgår till en större renovering som genomfördes 1931. Vid denna renovering inreddes även ett arkiv och ett förråd under läktaren samtidigt som denna utvidgades. Därefter har huvudsakligen endast mindre renoveringar och underhåll skett. I början på 1960-talet satte man in innerfönster, ny elbelysning, interiören målades om och på 1990-talet lades plåttaket om. De ursprungliga fönstren med delvis bevarade ursprungliga glasrutor och blyspröjs restaureras under 1999-2004.
Fasadkulör (2004): Beige
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Historiken kompletterad vid inventeringen 2004.
Den nuvarande kyrkan har föregåtts av en romansk stenkyrka. Inga utgrävningar har gjorts angående den medeltida kyrkan men troligen stammar den från åtminstone 1200-talet, av den bevarade dopfuntens ålder att döma. Kyrkans exakta läge är okänt liksom dess utseende, men den hade ett mindre torn samt en större klockstapel bredvid, och byggdes till med korsarmar av trä 1666 och 1670. 1759 visiterades den tillbyggda medeltida kyrkan i Linderås av biskop Rhyzelius, som då dömde ut den som förfallen och otillräcklig. Man beslutade att låta bygga en ny kyrka och 1778 gjordes ritningar av länsbyggmästaren Mårten Olof Beurling. Samtidigt beviljades också att man innan rivningen av kyrkan skulle uppföra ett gravkapell åt släkten Bogeman som hade gravplats i gamla kyrkan. Ritningarna på kyrkan fastställdes aldrig av Överintendentsämbetet utan istället gjorde arkitekt Thure Wennberg på Överintendentsämbetet nya ritningar 1783. Kyrkan revs 1793 och samma år började man uppföra den nya kyrkan. Denna stod färdig 1795. Stiftsbyggmästare Caspar Seurling fick uppdraget att uppföra kyrkan efter Wennbergs ritningar.
Linderås kyrka är en enskeppig salkyrka med tunnvalv, västtorn och rakslutet kor i öster. Kyrkan är långsträckt, med korläktare i öster bakom altarväggen, och därunder sakristia. Kyrkan har en separat ingång i öster till korläktaren vilket är ovanligt och av samtiden ansågs som "dålig nymodig arkitektur" - troligen användes denna av drängar och pigor och andra som kom för sent till gudstjänsten. Kyrkan har genomgått få förändringar sedan den stod färdig 1795. Inredningen var dock inte färdig från början utan kompletterades efter hand som församlingen fick råd och möjlighet. De första åren var läktarna öppna mot kyrkorummet och kyrkbänkarna stod direkt på ett stampat jordgolv. 1803 uppförde man den nuvarande läktarbröstningen och året därpå lade man in stengolv i vapenhuset och brädgolv i långhuset. Det nuvarande brädgolvet är kilsågat och troligen ursprungligt. 1844 tillkom altartavlan, målad av Kilian Zoll som då var på genomresa i trakten och tecknade folklivsskildringar under sin studietid. Oljemålningen skildrar Jesus törnekröning och är en kopia av Pehr Hörbergs altartavla för Sunds kyrka i Östergötland. Altaruppsatsen ritades också av Zoll men bearbetades på Överintendentsämbetet av arkitekten C G Blom Carlsson. 1864 byggdes orgeln av Erik Nordström, yngre broder till den mer kände bygdeorgelbyggaren Sven Nordström. Möjligen kan den ha byggt av dem båda tillsammans då de sedan 1850 i flera fall arbetade gemensamt. Orgeln är bevarad i nära ursprungligt skick, bortsett från fasaden som ursprungligen målades i pärlgrått med förgyllningar men som sedan 1931 är marmorerad i grönt.
Den ursprungliga färgskalan i kyrkan gick i vitt och ljusblått med förgyllda lister och för måleriet svarade häradsmålaren Gabriel Lindvall. Senare ändrades färgsättningen till pärlgrått med förgyllda lister. Den nuvarande färgsättningen med grönmarmorerade ytor återgår till en större renovering som genomfördes 1931. Vid denna renovering inreddes även ett arkiv och ett förråd under läktaren samtidigt som denna utvidgades. Därefter har huvudsakligen endast mindre renoveringar och underhåll skett. I början på 1960-talet satte man in innerfönster, ny elbelysning, interiören målades om och på 1990-talet lades plåttaket om. De ursprungliga fönstren med delvis bevarade ursprungliga glasrutor och blyspröjs restaureras under 1999-2004.
År 1225-1235 Specifika inventarier - dopfunt
Cuppa av kalksten, nytillverkad mellandel och fot.
År 1793-1795 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och torn. Ritningar signerade 1783. Den ursprungliga färgskalan i kyrkan gick i vitt och ljusblått med förgyllda lister och för måleriet svarade häradsmålaren Gabriel Lindvall.
Byggmästare: Casper Seurling
Konstnär - Dekormålare: Gabriel Lindvall
Arkitekt: Thure Wennberg
År 1800-1810 Underhåll - takomläggning
Efter problem med läckage under kyrkans första år lades kyrkotaket om med tegel, (Almén 1943). Enligt en observation av spikmärken gjord på plats 1992 kan taket dessförinnan ha varit täckt med spån, (JLM).
År 1843-1844 Specifika inventarier - altartavla
Kilian Zoll åtar sig uppdraget att måla altartavlan för 500 riksdaler, och är färdig året därpå. Oljemålningen skildrar Jesus törnekröning och är en kopia av Pehr Hörbergs altartavla för Sunds kyrka i Östergötland.
Konstnär: Kilian Zoll
År 1843-1844 Fast inredning - altaruppsats
Överintendentsämbetets arkitekt C G Blom Carlsson ritade altaruppsatsen.
Arkitekt: Carl Gustaf Blom-Carlsson
År 1859-1864 Fast inredning - orgel
Byggd av Erik Nordström från Flisby. Ritningar till fasaden uppgjordes 1859 vilka reviderades och antogs 1862, kopior av ritningarna är signerade det året av arkitekten A R Petterson. (JLST)
Orgelbyggare: Erik Nordström
År 1875-1885 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar.
År 1875-1885 Underhåll - interiör
År 1893 Teknisk installation - värme
Värmeugnar installerade.
År 1907 Underhåll
År 1931 Konservatorsarbeten
Triumfkrucifix restaureras och hängs upp över dopfunten
År 1931 Teknisk installation - värme
Värmeledningscentral i källaren under sakristian.
År 1931 Underhåll
Golvet innanför altarringen ommålas i laserande grönt, altarringen och läktarbröstningarna målas pärlgrå på framsida och mörk marmorerande på baksidan. Bänkar och innerdörrar avlutas och målas om i gröna och grå laserande toner. Orgeln grönmarmoreras. Väggpanel marmoreras om i liknade utförande som innan. Skrapning och tvättning av innertaket, ommålning med blågrå färgton gående mot grönt. Omkalkning av samtliga invändiga väggar. Ommålning av ytterfönster, renskrapning av färg på ytterdörrar och inbränning av linolja. Altartavlan nyfernissas. Tvättning och bättringsmålning av predikstol (den övre delen av ljudtaket är troligen inte ursprunglig). Enkel dekoration i mitten av sakristians tak. Uppgift finns om att målningsschemat följer 1828 års färgsättning. Genomgång och ommålning av takplåt med svart linoljefärg, på tornhusen målas det som varit skärt med en mörkare pärlgrå färg. Ny trappa och vindfång till södra ingången och ny häll till den västra av hyvlad kalksten.
Arkitekt: Johannes Dahl
År 1960 Underhåll
Ny skorstensstock vid östra ytterväggen och värmeisolering mellan tornrum och orgelläktare.
År 1961 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Rengöring och restaurering av orgeln.
Orgelbyggare: Tore Lindegren
År 1962 Underhåll - fönster
Uppsättning av innerfönster med järnbågar.
År 1966 Underhåll - exteriör
Översyn och underhållsåtgärder på trappor, sockel, taktäckning, fönsterbänkar, puts etc.
Arkitekt: Johannes Dahl
År 1992-1994 Underhåll - takomläggning
År 1999 Underhåll - fönster
Restaurering av ytterbågar.
År 2000 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Restaurering av orgeln.
Orgelbyggare: Carl Gustaf Lewenhaupt
Jönköpings länsmuseums arkiv. (JLM)
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA's arkiv. (JLST)
.
Kulturhistorisk karakterisering och bedömning Linderås kyrkogård Linderås socken i Tranås kommun Jönköpings län, Linköpings stift.
ÄLDRE RITNINGAR - U å plan (osign); 1783 nybyggnad (Th Wennberg, i skrivelse till K Majt 1783 20/1); 1783 nybyggnad (Th Wennberg, VaLa); 1795 predikstol (C F Sundvall, VaLa); 1843 altaruppsats (C G Blom Carlsson); 1859 orgelfasad (A R Pettersson); 1862 orgelfasad (A R Pettersson).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Cnattingius, B - Lönnerholm, E, Linderås kyrka. Vägledning. Linköping 1975; Lönnerholm, E, Linderås och Adelöv. Två socknar i Holaveden, Tranås 1967; Äldre foton, exteriör: två odaterade äldre, diverse från 1966, interiör: före och efter 1931. ATA..
Almén, Gunnar A, Linderås kyrka 150 år, Tranås Posten 29 november 1943.
Carlsson, Sten L., Sveriges kyrkorglar, Lund 1973.
Cinthio, Erik mfl (red.), Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium nr 216. Kyrkobyggnader 1760 - 1860, del 2 Småland och Öland, Uppsala 1993. (SvK)
Cnattingius, Bengt och Lönnerholm, Erik, Linderås kyrka, Linköpings stiftsråd kyrkobeskrivningsnämnd, Linköping 1975.
Edholm, Dag, Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Stockholm 1985.
Karlson, Bo E, Kulturhistorisk utredning och bevarandeförslag för Tranås kommun.Jönköpings läns museum 1983.
Lindqvist, Gunnar, Linderås kyrka, Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté, Tranås 2004.
Wahlberg, Mats (red.), Svenskt ortnamnslexikon, Stockholm 2003.
.
(1993). Sveriges kyrkor volym 192: Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2, Småland och Öland.
Grenberger, J. (2003). Bogårdsmurar i Linköpings stift.
Carlsson, Sten. (1973). Sveriges kyrkorglar.
Cnattingius, Bengt. (1975). Linderås kyrka.
Lindqvist, Gunnar. (2003). Linderås kyrka.
Edholm, Dag. (1985). Orgelbyggare i Sverige 1500-1900 och deras verk.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin