Motivering (skydd): Bälaryds kyrka har ett medeltida ursprung och är troligen uppförd omkring 1100-1200-talet. Kyrkans nuvarande utseende härrör i stora drag från 1700- talets mitt och början av 1800-talet då kyrkan utvidgades och byggdes om.
Stora delar av kyrkans äldsta historia är ännu outforskad, men takstolen och långhusets murverk och grund har fortfarande mycket autentiskt material från dess uppförande dessa har ett stort värde som källmaterial om kyrkans äldsta historia och därmed viktiga ur bevarandesynpunkt. Andra karaktäristiska särdrag kopplade till dess äldsta historia är sadeltakets branta lutning (över långhuset), långhusets tjocka stenväggar samt låga sockel.
Exteriören präglas idag i stort sett av det utseende som kyrkan fick efter 1740 års tillbyggnad. Då byggdes kyrkan till med ett stort och brett tvärskepp mot norr (nykyrkan), uppfört i samklang med övriga kyrkan vad gäller material och form. Liknande utvidgning genomförde Vireda kyrka med ett tvärskepp mot norr vid samma tidpunkt. Tillkomsten av nykyrkan i norr är ett påtagligt och värdefullt vittnesmål om befolkningsökningen i höglandssocknarna kring 1700-talets början. Det ovanliga tornet i väster med en spånklädd och lanterninprydd övervåning är ett karaktärsfullt uttryck och kännetecken för Bälaryd. Spånbeklädnaden, som tidigare troligen även täckt taket på kyrkan, utgör en väsentlig del av upplevelsen av tornet och kyrkans exteriör.
Även kyrkans interiör härrör i stora drag från 1700- talets mitt och början av 1800-talet. 1755 försågs nykyrkans innertak med målningar av Olof Rosenblad, dessa utgör en stor del av upplevelsen i dagens kyrkorum. Även här kan parallellen till Vireda göras då Olof Rosenblad samtidigt även målade Viredas innertak. Interiören ger med välbevarade takmålningar och intakta rum fortfarande en bra föreställning om hur kyrkan tedde sig i början av 1800-talet. I långhuset uppmärksammas främst innertaken från 1807 och läktaren med Rosenblads panelmålningar samt Nordströmorgeln. Senare tillskott och ändringar har på ett harmoniskt sätt inordnat sig i den befintliga miljön. Nya och gamla inslag ger tillsammans en förståelse för kyrkans historia. Triumfkrucifixet på korväggen utgör ett värdefullt uttryck för kyrkans äldre medeltida historia, och andra inslag utgör värdefulla vittnesmål om andra tidsepoker. Kyrkans senaste historia under 1900-talet tar sig uttryck i en ändrad bänkindelning, harmoniserad färgsättning och större exponering av äldre inventarier.
Till kyrkomiljön hör också kyrkogården med gravkoret vid västra entrén samt norr om kyrkogården den fd skolbyggnaden från 1886. Kyrkomiljön har kulturhistoriska värden som en välbevarad plats med lång historisk kontinuitet.
Sammanfattning
- Utvändigt präglas kyrkan av dess 1700-1800-tals dräkt, uttryckt genom nykyrkan, den stora sakristian, stora rundbågade fönsteröppningar, spritputs, tornöverbyggnad samt gravkoret väster om kyrkan. Sakristians och nykyrkans tillkomst visar på 1700-talets befolkningsökning och utrymmesbrist.
- Den spånbeklädda tornöverbyggnaden är en väsentlig del av den för Bälaryd karaktäristiska siluetten, material och utförande kopplade till denna är värdefulla.
- Interiören präglas av det medeltida långhuset samt nykyrkan från 1700-talets mitt med sin iögonenfallande takmålning. Läktarbröstningens apostlaporträtt samt altartavlan på nykyrkans södra vägg är målade samtidigt med takmålningen och bildar tillsammans ett sammanhang.
- Den medeltida takstolen är välbevarad och visar flera skulpterade detaljer av stort historiskt värde. - Långhusets murverk innehåller autentiskt material från kyrkans uppförande av källhistoriskt värde för kunskap om kyrkans äldsta historia.
- Inventarier berättar om kyrkans långa användande som gudstjänstrum; bland dessa märks framför allt triumfbågskrucifixet från 1400-talet, den medeltida järndörren i sakristan, predikstolen från 1600-talet, samt Nordströmorgeln från 1836.
- Föremål tagna ur bruk berättar om kyrkans äldre användande som gudstjänstrum och är förknippade med ett stort värde för tolkningen och berättandet av kyrkans historia.
Inventeringsår (2004)
Bälaryds kyrka är en enskeppig salkyrka med rakt avslutat kor i öster och en utbyggd nykyrka i norr. Sakristian ligger i öster med ingång från nykyrkan. Kyrkans äldsta del utgörs av de medeltida delarna av långhuset och koret, medan sakristian och nykyrkan är tillbyggda under 1700-talets första hälft. Tornet i väster uppfördes före 1600-talet, och byggdes på med en våning 1798 då det också fick sin nuvarande lanterninkrönta utformning. Tornmuren har fyra små fönsteröppningar under lanterninen, varav den östra i muren vetter in mot kyrkvinden.
Samtliga murar är uppförda av sten och spritputsade med ofärgad kalkputs, omfattningar och listverk är ursparade i slät puts. Kyrkan vilar på en låg och jämnhuggen stensockel. Taket är ett plåttäckt sadeltak, med spånklätt gavelröste i öster, även en liten stående yta mellan södra takfallet och tornet i väster är spånklätt. Intressant är den skarv som uppstått i det spånklädda gavelröstet ovanför koret. När nykyrkan uppfördes ändrades takstolen vid mötet med nykyrkan och den nya taklutningen visar sig här.
På vinden finns delar av den ursprungliga takstolen med takbrädor bevarad. I putsen på södra fasaden mellan det västra och det mittersta fönstret kan man se sprickor och skiftningar var den ursprungliga södra ingången varit, innan dess att den förlades i tornet. Fönstren är stora och rundbågade, träspröjsade och försedda med mittpost, dessa fick troligen sin nuvarande utformning 1909.
Kyrkorummets interiör präglas främst av den stora tillbyggnaden, nykyrkan, i norr. När nykyrkan uppfördes var långhuset fortfarande valvslaget och ett pelarpar avskiljde därför långhuset från nykyrkan. När valven och pelarna togs bort 1807 öppnades hela nykyrkan upp mot långhuset i sin fulla bredd varför de båda rummen idag upplevs som ett samlat.
Rummen är enhetligt behandlade vad gäller väggytor (slät och vit puts), golv (lackade furubrädor), fönster och inredning. Taken skiljer sig dock åt. Det ursprungliga långhuset hade troligen en öppen takstol som välvdes under 1400-talet. När valven togs bort 1807 ersattes de av ett plant tak, det nuvarande taket är dock från ombyggnaden 1909. Taket i nykyrkan målades av provinsialmålaren Olof Rosenblad från Gränna 1755 och är uppdelat i tre delar med olika motiv; Adam och Eva i paradiset, Jesus på korset samt en skildring av himlen och helvetet. Takbräderna är kilsågade och varje motiv inramat av lister med bibeltexter.
Bänkinredningen är öppen med marmorerade gavlar. Koret har genomgått en del förändringar under 1900-talet. Den nuvarande predikstolen längs södra långhusväggen är från 1600-talet och sattes på sin nuvarande plats 1953. Den ersatte en predikstol från 1874 som hade direktkontakt med sakristian. Koret hade ett fönster i östra väggen som murades igen 1909 och idag är övertäckt med en glasfibervävklädd träskiva som triumfkrucifixet hänger på. Altaret liksom altarringen härstammar också från 1874. Orgelläktaren med apostlabilder är troligen också utförda av Olof Rosenblad vid samma tillfälle som han målade taket och altartavlan, 1755. Av de medeltida valv- och väggmålningar finns endast en liten rest bevarad, i valvet mellan vapenhuset och kyrkorummet.
Vinden innehåller delar av den medeltida takstolen. Dendrokronologiska undersökningar har ej gjorts, men delar av bjälkarna har dekorativt snidade detaljer varför de måste varit avsedda att synas och således vara äldre än valvslagningen, troligen är de i så fall ursprungliga. På en av hanbjälkarna syns även spår efter slitage, möjligen efter primklockan som kan ha hängt där och högbenen vid hanbjälkarnas lägen visar också dekorativa spår. Troligen har koret börjat vid detta läge. Murarna i tornet visar upp ett flertal bomhål efter ett äldre bjälklag, av hålen att döma både av rundvirke och ett bilat fyrkantsvirke.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Korsarm, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår 2010
Kring Bälaryds kyrkas äldsta historia är mycket fortfarande höljt i dunkel. Kyrkan uppfördes efter en tidigmedeltida grundplan i form av långhus och kor, troligen uppförd under 1100- eller 1200-talet. Kyrkan har en dopfunt från 1200-talets första hälft, vilket också skulle kunna var en trolig tid för bygget. Några daterbara händelser som gäller ändringar i kyrkobyggnaden före 1600-talets finns ej men före denna tid har kyrkan i alla fall genomgått en tillbyggnad mot väster då den även försetts med ett smalare torn, samt att kyrkan valvslagits. Att kyrkan från början har haft en öppen takstol kan ses genom spår av dekor på den medeltida takstolen.
1729 byggs sakristian i öster och 1739-40 byggs den norra korsarmen, nykyrkan. Taket i nykyrkan dekorerades av målare Olof Rosenblad 1755. På 1790-talet bygger man på tornet med en våning och ersätter därmed den fristående klockstapeln som stod sydväst om kyrkan. 1807 river man på grund av rasrisk kyrkans valv samt tillhörande pelare och lägger in det nuvarande taket. Därmed framstår kyrkan i stort så som den ser ut än idag. Sedan dess har kyrkan ungefär vart fyrtionde år genomgått större renoveringar.
1874 genomgår kyrkan en omfattande renovering då bland annat en ny predikstol tillkom som placerades i anslutning till sakristian med uppgång från denna via en trappa. 1909 gjöts betonggolv, nya fönsteröppningar togs upp och kyrkans inre målas om. 1953 utökas koret, bänkar byggs om och predikstolen flyttas. 1984 genomfördes senaste större renoveringen vilken syftade till att förstärka intrycket av det ursprungliga medeltida långhuset. Furugolv lades in, triumfkrucifixet återfick sin ursprungliga placering i koret och bänkarna försågs med elvärme. 2009-10 restaurerades Nordströmorgeln.
År 1400-1499 Valvslagning
År 1640 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär: Johan Werner d.y.
År 1755 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålningar
Konstnär: Olof Rosenblad
År 1838-1839 Fast inredning - orgel
År 1874 Fast inredning - altarring
År 1874 Fast inredning - altare
År 1874 Fast inredning - predikstol
År 1874 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning i ljusa färger.
År 1874 Teknisk installation - värme
Öppen spis i sakristian.
År 1903 Underhåll - takomläggning
Svartplåt. Ersätter troligen spån.
År 1932 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning i vitt grått och guld.
År 1953 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Putslagning och avfärgning med kalkfärg bruten med guldockra och bensvart.
År 1982 Ändring - tilläggsisolering
Tilläggsisolering av vind.
Jönköpings länsmuseums arkiv. (JLM)
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA's arkiv. (JLST)
.
(1930). Våra kyrkor och griftegårdar i ord och bild.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin