Motivering (skydd): Vallsjö gamla kyrkogård har medeltida ursprung. Den är mycket
liten och utsträckningen skulle kunna vara den ursprungliga. Muren
som omger den har mer karaktären av en stengärdesgård. Den
vegetation som växer längs muren varierar och här fi nns bland annat
lind, kastanj och hassel. Kyrkogården är helt gräsklädd, runt
kyrkan är gräset kortklippt medan det på den västra slänten har
släppts upp till en torräng. Antalet gravvårdar på kyrkogården är
få och de står relativt fritt placerade. De äldsta är förmodligen från
1700-talet men inskriptionen är oläslig. I övrigt är vårdarna främst
från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.
Kyrkogården har en mycket ålderdomlig karaktär med torrängen
och den oregelbundna placeringen av gravvårdar. Den medeltida
kyrkan och kyrkogården samverkar till att ge ett intryck av ursprunglighet. Idag finns det ytterst få av den här typen av kyrkogård som
är i bruk och karaktären bör vidmakthållas.
Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården
- Kyrkan och kyrkogården ingår i ett riksintresseområde.
- Kyrkogården är mycket ålderdomlig med stengärdesgård, smidesgrind
och fritt placerade gravvårdar.
- Torräng är ovanligt på kyrkogårdar och denna skulle med fördel
kunna utökas.
- Gravvårdar äldre än 1850 ska finnas med på kyrkans inventarieförteckning. - Den varierande växtligheten längs med gärdesgården är ett drag
att värna.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2007)
Allmän karaktär
Kyrkogården är liten och rektangulär till formen. Den västra delen
sluttar ned mot Vallsjön och kyrkan är placerad på den plana delen
mot öster. Kyrkogården är helt gräsklädd, med kortklippt matta runt
kyrkan och ett par klippta gångar i norr och väster. Den övriga kyrkogården är torräng. Denna slås enligt uppgift på sensommaren.
Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en stengärdesgård av runda naturstenar.
På muren växer mossa, sedum och näva.
Ingångar
Två ingångar finns till kyrkogården. I söder finns huvudingången
med kraftiga slätputsade grindstolpar med mycket flacka koniska
överliggare i cement. Den svartmålade smidesgrinden är enkel i sin
utformning. I norr finns den andra ingången, den är en öppning i
muren som leder till ett sentida dass.
Vegetation
Ingen regelrätt trädkrans finns men längs med den omgärdande
gärdesgården växer olika sorters träd, bland annat ask, en, hassel,
lind, kastanj och lönn.
Gångsystem
Inget gångsystem finns på kyrkogården utan gångar har klippts i
det längre gräset på den ängslika delen av kyrkogården. Dessa har
främst en praktisk funktion.
Byggnader
Förutom kyrkobyggnaden finns en klockstapel på kyrkogården.
Den uppfördes 1930 på platsen för den gamla efter ritningar av
Sven Brandel, Stockholm, verksam på Riksantikvarieämbetet.
Klockstapeln är en öppen klockbock med rödfärgade hjärtstolpar.
Stödben och huv är spånklädda och tjärade. Vid klockstapeln står
fyra ålderdomliga gravvårdar, eventuell inskription är oläslig på
grund av kraftig erodering.
Gravvårdstyper
Öster
Området öster om kyrkan har kortklippt gräs och här finns sex gravvårdar.
Längst i söder står en äldre gravvård, inskriptionen är oläslig
men formen visar att den förmodligen är från 1700-talet. Norr om
denna, också invid muren, fi nns en familjegrav med grusbädd och
stenram samt en polerad vård i diabas från 1897. En grupp om tre
vårdar finns ytterligare norr om denna, dessa vårdar är från 1868,
1966 och 1887.
Söder
Av de vårdar som finns kvar söder om kyrkan framgår att detta
varit ett kvarter med hög status vilket även understyrks av närheten
till huvudingången. De titlar som finns i området speglar de
högre skikten i samhället: smedmästare, löjtnanten, jägmästare,
majoren och häradshöfdingen. Här finns fem vårdar förutom den
Gyllenkrokska familjegraven. Två mindre är i kalksten och svårt
eroderade. Närmast kyrkan finns en grav täckt med betongplattor
och inhägnad av ett smidesstaket. De resterande gravarna har
alla grusbädd och stenram. Närmast kyrkogårdsingången finns en
större vård från 1854 och därbredvid en mindre från 1925. Den
Gyllenkrokska familjegraven innehåller fem vårdar från 1910, 1944,
1886, 1925 och 1972.
Väster
På torrängen väster om kyrkan finns 13 vårdar, av vilka inskriptionen
går att läsa på tio. Dessa är daterade mellan 1891 och 1937.
Titlar finns på två av vårdarna: lärarinnan och nämndemannen.
Intressant är en trävård från 1905.
Norr
Invid den norra muren finns fyra vårdar. Dessa är alla unga, i sammanhanget, daterade 1934—1961, varav en häll från 1942.
Inventeringsår 2015
Vallsjö gamla kyrkogård anlades förmodligen på 1100-talets andra
hälft i samband med att kyrkan uppfördes. Uppgifter eller avbildningar
av kyrkogården saknas, de uppgifter som finns gäller samtliga
klockstapeln. Den ursprungliga klockstapeln uppfördes 1585 för
att rymma de klockor som nyligen inskaffats. De närmsta århundradena
reparerades den och underhölls, för att 1891 bli övergiven i
och med att klockorna flyttades till den nya kyrkan närmare Sävsjö
samhälle. Även den gamla kyrkan och kyrkogården övergavs till stor
del. Slutligen revs klockstapeln 1899 och höggs upp till ved. När så
kyrkan restaurerades byggdes en ny klockstapel 1930 på platsen för
den gamla efter ritningar av Sven Brandel, Stockholm. Klockorna
flyttades tillbaka från nya kyrkan. Lillklockan är förmodligen från
medeltiden och storklockan är märkt ”Anno Dni 1577 M.S. och
A.H.C.d” vilket betyder Mauritz Sture och Anna Horn Clasdotter,
vilka var ägare till Eksjöhovgård 1567-1592. Kyrkan återinvigdes
1951. Ett fåtal begravningar har ägt rum under 1900-talet varav
två stycken de senaste 18 åren.
Inventeringsår 2016
Text saknas för närvarande
År 1585-1930 Ändring
För specifika händelser, se pdf.
Arkitekt: Sven Brandel
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
(1950). Växjö stift i ord och bild. ISBN: .
(1955). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län II.. ISBN: .
Lindquist, Gunnar. (1967). Kyrkorna i Vallsjö. ”Kyrkorna i Vallsjö” ur Tre socknar - Sävsjö stad, del I, Sävsjö. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin