Motivering (skydd): Kvarter A-D
Liksom många andra kyrkogårdar följer Stockaryds efterkrigstidens
ofta likriktande utveckling. Parallellt med folkhemsbygget utjämnades
skillnader i social rang på kyrkogården genom att systemet
med allmänna linjen och köpegravar försvann. Alla gravvårdar fi ck
istället mer eller mindre samma utformning med låga och breda
gravstenar. Denna utveckling mot en enklare och mer lättskött kyrkogård
är typisk för andra hälften av 1900-talet. Det kulturhistoriska
värdet i kvarteren ligger främst i den övergripande strukturen med
gräsytor och rygghäckar.
Kvarter E
Kvarterets främsta kulturhistoriska värde ligger i vegetationen med
rygghäckar och rönnar samt den öppna gräsytan.
Kvarter F
Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet
placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade
rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är
dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de
flesta kyrkogårdar i landet.
Minneslund
Minneslunden har en diskret framtoning, det kulturhistoriska värdet
är främst förknippat med dess roll som en tidstypisk företeelse
från 2000-talets början.
kyrkogården i dess helhet
Stockaryds kyrkogård har medeltida ursprung. Den äldsta kyrkan
byggdes redan på 1200-talet men den nuvarande är från 1907 och
står i kyrkogårdens sydöstra hörn. Kyrkogården har utvidgats vid
tre kända tillfällen och den har kontinuerligt förändrats och moderniserats. Den senaste utvidgningen resulterade i att kyrkogården
idag består av två delar, den äldre i öster och en nyare i väster. Det
är efterkrigstidens ideal som präglar hela kyrkogården, med låga
och breda gravvårdar längs med rygghäckar. Grusgångssystemet är
enkelt och delar in kyrkogården i sex kvarter. Centralt på kyrkogården
finns en redskapsbod av modernt snitt.
Den äldre kyrkogården är mycket homogen i sin utformning, den
största skillnaden mellan den södra (kvarter E) och den norra (kvarter
A-D) delen är riktningen på rygghäckarna; de är nord-sydliga
i E och öst-västliga i A-D. Gravvårdarna är snarlika med låga och
breda proportioner, en modell som blev modern under 1930-talet.
De äldre är ofta dekorerade i en stram klassicism medan de yngre
är betydligt enklare. Under 1990-talet blev det allt vanligare med
vårdar med asymmetrisk överkant eller med inspiration från den
naturliga stenen. Den nyare utvidgningen i väster är bara använd
i den södra delen (kvarter F) och består därmed främst av en öppen
gräsyta. Kvarter F har även det öst-västliga rygghäckar och
gravvårdarna är mycket moderna med asymmetriska former och
högblank yta.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter
återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga
förvaltningen är uppmärksam på att bevara kyrkogårdens karaktär
och gravvårdar från alla tider.
Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården
- Vårdar med titlar utgör historiska dokument som berättar om
yrken och social sammansättning i socknen under gången tid
- Rygghäckar är ett typiskt efterkrigstida ideal och är viktiga för den
rumsliga upplevelsen av kyrkogården
- De utskjutande delarna av ligusterhäcken norr om kyrkan har en
rumsskapande verkan
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2007)
Allmän karaktär
Kyrkogården är rektangulär, något trapetsoid, och kyrkan är belägen
i sydöst. Inga gravvårdar fi nns i dess direkta närhet. Kyrkogården
är uppdelad i två delar, en äldre rektangel med kyrkan i söder och
en senare långsträckt, något lägre liggande, utvidgning i väster.
Den är helt modern till sin karaktär med öppna gräsytor delade av
öst-västliga rygghäckar i måbär och liguster. Utanför kyrkogården,
i öster, finns en kulle med borttagna gravvårdar.
Omgärdning
Omgärdningen varierar runt kyrkogården. Den äldre delen avgränsas
i söder av ett smidesstaket på en huggen granitsockel, vilket
fortsätter i öster i hela kyrkans längd. Det övergår till en huggen
stödmur i öster och norr. I öst växer tuja längs med murens överkant.
Den nya delen avgränsas i norr och väster av en spireahäck medan
det i söder finns ett buskage med bland annat spirea.
Ingångar
Kyrkogården har sex ingångar, två i söder, en i öster, två i norr och
en i öster. Huvudingången leder till kyrkans sydingång och har
grindstolpar i granit med konisk avslutning, smidesgrinden har
samma sirliga mönster som staketet. I öster och norr fi nns till den
äldre kyrkogården ingångar med granittrappor som leder upp till
kyrkogården. Dessa har inga grindar men ledstänger i svartmålad
metall. Den nyare kyrkogårdens ingångar, i öst, väst och norr, är
likartade och enkla utan grind.
Vegetation
Längs kyrkogårdens södra och östra gräns växer en rad med äldre
lönnar och i öster fi nns en rad med omväxlande björk, rönn och
hägg. I norr fi nns en rad björkar en bit in på kyrkogården. Över
hela kyrkogården fi nns rygghäckar, av måbär på den äldre och liguster
på den yngre. På den äldre delen växer ett par rader av rönn
och mellan kyrkogårdens båda delar fi nns ett buskage med bland
annat syrén och spirea.
Gångsystem
Kyrkogårdens enkla grusgångssystem kopplar samman de olika ingångarna.
Från sydingången runt kyrkan fram till ingången i norr
leder en grusgång som korsas av en gång som leder från östingången
fram till ingången i väst. Den korsas i sin tur av en grusgång som
leder mellan den nya delens norr- och sydingångar.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är till största delen av den moderna låga och breda
typen. Ett fåtal undantag fi nns med äldre vårdar av mer högrest
modell. Framför gravvårdarna finns en gemensam rabatt som går
längs hela rygghäcken
Byggnader
Centralt på kyrkogården, mellan dess båda delar, fi nns en redskapsbod
av yngre datum. Den har en stående lockpanel, laserad i grönt
och ett fl ackt sadeltak täckt med brunt betongtegel.
Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.
Kvarter A-D
Allmän karaktär
Kvarter A-D är belägna norr om kyrkan och är en kvadratisk plan
delad i fyra kvarter av grusgångarna. Kvarteren är snarlika med
öppna gräsytor delade av öst-västliga rygghäckar av måbär. Rygghäckarna
har ett tydligt avslut mot den nord-sydliga grusgången.
Öster om denna gång växer tre rönnar.
Gravvårdstyper
Gravvårdstyperna är främst moderna, med låga och breda proportioner.
Åldern på dem sträcker sig från 1893 till 2006 med fl est vårdar
från 1970- och 80-talen. Ett övervägande antal är dock odaterade
familjegravar. Titlarna är få i förhållande till antalet gravvårdar.
Hemmansägare och lantbrukaren visar på närheten till landsbygden
medan källarmästare, köpman och trävaruhandlanden stammar
från Stockaryds samhälle. Banvakt och stationsmästare markerar
järnvägens betydelse.
Kvarter E
Allmän karaktär
Kvarteret ligger norr och väster om kyrkan och består även det av
en öppen gräsyta delad av rygghäckar, i nord-sydlig riktning. Tre
kortare måbärshäckar fi nns norr om koret, varav den västra är reserverad
för barngravar, och en längre ligusterhäck i väster vilken
har mindre utskjutande häckar mellan varje grav. Öster om kyrkan,
längs med långhuset växer fem rönnar.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är daterade mellan 1948 och 2006 vilket innebär
att de är av den låga och breda modellen som varit modern sedan
efterkrigstiden. Någon äldre vård kan ha varit kombinerad med en
grusbädd. Vårdarna i raden med barngravar är mindre än de övriga.
Endast två titlar förekommer: disponent och fd stationsmästaren.
Kvarter F
Allmän karaktär
Kvarter F ligger på den nyare delen i öster. Det är litet och finns
i den södra delen av området. Resten av utvidgningen står än så
länge outnyttjad. Kvarterets gräsyta delas av öst-västliga rygghäckar
av liguster.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är daterade mellan 1992—2007 och helt moderna
i sitt uttryck. De fl esta har en asymmetrisk form, något som blev
populärt under 1990-talet. Flera vårdar har en dekorationsfrihet
som är mer ovanlig hos äldre vårdar.
Minneslund
Allmän karaktär
Minneslunden inrättades 2003 och ligger nordväst om kyrkans kor.
Den har en enkel utformning med en gräskulle krönt av ett kors
och inramad av kalkstensplattor. Mot tujahäcken fi nns en träbänk
och en trästolpe för namnskyltar.
Inventeringsår 2015
Enligt traditionen byggdes den äldsta kyrkan på platsen 1282. Den
nuvarande byggdes 1906—1907 och dess företrädare, Stockaryds
gamla kyrka, uppfördes vid sekelskiftet 1700. Vid byggnationen av
den nya kyrkan, efter ritningar av Fritz Eckert, revs den gamla och
virket forslades till Hästveda för att användas till byggnadsvirke.
Tydligen var virket av sådan kvalitet att ”det svårligen hade kunnat
uppvisas dylikt byggnadsvirke från Smålands nuvarande skogar”
(JP 1908). Den tillhörande klockstapeln räddades undan rivning
och sattes upp i Slottsskogen i Göteborg 1910. Kyrkogården har
under 1900-talet fortlöpande förändrats efter tidens rådande ideal.
Första ombildningen var 1910 då kyrkogården planerades och förskönades,
med syftet att Stockaryds kyrkogård skulle befi nna sig i
synnerligen prydligt skick. Den förstorades genom att en dalsänka
i väster fylldes med grus, kyrkogårdsmuren reparerades och belades
med grästorv. Grusbacken där gamla kyrkan och klockstapeln stod
jämnades och gravkullar utan ägare togs bort. Övriga gravkullar
gjordes lika i storlek och lades i samma riktning och ingångarna
försågs med järnportar från Medalby smidesverkstad. Förändringar
på kyrkogården har sedan skett 1960 då delar av muren murades
om, 1965 då fyra gravlinjer lades om och 2003 då den nya minneslunden
invigdes. Kyrkogården har dessutom utvidgats vid fyra
tillfällen under 1900-talet, 1910, 1942, 1967 och 1984.
Inventeringsår 2016
Text saknas för närvarande
År 1200-2003 Ändring
För specifika händelser, se pdf.
Arkitekt: Fritz Eckert
Arkitekt: Johannes Dahl
Arkitekt: Paul Heindrup
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
Carlsson, Sten. (1973). Sveriges kyrkorglar. ISBN: -
(2006). Småland - landskapets kyrkor. ISBN: .
(2003). Svenskt ortnamnslexikon. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del V.. ISBN: .
(1950). Växjö stift i ord och bild. ISBN: .
(1955). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län II.. ISBN: .
(1983). Medeltida träkyrkor del I. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1989). Kulturhistorisk utredning för Sävsjö kommun. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin