Motivering (skydd): Kärda kyrka uppfördes 1875-75 efter ritningar av
arkitekt Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet
i Stockholm. Den ersatte en äldre kyrkobyggnad som var
uppförd på samma plats. Kyrkan är uppförd i en
brytningstid där den strama empirestilen börjar blandas
upp med det sena 1800-talets nystilar. De nya
influenserna tar sig främst uttryck i tornets spetsiga
spira, fönstrens spröjsning och korets månghörniga
form.
Invändigt dominerar empirestilen genom den stora
rumsvolymen och det tunnvälvda taket. Nystilarna gör
sig yttrar sig främst i enskilda inredningsdetaljer som
exempelvis orgelfasaden. Stora delar av kyrkans
inredning är bevarad sedan byggnadstiden och kyrkans
färgsättning harmonierar väl med de ursprungliga
idealen. Den slutna bänkinredningen, predikstolen,
orgelfasaden, samt altaranordningen är bärande för
upplevelsen av kyrkorummet. Äldre inventarier som
dopfunten och epitafierna vittnar om kyrkans historiska
koppling till ortens besuttna. Sentida tillägg är
läktarunderbyggnaden underordnar sig kyrkans
ursprungliga karaktär.
Inventarier tagna ur bruk och förvarade på sekundär
plats är viktiga dokument över kyrkans användning i
äldre tid.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av
kyrkan
- Kyrkan utgör en god representant för övergången
mellan den nyklassicistiska kyrkobyggnadseran och det
sena 1800-talets historiserande nystilar.
- Kyrkans föga förändrade yttre och inre förmedlar väl
arkitektens intentioner och besitter stora autenticitets och
kulturhistoriska värden.
- Äldre inredning och inventarier utgör vittnesmål om
Kärdas långa kristna historia.
Inventeringsår (2006)
Kyrkan är en salskyrka med öst-västlig orientering. I
väster finns ett torn med spetsig spira och öster är ett
flerhörnigt absidkor och vidbyggt mot norr ligger
sakristian. Kärda kyrka är uppförd i övergången från
empiren till historiserande nystilar. I Kärda kyrka är
detta tydligast i tornets utformning samt i fönstrens
spröjsning som alla uppvisar en begynnande nygotik,
även i kyrkans inredning går dessa tendenser att finna.
Kärda kyrka har granitsockel, murade väggar och
sadeltak. Långhusets fasaderna är spritputsade med
bandade hörnmarkeringar. En profilerad takgesims löper
kring hela kyrkan, listverket är utfört i gult tegel med
putsade inslag. Den södra entrén har en portik som kröns
av ett plåtklätt kors med förgyllning. Kyrkans fönster och portar har gulfärgade snickerier, portarna har diagonallagd panel samt svartmålade bandgångjärn. Tornet har spritputsade murytor med släta hörnmarkeringar. Tornkroppen avslutas med en utkragad gesims av gult tegel och puts. Takytorna är klädda med kopparplåt och den spetsiga tornspiran som även den är i sin helhet beklädd med kopparplåt kröns av ett förgyllt kors. Tornspiran har fyra korsprydda fönsterkupor som är täckta av panelklädda luckor, panelen är gråmålad. Sakristian har en något
enklare utformning än långhusets, fasaderna är
spritputsade utan hörnmarkeringar och det finns en
takgesims som i sin helhet är utförd i gult tegel.
Sakristian har en på senare tid tillkommen entré med
brunfärgad panelklädd dörr, entrén nås via en gjuten
trappa med enkla smidesräcken. Det finns en
källardel under koret.
Interiört präglas kyrkan av ett ljust kyrkorum med
höga ljusinsläpp. Den nuvarande huvudentrén är den
västliga tornentrén som leder till vapenhuset.
Vapenhuset har ett kalkstensgolv och slätputsade
väggar som är vitmålade. Från vapenhuset leder
trappor upp till orgelläktare och tornet. Trappan är
utförd i trä och gråmålad. Taket i vapenhuset utgörs
av ett handhyvlat brädtak som är gråmålat med
brungula fält och dekorationer. Mot långhuset finns
förvaringsskåp utförda med enkel panel. Dörrar och
fönstersnickerier är gråmålade. Till långhuset leder
en pardörr med pendelutförande. Tornkammaren har
ett trägolv som är målat i en rödbrun kulör. Väggarna
är slätputsade och vitmålade, torntrappan är inklädd
med slät, stående träpanel som målats grå. Taket har
likt vapenhuset ett hyvlat brädtak som är gråmålat.
Tornet präglas av en omålad träkonstruktion och
slätputsade väggar.
Kyrkorummet är tunnvälvt med bred pärlspåntpanel
som är målat i en varm vit kulör. Väggarna är
slätputsade och vitmålade och i anslutning till
takvalvet finns en marmorerad taklist. Golvet är ett
trägolv som slipades vid den senaste restaureringen.
Dörrar och fönstersnickerierna är gråmålade. En
läktarunderbyggnad finns i kyrkans bakre delar och
är utformad med stående, vitmålad, panel.
Underbyggnaden rymmer förrådsutrymmen, toalett
och samlingsrum. Dörrarna utgörs av gråmålade
spegeldörrar som tillverkades i samband med att
underbyggnaden utfördes. Orgelläktaren bärs upp av
marmorerade pelare och har en sluten läktarbarriär
som är hållen i en gulgrön färgskala med
marmoreringsmålade fält. Orgeln ritades av samma arkitekt som ritade kyrkan och tar upp flera formelement från kyrkan i orgelfasaden. Det finns fyra bänkkvarter i kyrkan, bänkinredningen är sluten med gulgrön färgskala i ramverk samt svartgrå marmoreringar i fyllningarna. Dess sitsar och insidor är hållna i en ganska skarp röd färg. Predikstolen har en klassicistisk utformning och är marmorerad i grå toner. Predikstolens ornamentik och utsmyckningar är förgyllda.
Koret har ett trägolv som är något förhöjt jämfört med golvet i långhuset, utförandet är annars lika som i långhuset. Väggarna har en ljusmålad träbröstning som når upp till fönstrens underkant. Väggytorna är annars slätputsade och går upp i en välvning mot långhuset, välvningen är indelad i valvkappor med blå avfärgning. I koret sitter rundbågformiga fönsteröppningar lika de som sitter i långhuset, det centrala fönstret är igensatt och täcks med en altarmålning som inpassats efter fönsterformen. Altarbordet är fristående med förgyllda fyllningar. Altarringen är öppen med svarvade dockor och hållen i en grågrön färgskala, i altarringen finns i två fyllningar med svartgrå marmoreringsmåleri. Sakristian fick sitt nuvarande utseende genom en ombyggnad som genomfördes under 1960-talet. Golvet är belagt med linoleum vilken även ligger i trappan upp och i predikstolen. Väggarna är slätputsade och vitmålade, mot taket löper en bred, gråmålad, spånskiva. Mot ytterväggen finns två skåp som är utförda med gles stående panel som målats röd. I taket sitter gles ljusmålad panel. Dörrarna och fönstersnickerierna är gråmålade som i övriga kyrkan, fönstret är rundbågformigt men av enklare utformning.
Fasadkulör (2006): Vit
Byggnadsdel (2006): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
Att Kärda har en lång historia vittnar de många fornlämningarna om. Den första kyrkan uppfördes sannolikt under 1200-talet men därefter har det funnits flera andra kyrkobyggnader på platsen. När det Nordiska sjuårskriget härjade drog danskarna förbi Kärda och i samband med det så brändes kyrkan ned till grunden. Efter några år återuppfördes en kyrkobyggnad på platsen för den nedbrända kyrkan och den kom att stå fram till att den nuvarande kyrkan byggdes. Den nuvarande kyrkan byggdes omkring 100 meter ifrån var den gamla kyrkan varit uppförd. En beskrivning från 1655 berättar om en kyrka med brädfodrat vapenhus i söder, långhus med absidkor i öster.
Redan i slutet av 1600-talet omtalas kyrkan som mycket förfallen, men den tycks ha lappats och lagats fram till 1863 då den åter befinner sig i mycket dålig kondition. Denna gång höjdes röster för att en ny kyrka skulle byggas. Ritningarna till kyrkan upprättades 1873 av arkitekt Johan Fredrik Åbom som fanns på Överintendentsämbetet i Stockholm. Bygget av den nya kyrkan påbörjades två år senare och pågick fram till 1876 under vilken tid den gamla kyrkan fortfarande fick stå kvar. När den nya kyrkan tagits i bruk revs den gamla tillsammans med den klockstapel som hörde till kyrkan. 1879 tillkom kyrkans orgel efter ritningar av J F Åbom. År 1891 ersattes den ursprungliga altarprydnaden som varit ett kors med törnekrona av en altarmålning av Fredrik Krebs föreställande Kristi uppståndelse. Tavlan är en kopia av den danske målaren C H Blocks original och gavs har samma form och storlek som det bakomliggande korfönstret vilket blivit igensatt.
Under 1920-40 genomfördes flera restaureringar av kyrkan där inredningen målades i grått, brunt, gulgrönt och guld. Det installerades även ett nytt lågtrycksångsystem. I början av 1960-talet konserverades delar av kyrkans inventarier av konservator Sven Wahlgren. Och under 1963-64 utfördes en restaurering under ledning av arkitekt Anders Berglund där fasaderna putslagades och avfärgades. Torntaket kläddes med kopparplåt och till vapenhuset gjordes en ny trappa samt tillkom en ny entré till sakristian. Invändigt ommålades kyrkorummet i en ljus färgskala, måleriet på bänkinredningens dörrar bevarades. I vapenhuset lades ett nytt kalkstensgolv och i långhuset slipades golvet, det gamla lågtrycksångsystemet ersattes med oljeeldning. Följande år ersattes långhusets plåttak av järnplåt med kopparplåt.
Nästa större åtgärd dröjer fram till 1983 då en ny restaurering genomfördes efter program av arkitekt Elis Andersson på Johannes Dahls Arkitektfirma, Tranås. Restaureringen omfattade exteriöra åtgärder där fasaderna lagades och avfärgades. Takytorna sågs över och justerades, tornspirans kors omförgylldes. Alla kyrkans fönster och dörrar ommålades. Tio år senare gjordes en mindre läktarinbyggnad i kyrkan, denna följdes 1996-97 av den senaste större restaureringen. Golvet i kyrkorummet slipades, bänkinredningen retuscherades och ommålades. I sakristian gjordes ny textilförvaring och oljeeldningen ersattes med ett nytt värmesystem med bänkvärmare och radiatorer. En total ommålning av väggar och tak i kyrkorummet, vapenhuset och sakristian genomfördes. Altarbordet flyttades fram och altarmålningen, -bord och -ring samt predikstol och epitafier åtgärdades av konservator. Orgeln restaurerades efter program av arkitekt Ulf Oldaeus.
År 1200-1997 Ändring
Ändring - För specifika händelser, se pdf.
Arkitekt: Anders Berglund
Orgelbyggare: Anders Persson
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
Konservator: Sven Wahlgren
Arkitekt: Ulf Oldaeus
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
Carlsson, Sten. (1973). Sveriges kyrkorglar. ISBN: -
(1957). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län IV.. ISBN: .
Karlsson, Bo E. (2004). Bebyggelse i Jönköping 1612-1870, Stadens förnyelse och kontinuitet,. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1984). Kulturhistorisk utredning för Värnamo kommun. ISBN: .
Johan, Remmare, Anders, Per-Olof. (1996). Kulturmiljövårdens riksintressen. Länsstyrelsen i
Jönköpings län, meddelande nr 4/96
. ISBN: .
Larsson, Lars-Olof m.fl.. (1987). Kärda, en smålandssockens historia från forntid till nutid. Kärda hembygdsförening. ISBN: .
Kärda hembygdsförening, (2001). Natur och kultur i Kärda. ISBN: .
Turesson, L. (1988). Kärda kyrkby. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Åbom,Johan Fredrik:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin