Motivering (skydd): Torskinge kyrka är en romansk medeltida kyrka med absidkor
och klockstapel. Exteriört uppvisar kyrkan sedan senaste
restaureringen en genuin karaktär. Förutom en mindre
utbyggnad åt väster från 1700-talet är kyrkans murverk
medeltida och som sådan ett teknikhistorisk dokument av
mycket stort värde. Klockstapeln från 1678 utgör en omistlig
del av helhetsmiljön.
Kyrkans invändiga uttryck är mer splittrat där olika epokers
tillägg finns läsbara. De ingående delarna i kyrkans inventarier
och inredning vittnar om platsens långa kontinuitet. Medeltiden
företräds av kyrkans dopfunt och triumfkrucifixet på den södra
väggen. Predikstolen som är utförd av den i småland välkände
bildhuggaren och målaren Sven Nilsson Morin utgör det mest
betydande spåret av 1700-talet. Annars är det främst det sena
1800- och tidiga 1900-talen som kommer till tals inne i kyrkan.
Johannes Anderssons orgel från 1875 har inte förändrats sedan
tillkomsten och besitter därigenom ett högt musikhistorisk
värde. Bänkinredningen tillkom med den stora restaureringen
1903-05 och är av sådan typ som vanligtvis ersatts vid senare
restaureringar då de under lång tid inte tillmätts något värde.
Ett mer samtida tillägg är den ombyggnad som gjorts i
kyrkorummets västra del där bl.a. den nya uppgången till
orgelläktaren har ett nytt formspråk.
Inventarier tagna ur bruk och förvarade på sekundär plats är
viktiga dokument över kyrkans användning i äldre tid.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av
kyrkan
- Kyrkan utgör med sina medeltida delar en koppling till
landets kristnande men förmedlar även kunskap om äldre tiders
byggteknik.
- Dess långa historia finns representerad i kyrkans inredning
och inventarier.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2006)
Torskinge kyrka är en absidkyrka med fristående
klockstapeln. Klockstapeln är lokaliserad strax väster om
kyrkobyggnaden. Kyrkan är uppförd i natursten där de
östliga delarna av murverket är medeltida. I söder finns ett
vapenhus vidbyggt och i norr ligger sakristian. I öster är
koret avtrappad från långhuset, koret avslutas med ett
absid.
Fasaderna är spritputsade med släta hörnmarkeringar.
Sockeln är slätputsad med grå avfärgning medan
väggytorna är vitkalkade. Anslutningen mot taket utgörs
av en profilerad taklist av trä och gavelröstena är
panelklädda. Vapenhuset och sakristian har spånbeklädda
väggar som tjärats. Det finns två entréer till kyrkan samt
en entré direkt till sakristian. Portarna är panelklädda,
sakristian har diagonallagd panel medan övriga har
stående panel. Alla portar är brunmålade. Långhusets
fönster är gråmålade och har en svag stickbågform och tätspröjsade bågar. Sakristians fönster är i det närmaste kvadratiska med tätspröjsade bågar. Mot öster finns två mindre runda fönsteröppningar. Långhusets och korets takytor är belagda med enkupigt lertegel. Vapenhuset, absiden och sakristian har alla spånbeklädnad.
Invändigt är kyrkorummet tämligen litet och hållet i
genomgående ljusa ytor. Huvudentrén till kyrkan går via
det södra vapenhuset vilket är belagt med ett tegelgolv.
Väggarna och taket är klädda med pärlspontpanel som är
målad i en grå kulör. Den östra väggen täcks helt av
skåpsinredning. Golvet i långhuset är belagt med ett
trägolv. Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Taket är
klätt med pärlspontpanel utformat med ett utdraget
hålkäl och en central profilerad fyllning. Den centrala
delen är målad i en ljus kulör med ramverket i ljusblå
kulör. Innerdörrarna är genomgående fyllningsdörrar
som i kyrkorummet ådringsmålats medan de i
vapenhuset är täckmålade med en grå kulör, även
fönstersnickerierna är gråmålade.
Kyrkan har en öppen bänkinredning av en typ som blev
vanligt förekommande i kyrkobyggnaderna under
sekelskiftet 1900. Bänkinredningen är målad med ett
ådringsmåleri lika som på dörrarna. Orgelläktaren är
utförd av trä med panelklädd undersida, den bärs upp av
kvadratiska pelare med profilerade konsoler, läktaren nås
via en senare tillkommen spiraltrappa av trä.
Läktarbalustraden är sluten med svängd form och prydd
med profilerade fyllningar. Undersidan och pelarna är
ljust, ådringsmålade medan balustraden är täckmålad i en
grönblå kulör med röda och förgyllda inslag i
fyllningarna. Orgeln har en gotisk utformning och är
målad i en ljusgrå grund med röda och förgyllda inslag i
ornament och listverk. Den av Sven Nilsson Morin
utförda predikstolen har ett klassiserande uttryck och är
målad i en ljusgrå grund med förgyllning i ornamentik
och listverk, ljudtaket har blå grund och förgylld
strålhimmel. Predikstolen anträds från sakristian.
Koret anträds genom en båge som pryds med en textbård där skriften är förgylld. Golvet i koret är något upphöjt i jämförelse med kyrkorummet men är annars i samma utförande. Väggarna är slätputsade med vit avfärgning och övergår i ett kryssvälvt tak. Altaret utgörs av ett ljust målat träaltare med fyllningar i förgyllda ramar. På altaret står ett mindre krucifix vilket utgör den enda altarprydnaden, ovanför altaret finns ett absidfönster som är blyinfattat med färgat glas och dekoration i form av växtornamentik. Altarringen är öppen med svarvade dockor och är hållen i en gråvit grund med förgyllda listverk och marmoreringsmåleri. Altarringen är klädd med gult tyg. Golvet innanför altarringen är gråmålat och har en något högre nivå än i koret. Från koret leder en ådringsmålad fyllningsdörr in till sakristian. Sakristian har ett trägolv samt vävklädda väggar och tak som är vitmålade. Även fönstersnickerierna är vitmålade på insidan. I sakristian finns skåpsinredning mot den norra väggen.
Fasadkulör (2006): Vit
Byggnadsdel (2006): Absid - Öster, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2015
Torskinge kyrka har medeltida grund, de äldsta
delarna i kyrkan uppfördes sannolikt i slutet av
1100-talet och kyrkan utgjordes då av ett mindre
långhus med kor och absid. En omfattande
utvidgning av kyrkan gjordes i början av 1700-
talet då långhuset byggdes till åt väster. 1723
renoverades fasaderna och kyrkan målades
utvändigt och omkring 30 år senare lades ett nytt
golv i kyrkan.
Fram till 1783 gjordes enbart underhållsarbeten på
kyrkan, bland annat så lades taket om på
sakristian och inne i kyrkan tillkom en
draperimålning på väggen bakom altaret. 1783
gjordes större måleriarbeten på kyrkan och
klockstapeln och invändigt byggdes orgelläktaren.
I slutet av 1780-talet införskaffades den
nuvarande predikstolen. Den utfördes av den
välkände bildhuggaren Sven Nilsson Morin från
Gnosjö och gavs en nyklassicistisk utformning.
1797 omputsades kyrkans fasader och under
1800-talets första år gjordes ytterligare exteriöra
underhållsarbeten.
1875 tillkom kyrkans nuvarande orgel, den
byggdes av orgelbyggaren Johannes Andersson
från Långaryd och utfördes i en nygotisk stildräkt.
En ny stor omdaning av kyrkan gjordes 1903-
1905 då en omfattande restaurering och
ombyggnad gjordes av kyrkan efter program av
arkitekt Gustaf Hermansson som var knuten till
Överintendentsämbetet i Stockholm. I samband
med dessa arbeten byggdes ett nytt vapenhus vid
kyrkans södra sida, vapenhuset och sakristian
kläddes med en liggande fasspontpanel och
målades i ljusa färger. Alla takytor utom
absidtaket belades med nytt enkupigt lertegel,
absiden fick en ny spåntäckning av sågade spån. Invändigt gjordes en ny altarring och den öppna bänkinredningen tillkom. Utan tillstånd utfördes väggmålningar i koret vilket inte togs emot väl av ansvariga myndigheter och följande år diskuteras huruvida församlingen skulle tvingas göra om arbetet i koret. En kompromiss nås där målningarna under en viss tid tilläts vara kvar och tas bort i samband med att nya måleriarbeten skulle utföras. Det är sannolikt även då som korfönstret får sin nuvarande utformning.
På fotografier från slutet av 1920-talet syns att det funnits en rikare bemålning i hela kyrkorummet, exempelvis finns en målad spegelindelning i fönsternischerna och det är även en målad bröstning i hela kyrkan. Under 1930-talet gjordes reparationsåtgärder då det upptäcktes att kyrkans bjälklag och bänkinredning var svampangripna. Ett omfattande restaureringsprogram utarbetades av arkitekt Paul Boberg men då detta var alltför vidlyftigt för församlingens ekonomi tycks enbart delar av arbetena kommit till utförande. 1951 ersattes de järnkaminer, som fram till dess fungerat som kyrkans uppvärmning, med ett nytt värmesystem. Några år senare gjordes en större exteriör restaurering. Vid restaureringen belades alla takytor med spån och fasaderna på sakristian och vapenhuset kläddes även de med spån, fasaderna putslagades. Målsättningen med restaureringen var att söka ge kyrkan ett mer
medeltida utseende.
Fram till 1986 gjordes endast åtgärder av underhållskaraktär men detta år genomfördes en invändig restaurering efter program av arkitekt Per Rudenstam. Vid restaureringen gjordes en total ommålning av kyrkan och kyrkorummet fick sin nuvarande karaktär. En ny läktartrappa utfördes samtidigt då den ursprungliga ansågs ha en farlig lutning, den nya gavs formen av en spiraltrappa och gjordes öppen. Stora konservatorsarbeten gjordes på det medeltida triumfkrucifixet, altarringen, altaret med uppsats och dörröverstycket mellan koret och långhuset.
1992 lades långhuset om med nytt enkupigt lertegel från Vittinge. Under perioden 1995-2000 restaurerades sakristian och mellan åren 1999-2002 gjordes exteriöra arbeten på kyrkan och klockstapeln. För kyrkan innebar restaureringen att de spåntäckta ytorna ersattes med nya spån som tjärades. Invändigt installerades ny bänkvärme.
År 1180-1219 Nybyggnad
Långhus och kor med absid
År 1705-2002 Ändring
Ändring - För specifika händelser, se pdf.
Konservator: Erik Sköld, Halmstad
Arkitekt: Gustaf Hermansson
Orgelbyggare: Ingvar Johansson
Orgelbyggare: Johannes Andersson
Arkitekt: Paul Boberg
Arkitekt: Per Rudenstam
Konstnär - Bildhuggare: Sven Nilsson Morin
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
landsarkivet i Vadstena, Torskinge Lia3.
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
(2003). Svenskt ortnamnslexikon. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del IV. ISBN: .
(1957). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län IV.. ISBN: .
Hellman, Caroline. (1944). Västbokrönika i ord och bild. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1984). Kulturhistorisk utredning för Värnamo kommun. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin