Motivering (skydd): Hångers kyrka byggdes 1881 på ny plats efter ritningar
av arkitekt E W Langlet som utgick från ritningarna till
Kärda kyrka vilka anpassades för Hånger församlings
behov. Kyrkan har sitt ursprung i den nyklassicistiska
kyrkobyggnadstraditionen men den är uppförd i
brytningstiden mellan empirens strama formspråk och de
historiserande nystilarna som följde i slutet av 1800-
talet. I Hånger kyrka syns detta tydligast i tornets
högresta spira samt kyrkfönstrens spröjsning vilken
också går att finna i kyrkans inredning.
Empirestilen präglar kyrkorummet medan nystilarna
främst syns i enskilda inredningsdetaljer såsom
orgelfasaden. Inredningen är tills stor del ursprunglig
från uppförandet och besitter ett stort autenticitetsvärde.
Färgsättningen i kyrkan knyter väl an till den
nyklassicistiska färgtraditionen som domineras av ljusa
kulörer med förgyllda inslag. Karaktärskapande element
i kyrkan är den slutna bänkinredningen, orgelfasaden,
predikstolen och Ludvig Frids altarmålning. Dopfunten
vittnar om Hånger medeltida kristna historia och av
sentida tillägg hör det triumfkrucifix som är monterat i
kyrkans triumfbåge, det syftar till att anknyta till kyrkans
medeltida ursprung.
Inventarier tagna ur bruk och förvarade på sekundär
plats är viktiga dokument över kyrkans användning i
äldre tid.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av
kyrkan
- Kyrkan representerar övergången från empiretidens
nyklassicistiska stilideal och det sena 1800-talets
historiserande nystilar.
- Kyrkans föga förändrade yttre och inre besitter stora
autenticitets och kulturhistoriska värden.
- Kyrkan utgör en fysisk koppling till en 900-årig kristen
tradition. Kyrkobyggnaden är den tredje i raden men är
uppförd på annan plats än de medeltida kyrkorna.
Inventeringsår (2006)
Hånger kyrka är en salskyrka med östvästlig orientering.
I väster finns ett torn med spetsig spira och i öster en
månghörnig korutbyggnad, kyrkan har en nordlig
sakrista. Huvudentrén till kyrkan sker via tornentrén
men utöver den finns även en entré mot söder, den södra
entrén är inramad med en utskjutande portik. Kyrkan har
sina rötter i nyklassicismen och empiren som
karaktäriseras av stora volymer med få utsmyckningar.
Hånger är uppförd i brytningen mellan empirestilen och
de historiserande stilar som efterträdde den. Som sådan
uppvisar arkitekturen en rikare fasadornamentik där de
nygotiska influenser är tydliga.
Kyrkobyggnaden har granitsockel, murad stomme och
sadeltak. Sockeln utgörs av kvaderblock med finhuggna
kanter. Fasaderna har spritputsade vägfält med bandade
hörnkedjor/lisener och vit avfärgning i sin helhet. I
anslutningen mellan vägg och tak löper en tandsnittslist
runt hela byggnaden, listverket är murat i gult tegel med
putsinslag. Takytorna är belagda med falsad plåt i
skivtäckning. Fönstren är rundbågiga och har en
spröjsindelning som uppvisar tydlig inspiration från
gotiken, fönstersnickerierna är gråmålade. I tornet har
ljudluckorna en likartad utformning som långhusets
fönster men är utförda med en omfattning av gult tegel
och rundbågiga, panelklädda luckor. Tornspiran har
även fyra korsprydda fönsterkupor som har gråmålade,
panelklädda luckor. Portarna utgörs av panelklädda
pardörrar med lunettformade överljus. Portarna är
gråmålade som övriga utvändiga snickerier och har
svartmålade bandgångjärn. Den södra entréns portik är
rundbågformad och kröns av ett dekorativt kors,
ovanför tornentrén sitter en minnesplatta inmurad i
fasaden. Sakristian har en enklare utformning där fasaderna är spritputsade utan hörnmarkeringar. Anslutningen vid taket utgörs av ett utkragande listverk av tegel. Till sakristian leder en plåtklädd dörr. Takytorna är belagda med falsad plåt.
Invändigt dominerar det ljusmålade kyrkorummet i sin avskalade form, dekorationer och utsmyckningarna är få. Till kyrkan finns två entréer där den södra sidoentrén leder till ett mindre vindfång. Den västliga tornentrén leder till vapenhuset som är försett med ett målat trägolv. Väggarna är slätputsade och vitmålade, från vapenhuset leder två trappor upp till tornkammaren och orgelläktaren. Taket i vapenhuset är klätt med gråmålad pärlspontpanel och fönsteröppningarna är rundbågiga och småspröjsade. Under trapporna finns två mindre förrådsutrymmen i vilka det går att se en äldre målningsbehandling av golv och väggar. Mot långhuset finns pardörrar, gråmålade fyllningsdörrar från vilka man genom en mindre passage, och ytterligare ett par pendelhängda fyllningsdörrar, anträder kyrkorummet. Långhuset har ett trägolv och slätputsade väggar med vit
avfärgning. Under läktaren finns en inbyggnad som
består av vitmålade skiljeväggar som avslutas en bit
under orgelläktaren underkant. Underbyggnaden rymmer
toalett- och förrådsutrymmen. De stora fönsteröppningarna
ger ett gott ljusinsläpp och har innerbågar med lika
utformning som ytterbågarna, dock har innerbågarna inte
den tätspröjsning som ytterbågen har. Taket i långhuset
är tunnvälvt och klätt med ljusblåmålad pärlspontpanel,
anslutningen mellan vägg och tak utgörs av en profilerad
taklist som är målad i en gråblå kulör. Orgelläktaren bärs
av kvadratiska pelare som är gråmålade, kapitälen har
förgyllda inslag. Orgelbarriären är sluten och hållen i en
gröngrå färgskala med förgyllning i listverk och
ornamentik. Orgeln tar upp former från kyrkfönstren i
fasaden och är målad i samma färgskala som
orgelbarriären och snickerierna i övrigt. På orgelläktaren finns två mindre lunettfönster upptagna mot väster. I kyrkan finns fyra slutna bänkkvarter med klassicerande utformning mot mittgången, mot ytterväggarna har bänkarna inga dörrar. Bänkinredningen är hållen i gröngrå färgskala både utvändigt och invändigt. Utvändigt finns förgyllning i ornamenten. Predikstolen har en nyklassicistisk utformning med samma gröngrå kulör i grunden samt en gråblå kulör i fyllningarna och förgyllning i ornament och listverk.
Koret har en upphöjd golvnivå, golvet är belagt med ett trägolv lika som i långhuset. I koret finns en gråmålad träbröstning och ovanför denna är väggfälten slätputsade. Väggarna övergår till en välvning utan någon distinkt gräns. Takvalvet är utfört i en form av kryssvälvning med slätputsade kappor och ribbor med vit avfärgning. Korfönstren har samma utformning som långhusets fönster men är glasade med färgat katedralglas i blyinfattning. Altaret är ett fristående träaltare med fyllningar mot kyrkorummet. Altaret är hållen i gröngrå färgskala med gråblå grund i fyllningarna samt förgyllda listverk och ornament. Altarringen är öppen och har marmoreringsmålade dockor med förgyllda inslag, ringen är klädd med gul textil. Altartavlan har samma storlek som en fönsternisch och är monterade för det centrala korfönstret. Från koret leder en fyllningsdörr till sakristian. Sakristian är belagd med en lilafärgad heltäckande textilmatta och har slätputsade väggar med vit avfärgning, i taket sitter en gråmålad pärlspontpanel. Ytterdörren har dubbla dörrar där den yttre är en fyllningsdörr som är plåtklädd på utsidan, den inre dörren utgörs av en gråmålad fyllningsdörr, det sitter även en fyllningsdörr mellan sakristian och predikstolen vilken nås via en murad trappa inne i sakristian.
Fasadkulör (2006): Vit
Byggnadsdel (2006): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
Hånger har en lång kristen historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Den första kyrkan som uppfördes antas varit en stavkyrka och byggdes sannolikt under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes, troligtvis, under 1300-talet med en timrad kyrkobyggnad som kom att bestå fram till dess att den nuvarande kyrkan uppfördes.
1829 går det att läsa i ett inventeringsprotokoll att kyrkan och klockstapeln var i behov av reparationer och ommålning, detta kan ses som inledningen på en diskussion som ledde fram till att den nuvarande kyrkan byggdes. Anledningen till att en ny kyrka byggdes var dels att den var i dålig kondition men även att församlingen nu vuxit i sådan omfattning att det tidvis var svårt att finna plats åt alla i kyrkan. En tillbyggnad ansågs inte lösa problemet med att kyrkan inom kort skulle behöva nya reparationer. När man väl bestämt sig för att en ny kyrka skulle byggas följde en diskussion om vart den nya kyrkan skulle stå, befolkningstillväxten hade inte bara medfört att kyrkan blivit trångbodd, den upplevdes även vara något perifert lokaliserad. Förslagen var många men ställdes på sin spets när skolan invid den gamla timmerkyrkan brann ner. Inför återuppförandet måste beslut tas var sockencentrat skulle bli, det hela löstes genom att en medlem i menigheten donerade mark för den nya skolan och som även erbjöd församlingen att införskaffa ytterligare mark invid skoltomten. Detta skedde 1874 - dryga 40 år efter det att frågan om en ny kyrka först kom på bordet.
Året efter beslutet att bygga en ny kyrka lånades
ritningarna för Kärda kyrka vars uppförande var
nära förestående. Församlingen upplevde att den
kyrkan fyllde deras behov men att de enbart
behövde ge plats åt 500 personer i kyrkan och
med detta närmade sig församlingen
Överintendentsämbetet i Stockholm som uppdrog
arkitekt E W Langlet att rita den nya kyrkan.
Kyrkan gjordes som en, i det närmaste, kopia av
den kyrka som finns i Kärda och bygget
påbörjades 1881. Entreprenadauktionen som
utlystes inför bygget resulterade i tre anbud som
alla förkastades och istället erbjöds den
entreprenör som var villig att uppföra kyrkan för
8500 kronor jobbet. Byggmästare A Larsson
antog detta och fick uppdraget att bygga Hångers nya
kyrka, Larsson var samma byggmästare som uppfört
Hångers tvillingkyrka i Kärda några år tidigare.
Byggnadsarbetena gick snabbt och 1883 stod både
kyrkan och kyrkogården klar. Efter det att kyrkan var
färdig revs den gamla timmerkyrkan som då fortfarande
stod på den gamla kyrkogården. Under kyrkgolvet
hittades då flera ornerade ekstavar som tillskrivs den
ursprungliga stavkyrkan.
När den första gudstjänsten hölls i kyrkan fanns
fortfarande en del inredningsarbeten kvar att göra, dels
var inte allt måleriarbete klart, dels hade inte kyrkorgeln
ännu kommit på plats. 1882 byggdes orgeln av
orgelbyggare C Elfström, Ljungby efter ritningar av
arkitekt F G A Dahl vid Överintendentsämbetet i
Stockholm. Även orgeln uppvisar en slående likhet med
den orgel som återfinns i Kärda kyrka. Samma år som
orgeln tillkom erhöll kyrkan också sin altartavla. Tavlan
skänktes av Gustaf Trolle Bonde och utfördes av
konstnären Ludvig Frid. Målningen är en kopia av ett
verk som ursprungligen målades av konstnären C Block.
I början av 1900-talet installerades en kamin som
inköptes från Klafeströms bruk. Ursprungligen synes
kyrkan haft ett papptak för 1923 går det att läsa i arkiven
att kyrkans papptakstäckning ersattes med enkelfalsad,
förzinkad, plåt.
1931 genomfördes den första större restaureringen av kyrkan. Åtgärdsprogrammet utarbetades av arkitekt Paul Boberg, Växjö, som var en mycket flitig restaureringsarkitekt vid tiden. Han utförde en invändig ommålning och kompletterade värmeanläggningen med ytterligare en kamin. Vidare utfördes nya innanfönster i kyrkan och korfönstren glasades med de nuvarande katedralfönstren. Drygt tio år senare installerades elektrisk belysning i kyrkan och orgeln fick en elektrisk fläkt. En ny restaurering gjordes 1954 under ledning av arkitekt Johannes Dahl, Tranås, som även han var en ofta förekommande restaureringsarkitekt. Även denna gång gjordes det invändiga åtgärder där kyrkorummet ommålades, ett nytt elektriskt värmesystem installerades och en läktarunderbyggnad utfördes. Under perioden 1975-76 gjordes en genomgripande restaurering under ledning av arkitekt Ludvig Seda och som omfattade både exteriöra och interiöra arbeten. Utvändigt gjordes putslagningar och kyrkan gavs en ny avfärgning. Invändigt målades kyrkan om och läktarunderbyggnaden från 1954 kompletterades med de nu befintliga skärmväggarna. De senaste invändiga restaureringsåtgärderna genomfördes 2001 då kyrkan målades om och altaret flyttades fram till sitt nuvarande läge, altarringen kläddes om med nytt tyg. Vidare installerades ett nytt värmesystem och brandlarm. 2004 gjordes underhållsarbeten på kyrktaket då nya takfotsrännor monterades på långhuset, absid och sakristian. Övriga takytor rengjordes och målades.
År 1100-2004 Ändring
Ändring - För specifika händelser, se pdf.
Orgelbyggare: Carl Elfström
Arkitekt: Frans Gustaf Abraham Dahl
Orgelbyggare: Johannes Künkel
Konstnär: Ludvig Frid
Arkitekt: Ludvig Seda
Arkitekt: Paul Boberg
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Växjö stifts frågelista om kyrkogårdar 1949.
Jönköpings läns museums arkiv.
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
(1993). Sveriges kyrkor volym 216 Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2.
Carlsson, Sten. (1973). Sveriges kyrkorglar. ISBN: -
(2003). Svenskt ortnamnslexikon. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del IV. ISBN: .
(1957). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län IV.. ISBN: .
(1983). Medeltida träkyrkor del I. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1984). Kulturhistorisk utredning för Värnamo kommun. ISBN: .
Bengtsson, Bertil. (1994). Hånger – förr och nu. ISBN: .
Bergstrand, B. (1981). Hånger kyrka 1881-1981. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Langlet,Emil Viktor:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin