Motivering (skydd): Övergripande karaktäristik
Åsenhöga nuvarande kyrka ersatte en äldre träkyrka som
var belägen omkring 500 meter öster om den nya. Kyrkan
byggdes 1856-61 efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik
Åbom vid Överintendentsämbetet i Stockholm.
Kyrkobyggnaden är hållen i den nyklassicisitiska stilen
vilken utmärks av ett sparsamt användande av
arkitektoniska dekorationer. Rundbågformen är frekvent
förekommande. Åsenhöga kyrka tillhör den senare delen
av den nyklassicistiska kyrkobyggnadsepoken.
Exteriört är kyrkan tämligen välhållen där den nya
sakristan utgör ett nytt tillskott. Sakristian har en
utformning som harmonierar med den ursprungliga
kyrkan iform och material. Kyrkorummet är mycket
välhållet med stora delar av sin ursprungliga inredning
bevarad. Den nuvarande färgsättningen präglas av 1970
års restaurering efter program av arkitekt Ludvig Seda då
kyrkan målades invändigt i en klart mer kulört färgskala
än den som förknippas med det nyklassicistiska
kyrkorrummet.
Stora delar av kyrkans inredning är bevarad från
byggnadstiden. Predikstolen är ursprunglig men har
kompletterats med ljudtak från en äldre predikstol, altaret
med svepekors och altarringen är oförändrade. Av
Magnussonsorgeln från 1903 återstår endast orgelfasden.
Från senare tid är konstnär Torsten Hjelms absidmålning
som bryter med den ursprungliga arktitekturen men som
med tiden vunnit hävd i kyrkorummet.
Inventarier tagna ur bruk och förvarade på sekundär plats
är viktiga dokument över kyrkans användning i äldre tid.
Sammanfattning
- Kyrkan har en tämligen välhållen nyklassicistisk
karaktär där de nya tillägg som gjorts är tydligt läsbara.
- Interiören präglas stort av 1970-talets restaurering.
Färgsättningen är mycket kulört och bryter med den
ursprungliga arkitekturen.
- Absidmålningen utförd av Torsten Hjelm utgör ett
karaktärsfullt inslag i kyrkorummet.
- De slutna bänkkvarteren tillsammans med predikstolen
och altaruppsatsen är tydliga element för den
nyklassicistiska arkitekturen och trots att bänkinredningen
byggts om vid flera tillfällen består det ursprungliga
gestaltningen.
Inventeringsår (1999)
Byggnadsdel (1999): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2006)
Kyrkan har en östvästlig orientering med torn i väster och
ett femsidigt kor i öster. I norr finns en sentida sakristia
vidbyggd. Stommen är utförd av sten och fasaderna är
spritputsade med släta hörnmarkeringar och vit
avfärgning. Vid långhus och torn är takfriser med
rödmålade inslag. Tornet har en kopparklädd lanternin
som kröns med förgyllt kors på kula. Takytorna på
långhuset, koret och sakristian är även de belagda med
falsad kopparplåt. Fönsteröppningarna är rundbågformade
med tätspröjsade bågar, fönstersnickerierna är exteriört
målade i mörka kulörer. Kyrkan har entréer från väster,
via tornet, samt mitt på långsidorna. Portarna utgörs av
kraftiga fyllningsdörrar av ek. Entréerna har
lunettformade överljus vilka är tätspröjsade lika som
övriga fönster. Vid den västra gaveln samt i tornbyggnaden finns även runda fönsteröppningar med tätspröjsade bågar. Tornet har ljudöppningar åt varje väderstreck, dessa består av parställda bågar med rödmålad ornamentik och ljudluckor med liggande panel. Lanterninen är i sin helhet klädd med koppar och har rundbågformade fönsteröppningar. Ovanför ljudluckorna finns tornur med svartmålade urtavlor mot varje väderstreck. Sakristian som är sentida är
vidbyggd kyrkans norra fasad. Fasaderna är spritputsade
lika kyrkan i övrigt och mot taket finns en profilerad
slätputsad taklist. Fönsteröppningarna är rektangulära
med tätspröjsade bågar, till sakristian finns direkt entré
med panelklädd och svartmålad fyllningsdörr. Kyrkan är
uppförd i en sen nyklassicism där nygotiska inslag börjar
göra sig gällande i arkitekturen. Förändringarna är med
undantag av sakristan och nedgången till källaren mycket
ringa. Dessa tillägg har utförts för att harmoniera med den
ursprungliga arkitekturen men är tydligt läsbara.
Den västra, entrén via tornet utgör kyrkans huvudentré
varifrån besökaren via ett mindre vindfång anträder
vapenhuset som är belagt med kalkstensplattor.
Ytterväggarna är slätputsade och vitmålade, under trappan
till tornkammaren och orgelläktaren som har
rödbrunmålad handledare med blåmålat spröjsverk är
toalett och förvaring förlagda. Väggarna till dessa är
skivklädda och vitmålade. Fönstren är rundbågformade
och ovanför entrédörren är ett lunettformat överljus.
Ytterbågen är tätspröjsad medan innerbågen är helglasad,
fönstersnickerierna är målade i en mörkröd kulör. Taket
utgörs av ett blåmålat brädtak. Ytterdörren utgörs av en
kraftig fyllningsdörr av ek, vindfånget är utfört av
stålprofiler och glas. Profilerna är målade i rödbrun kulör.
Till kyrkorummet leder en pardörr med fyllningsdörrar
med rödbrun grund och blå och gula inslag.
Tornkammaren har en heltäckande textilmatta på golvet
och slätputsade och vitmålade väggar. Taket är ett
brunmålat brädtak och fönsteröppningarna är runda. En
fyllningsdörr med överljus leder till orgelläktaren som är
belagd med en blå heltäckande textilmatta. På läktaren
finns endast lösa stolar och ingen fast bänkinredning.
Tornet präglas av synliga och obehandlade
träkonstruktioner och ytterväggarna är slätputsade med vit
avfärgning.
I långhuset ligger ett brädgolv, rummet är enskeppigt och
har slätputsade och vitmålade väggar. En kraftigt
profilerad och mörkblåmålad taklist ansluter mot taket.
Långhuset är tunnvält, valvet är panelklätt och målat i en
ljusblå kulör. Fönstren är rundbågformade med
tätspröjsade ytterbågar och en helglasad innerbåge.
Fönstersnickerierna är målade i en rödbrun kulör. Koret är
något upphöjt och belagt med en heltäckande textilmatta.
Väggarna är slätputsade med mörkblå avfärgning och vita pilastrar. Fönstren är rundbågformiga med tätspröjsade ytterbågar och helglasade innerbågar lika som övriga fönster, fönstersnickerierna är vitmålade. Gördelbågen mellan kor och långhuset är målad i samma mörka blå kulör som korväggarna och pryds med förgyllda stjärnor. Mot långhuset är texten Ära ware Gud i höjden uppsatt. Korets absidvalv är bemålat av konstnär Torsten Hjelm och föreställer Kristus i majestät. Dörrarna utgörs av fyllningsdörrar, ytterportarna är utförda av ek och innerdörrarna är hållna i den rödbruna grund som dominerar den invändiga färgsättningen. Dörrarna har blå och gula inslag i fyllningarna. Dörren till sakristian är en större vikdörr men i övrigt med lika utförande som övriga dörrar. I sakristian ligger en blå heltäckande textilmatta. Ytterväggarna är murade och innerväggarna av skivmaterial. På väggarna sitter vitmålad väv och taket är skivklätt på vilket obehandlade träribbor är monterat. Fönstren är rektangulära i sin form och tätspröjsade med rödbrunmålade fönstersnickerier. I sakristian finns toalett och förrådsutrymmen förlagda.
Mot den västra väggen i kyrkorummet är kyrkotorg skapade med kapprum och lekhörna. Denna del är beläget under läktaren och avskiljs från kyrkorummet med skärmar. Skärmarna har en spegelindelning och är målad i rödbrun grund med blå och gula inslag i fyllningarna. Skärmarna når inte hela väggen upp till läktarens undersida. Bänkinredningen består av fyra slutna bänkkvarter där bänkskärmarna och dörrarnas utsidor är målade i rödbrun kulör med blå och gula inslag i fyllningarna. Insidorna är målade i ljusgrå kulör. I koret står ett fristående träaltare, hållet i en gråbeige färg. På altare står en nyklassicistisk altarprydnad i form av ett kors med svepduk och törnekrona. Altarringen är öppen med gråbeigemålade dockor med förgyllda inslag. Knäfallet är klätt med blått tyg. I koret står också en sentida dopfunt av granit. Predikstolen är utförd i nyklassicistisk stil och är uppsatt vid kyrkorummets norra vägg med uppgång från sakristian. Predikstolen är målad i gråbeige kulör med förgyllda ornament och dekorationer, ovanför den runda korgen sitter en rikt utsirat ljudtak som härrör från en äldre predikstol. Orgeln är placerad mot den västra väggen och läktaren är sluten där barriären är målad i samma rödbruna grund som övriga snickerier, fyllningarna har blå och gula inslag och det finns förgyllda ornament monterade i fyllningarna. Orgeln är hållen i grått med förgyllda listverk och ornament. Orgeln kröns med Oscar II:s namnchiffer i guld och rött.
Fasadkulör (2006): Vit
Byggnadsdel (2006): Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
Den nuvarande kyrkan föregicks av
en träkyrka uppförd 1729 på den ödekyrkogård som är belägen strax
väster om den nuvarande kyrkan. I mitten av 1800-talet beslutades att
en ny kyrkobyggnad skulle uppföras. Ritningarna till den nya
kyrkan upprättades av arkitekt Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet, Stockholm. Byggmästaren var Peter Pettersson i Tåå samt till
delar en byggmästare Sköldberg. Bygget påbörjades 1856 och
avslutades 1861 då den invigdes av biskop Henrik Gustav Hultman. I
samband med färdigställandet av den nya kyrkan revs den gamla
träkyrkan från 1700-talet. År 1903 införskaffades en orgel som
placerades vid kyrkorummets västra vägg. Orgeln byggdes av
orgelbyggare Johannes Magnusson, Göteborg. Åren 1912-13 gjordes en
större renovering av kyrkan där det ursprungliga skiffertaket ersattes
med eternit. Annars omfattade renoveringen främst putslagningar
och måleriarbeten. Den första stora restaureringen gjordes under perioden 1935-36 under ledning av arkitekt Paul Boberg i Växjö. Restaureringen omfattade kyrkans interiör och kom att påverka kyrkans utseende. bänkinredningen byggdes om och glesades ur, gångarna gjordes bredare. De gamla kaminerna ersattes med ett nytt värmesystem och för detta gjordes ett pannrum under koret. Elektriskt belysning ingick också i moderniseringsarbetena. Nya fönster gjordes och i koret monterades antikglas i ytterbågarna. Altarringen flyttades till sitt ursprungliga läge, när den flyttades första gången är oklart Bänkinredningen målades i en grågrön kulör och i koret utförde konstnären Torsten Hjelm från Stockholm ett dekorativt måleri i absidvalvet. Kyrkorummet målades i en varmgul kulör och det textband som ursprungligen funnits på gördelbågen mot långhuset övermålades.
En ny dopfunt införskaffade 1943, den utfördes av ljusgrå granit och placerades i koret. I mitten av 1950- talet gjordes en ny renovering av kyrkan under ledning av byggmästare Enok Hellkvist. Renoveringen omfattade kyrkans exteriör där fasaderna omputsades och avfärgades. Den andra stora restaureringen genomfördes 1970-71 och präglar fortfarande kyrkans uttryck. Programmet utarbetades av arkitekt Ludvig Seda från Värnamo. Vid restaureringen omtäcktes taket med falsad kopparplåt och en ny sakristia uppfördes. I den nya sakristian installerades toalett- och förrådsutrymmen och även i vapenhuset gjordes en toalett. I kyrkorummet plockades delar bänkinredningen i väster bort och ett kyrkotorg/kapell inrättades under läktaren. Ett nytt värmesystem installerades och delar av inredning och inventarier konserverades av konservator Sven Wahlgren, Kalmar. En invändig ommålning gjordes och den nya färgsättningen bröt totalt med den usprungliga. Bänkskärmarna, läktarbarriären, fönster och dörrar målades i en rödbrun kulör. Taket ommålades i ljusblått, Torsten Hjelms måleri sågs över och den textremsa som funnits på gördelbågen mot långhuset återställdes. I koret målades väggarna i mörkblått. År 1983 gjordes en exteriör restaurering under ledning av HB Bröderna Bergström där putslagningar gjordes med bl.a. hydrauliskt kalkbruk och ny avfärgning med KC-färg och silikatfärg. Tornkorset med klot omförgylldes och ytterportarna reparerades och målades med svart lasyr. En tillgänglighetsanpassning gjordes 2003 då tidigare provisoriska ramper ersattes med en mer permanent lösning. Under 2004 skedde den senaste restaureringen då tornfasadens puts sågs över och lagades.
År 1855-2004 Ändring
Ändring - För specifika händelser, se pdf.
Konservator: Alfred Nilsson
Klockgjutare: C. A. Norling, Jönköping
Byggmästare: Erik Hellkvist
Arkitekt: Johan Fredrik Åbom
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
Arkitekt: Ludvig Seda
Arkitekt: Paul Boberg
Konservator: Sven Wahlgren
Konstnär - Dekormålare: Torsten Hjelm
År 1856-1857 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Johan Fredrik Åbom
Byggmästare: Peter Pettersson (Persson), Tå, Sandhult
Byggmästare: P Sköldberg
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Växjö stifts frågelista om kyrkogårdar 1949.
Jönköpings läns museums arkiv.
Kävsjö pastorats arkiv.
ÄLDRE RITNINGAR - 1852 nybyggnad (J F Åbom); 1902 orgelfasad (G Lindgren).
KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR - Äldre foton, exteriör: diverse odaterade, interiör: två ca 1900, 1935, 1966. ATA..
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
(1993). Sveriges kyrkor volym 216 Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2.
(2003). Svenskt ortnamnslexikon. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del IV. ISBN: .
(1957). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län IV.. ISBN: .
Hellman, Caroline. (1944). Västbokrönika i ord och bild. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1982). Översiktlig kulturhistorisk utredning och bevarandeförslag för Gnosjö kommun. ISBN: .
Petersson, A. (1985). Källeryds kyrka – Heliga treefaldigheetz kyrckia,. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin