Motivering (skydd): Övergripande karaktäristik
Kävsjö kyrka har föregåtts av flera andra kyrkobyggnader,
den kristna kontinuiteten på platsen går tillbaka till
1200-talet. Den nuvarande kyrkan uppfördes i etapper
under 1700-talet men i kyrkan ingår sannolikt delar från
en äldre kyrkobyggnad. Kyrkomiljön utgör ett välhållet
exempel på ett sockencentrum där prästgården och den
gamla kyrkskolan finns bevarade.
Exteriört uppvisar kyrkan en ursprunglighet och
autenticitet. Invändigt präglas kyrkorummet av den
restaurering som genomfördes på 1950-talet vilken
syftade till att knyta samman de olika tidsskikten till en
sammanhållen enhet. De tillägg som gjordes då och
därefter har utförts med respekt för den ålderdomliga
karaktären.
Bärande drag för kyrkan är de spånklädda fasaderna och
takytorna, tornets slutna volym med den stående
locklistpanelen. Invändigt är det dekorativa
interiörmåleriet och den slutna bänkinredningen viktiga
för upplevelsen av kyrkorummet. Bänkinredningen har
byggts om för att ge en ökad komfort men har
fortfarande sin ursprungliga karaktär bevarad.
Medeltid
Det finns få äldre inventarier och inredning bevarade. I
kyrkan är dopfunten i sandsten och triumfkrucifixet
medeltida.
1700-talet
Kyrkan är i sin stomme i stora delar från 1700-talet.
Sakristian är möjligtvis bevarad från en äldre
kyrkobyggnad. Invändigt är interiörmåleriet,
draperimålningar, takmålningarna m.m. utförda under
1700-talet. Under en period var dessa övermålade men
plockades fram vid restaureringar under 1900-talet.
1800-talet
Under 1800-talet gjordes en del ombyggnader av kyrkan
där dörröppningar flyttades och/eller ersattes med
fönsteröppningar. Uppgången till orgelläktaren skedde
ursprungligen från kyrkorummet men flyttades under
1800-talet till vapenhuset.
Den predikstol som insattes i kyrkan under 1800-talet
finns numera uppsatt i församlingshemmet.
1900-talet
1900-talet har satt stark prägel på kyrkans interiör.
Under hela 1900-talet har gjorts restaureringar som syftat
till att återföra kyrkan till ett mer ursprungligt skick,
samtidigt har flera nya tillägg gjorts i en modern stil.
Predikstol, altarring och altarskåp är tillkomna 1953. Den
nuvarande orgeln inköptes på 1970-talet. Alla dessa delar
talar tydligt sin tid men är utformade för att harmoniera i
helhetsmiljön.
Den invändiga färgsättningen är ny men utgår till delar
från vad som antas vara en ursprunglig färgskala.
Avlutningen av läktarbarriären och bänkinredningens
insida är ett sentida initiativ.
Fönstrens nuvarande utseende tillkom på 1900-talet.
Kyrkan har alltid haft rundbågformiga fönster men
ursprungligen var dessa inte blyinfattade.
Sammanfattning
- Kyrkomiljön har en hög autenticitet med prästgård, f.d.
kyrkoskola bevarade.
- Kyrkobyggnaden är välhållen och sedan uppförandet har
små förändringar skett. I dess stomme ingår möjligtvis
äldre delar.
- Viktiga element för upplevelsen av miljön är de material
som använts. Den utvändiga spånbeklädnaden bidrar till
den autentiska känslan. Invändigt präglas kyrkan stort av
de arbeten som gjorts under 1900-talet som syftat till ge
en sammanhållen och ålderdomlig karaktären.
- Dopfunten och triumfkrucifixet är medeltida och vittnar
om platsens långa kristna kontinuitet. De senare tillkomna
tilläggen berättar om ett fortlöpande engagemang från
församlingen.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2006)
Kävsjö kyrka är uppförd av timmer i etapper under
1700-talet. Kyrkobyggnaden har en östvästlig
orientering med kor och sakristia i öster och torn i
väster. Långhuset, koret och sakristian är beklädda
med spån och tornbyggnaden har en stående
panelbeklädnad. Alla fasader är rödfärgade.
Kyrkans takytor är i sin helhet täckta med spån
som är tjärade. Det finns två entréer till kyrkan, en
via tornet som utgör kyrkans huvudentré samt en
via sakristian. Fönstren till kyrkorummet är
rundbågformade med tätspröjsade och blyinfattade
ytterbågar samt helglasade innerbågar. Sakristian
och tornet har fyrkantiga fönsteröppning som i
övrigt har lika glasning som fönstren i
kyrkorummet. Portarna till kyrkan utgörs av
panelklädda bräddörrar, tornentrén har ett lunettformat överljus. Alla fönster- och dörrsnickerier på kyrkan är vitmålade. Tornet är slutet med få små fönsteröppningar. Tornhuven kröns med en kort spetsig spira med förgyllt tornkors på kula och panelen är en
locklistpanel som rödfärgats. Ljudluckorna är två åt varje
väderstreck och är klädda med diagonallagd panel som
målats svart.
Invändigt anträds kyrkan via vapenhuset som är beläget i
tornbyggnaden. Vapenhuset har ett trägolv och
panelklädda väggar. Från vapenhuset nås torntrappan och
uppgången till orgelläktaren, dessa nås via enkla
bräddörrar. Väggarna är målade i en grå kulör och det
tunnvälvda taket är klätt med obehandlad panel. Från
vapenhuset leder en pardörr in till kyrkorummet. Dörrarna
utgörs av fyllningsdörrar som är målade i en gråblå grund
och marmoreringsmålade fyllningar. Långhuset och koret
har brädgolv, timrade väggar där timret är synligt. Taket i
långhuset är välvt och panelklätt i koret finns ett kraftigt
hålkäl samt ett takfält som inramas av ett listverk.
Timmerväggarna är målade i en ljusgrå kulör och mot
taket finns en profilerad taklist som har ett dekorativt
måleri. Takytorna har en ljusblå grund och takmålningar,
hela takfältet i koret utgörs av en takmålning med Kristus
inramad av ornamentikslingor. Kring fönstren och
altarskåpet är draperimåleri utfört och ovanför dörren till
sakristian och vid övergången till koret är bibelord
målade.
Dörren till sakristian är en järndörr målad med svart färg.
Sakristian har ett brädgolv och synliga timmerväggar som
är målade i ljusgrå kulör, taket är ett brädtak med ljus
laserande målning. Fönstret är fyrkantigt och blyspröjsat i
ytterbågen, innerbågen är helglasad. Mellan de båda
fönsterbågarna är ett järngaller monterat. Dörren till
kyrkorummet är en järndörr och entrédörren utifrån till
sakristian är en bräddörr, panelklädd och vitmålad på
utsidan och obehandlad på insidan. I sakristian finns fast skåpsinredning där textilierna har en hängande förvaring. Tornet har obehandlade träytor, synlig stomme och brädgolv.
Bänkinredningen i kyrkan är sluten och omfattar två kvarter. Bänkskärmarna oh dörrarna är målade i en gråblå grund och marmoreringsmålade fyllningar med blå och röda inslag, bänkinredningens överliggare är brunmålad. Golvet i bänkinredningen består av ett brädgolv och bänkarnas insida är avlutad. I koret står ett träaltare som är hållet i en grågrön kulör. Altaringen är öppen och senare tillkommen. Den är målad i samma kulör som altaret, knäfallet är klätt med rött tyg. Ovanför altaret sitter ett modernt altarskåp målat i blå grund och bemålade skulpturer. Predikstolen är placerad vid den norra långväggen och utgörs av en polygonformad korg med gråmarmorerad grund och röda inslag. Predikstolen är senare tillkommen och saknar ljudtak, uppgången är ifrån koret. Ovanför övergången mellan långhus och kor är ett triumfkrucifix monterat, korset är modernt medan skulpturen är medeltida. I norr är orgeln placerad på läktare. Till orgelläktaren kommer man via vapenhuset, den har en sluten barriär som är avlutad med grå inslag i barriärens fyllningar. Dess undersida är klädd med panel och målad i ljusgrå kulör, läktaren bärs av fyrkantiga pelare målade i samma kulör som läktarens undersida. Orgeln är modern och hållen i en ljus laserad grund med röda inslag i dess listverk. I koret finns en medeltida dopfunt utförd av sandsten.
Fasadkulör (2006): Röd
Byggnadsdel (2006): Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2015
En första träkyrka uppfördes sannolikt här under 1200-talet, från den kyrkan återfinns idag kyrkans dopfunt och triumfkrucifix. Den kyrkan ersattes vid okänt tillfälle med en ny träkyrka där möjligtvis den nuvarande sakristian ingått. 1689 införskaffades en predikstol till kyrkan och 1704 uppfördes en klockstapel i kyrkans närhet.
Den nuvarande kyrkobyggnaden
började uppföras 1725 då koret
uppfördes, det synes varit så att det
gamla långhuset fått stå kvar för 1740
byggdes tornet och den klockstapel
som uppfördes 1704 revs. År 1775
byggdes ett nytt långhus, alternativt
renoverades långhuset. År 1733
bemålades koret av målaren Carl
Ruuth som målade Kristus
himmelsfärd med segerfana inramad
av rankor i blågrått. Det övriga
kyrkorummet bemålades i slutet av
1700-talet då draperimåleriet kring
fönster och altaret utfördes, en annan
källa daterar detta måleri till 1805 och
tillskriver arbetet till Samuel Lindgren
från Ljungby.
År 1850 utfördes reparations och
ombyggnadsarbeten på kyrkan där en
dörr på vapenhuset och en dörr på sydsidan av koret ersattes med fönsteröppningar. Tornentrén flyttades från söder till väster samtidigt som uppgången till orgelläktaren flyttades från kyrkorummet till tornet. Två år efter den stora ombyggnaden införskaffades en ny predikstol, vad som hände med den gamla predikstolen är oklart. Under 1870-talet ommålades kyrkorummet i sin helhet. De ursprungliga gråmålade väggarna med dekorationsmåleriet övermålades i vitt.
Några större förändringar synes inte ske förrän i början av 1900-talet. År 1913 omlades kyrkans golv och 1922 gjordes en restaurering av kyrkan efter program av arkitekt Erik Fant, eventuellt omarbetades dennes program innan genomförandet. Vid tillfället plockades delar av det ursprungliga interiörmåleriet fram. Den invändiga restaureringen följdes under 1930-talet av en utvändig dito. Vid denna byttes tornets brädbeklädnad och delar av fasadspånen ersattes med nya spån. Samtidigt gjordes en del timerlagningar av rötskadade delar. Kyrkan rödfärgades. År 1934 erhöll församlingen tillstånd att ersätta tornets panel med spåntäckning, huruvida detta utfördes är oklart.
Nästa större restaurering genomfördes
1953 efter program av byggnadsrådet
Ragnar Hjort, Stockholm. Arbetena
omfattade både inre och yttre åtgärder.
Utvändigt gjordes en ny sockel, den
ursprungliga sockeln var kallmurad. I
samband med att elektrisk värme
installerades plockades kyrkans
kaminer bort och de skorstenar som
fanns revs. Kyrkan rödfärgades och
tornets kors och klot omförgylldes.
Invändigt medförde restaureringen
stora förändringar. En ny predikstol
utfördes och den predikstol som
tillverkades 1852 finns numera
uppsatt i församlingshemmet.
Altarringen ersattes med en ny som
utformades i samklang med den nya
predikstolen, de har ett enkelt och
stramt utseende utan några
dekorationer. Bänkinredningen
byggdes om för att bli mer bekväm
och ett nytt brädgolv lades i
bänkkvarteren. Insidorna av bänkarna
och läktarbarriären avlutades och all
färg togs bort. Elektrisk värme och
belysning installerades i kyrkan och
en ny orgel införskaffades, orgeln tillverkades av orgelbyggare Hemmarsson i Danmark. Det dekorativa interiörmåleriet och triumfkrucifixet konserverades av konservator Torsten Hjelm, Stockholm. I koret borttogs draperimåleriet som fanns vid det fönster som tillkom med ombyggnaden på 1850-talet. I fönstren monterades antikglas och altarfönstret igensattes. Ett nytt altarskåp planerades för men kom inte till utförande förrän 1954-55 och tillverkades av Curt Thorsjö i Stockholm. Det placerades i koret och inramas av draperimåleri på korväggen. I sakristian utfördes ny skåpsinredning. Under 1960-talet gjordes underhållsarbeten, främst exteriöra, där fönster och dörrar ommålades. Kyrkan rödfärgades och taket tjärades vid flera tillfällen. År 1974 ersattes den dansktillverkade orgeln med en ny då den danska inte fungerade tillfredställande. Den nya orgeln tillverkades av orgelbyggare Nils Hammarberg i Göteborg. Orgeln laserades i grått med krönlist i rött, utformningen är modernt stram. Den gamla orgeln såldes till nöjesparken High Chaparral. År 1992 upprättades ett restaureringsprogram för kyrkans blyinfattade fönster. Programmet upprättades av Glaskonst Winfried Baier i Tranås. Det är oklart huruvida några arbeten gjordes. Den senaste restaureringen skedde 1993 då spåntaket omlades i sin helhet och kyrkan rödfärgades.
År 1200-1993 Ändring
Ändring - För specifika händelser, se pdf.
Konstnär - Dekormålare: Carl Ruuth
Konstnär - Bildhuggare: Curt Thorsjö
Klockgjutare: Elias Fries Thoresson
Arkitekt: Erik Fant
Orgelbyggare: Hemmarsson
Klockgjutare: M A Rönnblom
Orgelbyggare: Nils Hammarberg
Arkitekt: Ragnar Hjorth
Hantverkare - Målare: Samuel Lindgren
Konservator: Torsten Hjelm
Konstnär - Glaskonstnär: Winfried Baier
År 1775-1776 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia
Byggmästare: Anders Jonsson
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Växjö stifts frågelista om kyrkogårdar 1949.
Jönköpings läns museums arkiv.
Kävsjö pastorats arkiv.
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
Carlsson, Sten. (1973). Sveriges kyrkorglar. ISBN: -
(2003). Svenskt ortnamnslexikon. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del IV. ISBN: .
(1957). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län IV.. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1982). Översiktlig kulturhistorisk utredning och bevarandeförslag för Gnosjö kommun. ISBN: .
Hägg, S A. (1870). Käfsjö socken i Östbo härad och Jönköpings län. Beskrifning. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin