Motivering (skydd): Åkers kyrka tillhör den nyklassicistiska stilen. Den
nyklassicistiska kyrkoarkitekturen karaktäriseras av
ett rent kyrkorum med ljusa murytor och en
återhållen arkitektonisk utsmyckning. Den interiöra
färgsättningen är begränsad till ett fåtal ljusa
kulörer och kombinerat med stora fönsteröppningar
skapar ett öppet och upplyst kyrkorum. Bärande i
arkitekturstilen var att predikoverksamheten var det
primära och detta återspeglas genom en fokusering
mot predikstolen och altarets funktioner.
Utformningen av dessa följer en enkel
monumentalitet och är menade att fungera som
diskreta blickfång utan att splittra församlingens
uppmärksamhet.
I sin utformning utgör Åkers kyrka en god
representant för den mogna nyklassicismen. Som
sådan karaktäriseras av en stor volym, sadeltak och
lanternintorn. Fasaderna har en stram enkelhet med
vita murytor med få dekorationer och
utsmyckningar. De stora fönsteröppningarna ger
ett ljust kyrkorum, i Åkers kyrka är fönstren
sannolikt ursprungliga även om de har glasats om
på senare tid.
Kyrkan har en mycket välhållen exteriör där
mycket få förändringar skett sedan kyrkan
uppfördes 1843, efter ritningar av arkitekt Theodor
Edberg. Invändigt har det skett en rad
omgestaltningar där läktarunderbyggnaden
är den största rumsliga förändringen och där
den invändiga arkitekturbundna
utsmyckningen har satt de tydligaste spåren.
Den ljusa färgsättningen och vitkalkade murytor är
viktiga beståndsdelar för upplevelsen av den
nyklassicistiska kyrkorummet. Den
nuvarande färgskalan tillkom 1976 och ger ett
väl sammanhållet kyrkorum ,om än
präglat av sin tid. Altartavlan och
absidmålningen målade Torsten
Hjelm bryter mot den arkitekturstil i vilken kyrkan uppfördes men har med tiden vunnit hävd och utgör idag stor del av kyrkans identitet. Torsten Hjelm har varit flitigt anlitad för att utföra den konstnärliga utsmyckningen i kyrkorna.
Kyrkorummet har tydliga element som representerar de två stora förändringsskeden som kyrkan genomgått under 1900-talet. Läktarinbyggnaden och den arkitekturbundna utsmyckningen berättar om arkitekt Paul Bobergs restaurering 1938. Den nuvarande färgsättningen är det tydligaste spåret efter restaureringen 1976 som utfördes efter program av arkitekt Anders Berglund. Av äldre inredningsdetaljer hänger ett triumfkrucifix i långhuset och i vapenhuset finns en äldre altartavla uppsatt. På kyrkvinden förvaras en äldre stålklädd port.
Sammanfattning
- Åkers kyrka utgör en god representant för det nyklassicistiska kyrkobyggandet. Arkitekturstilen har sina främsta uttryck i sina stora sammanhängande murytor i kombination med en sparsam utsmyckning. - Kyrkan har en väl bevarad exteriör som förmedlar en trogen bild av hur Åkers kyrka tedde sig vid uppförandet. Den ljusa invändiga färgsättningen är synonym med det nyklassicistiska kyrkorummet. I kyrkans interiör går tydligt att utläsa spår efter senare tiders restaureringsinsatser. - Absidmålningen av Torsten Hjelm bryter med den ursprungliga karaktären men som med tiden vunnit hävd och idag utgör en viktig del av upplevelsen av kyrkorummet.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2007)
Kyrkan är en salskyrka uppförd i sten med spritputsade fasader och släta hörn och omfattningar. Tornet är lågt och kröns av en lanternin. Det finns två entréer, en tornentré mot väster samt en sidoentré i söder. Kyrkans portar är sannolikt original från uppförandet. I anslutning till taket finns en profilerad taklist av trä, även tornets lanternin är utförd i trä. Åkers kyrka var ursprungligen täckt med spån men takbeklädnaden ersattes redan 1898 med plåttäckning. Idag är kyrkans tak i sin helhet plåtklädda. Invändigt dominerar det rektangulära kyrkorummet med sitt halvrunda korparti. Väggarna är enkelt slätputsade med vit avfärgning, de stora rundbågiga fönstren ger ett ljust kyrkorum. Kyrkan har, helt enligt de nyklassicistiska idealen, en sparsam arkitektonisk utsmyckning. De dekorativa inslagen är övervägande tillägg som gjorts under modern tid. Mest iögonfallande är den stora målningen i absidvalvet.
Fasadkulör (2007): Vit
Byggnadsdel (2007): Torn - Väster
Inventeringsår 2015
Åkers kyrka uppfördes 1843-45 och föregicks av minst en tidigare kyrkobyggnad. Under en restaurering av den nuvarande kyrkan hittades grundmurarna efter en 1600-talskyrka samt spår av vad som kan vara en ännu äldre träkyrka. Kyrkan ritades av arkitekt Theodor Edberg vid Överintendentsämbetet, Stockholm, och uppfördes av byggmästare Peter Pettersson i Tåå. Vid uppförandet gjordes mindre avvikelser från ritningarna, främst beträffande planformen och utformningen av tornlanterninen. Det finns stora delar av den ursprungliga inredningen kvar. Bänkinredningen byggdes om på 1930-talet men är i övrigt bevarad. Predikstolen, orgelfasad och läktarbarriär samt altaruppsatsen är original men altartavlan ersattes 1938, samtidigt gjordes absidmålningen. Kyrkans dopfunt tillkom 1938 och tillverkades av Erik Sand, Strängnäs.
Nästan exakt tio år efter uppförandet tillkom kyrkans orgel. Orgelverket byggdes av J N/E&C Söderling och orgelfasaden utfördes efter ritningar av arkitekten Johan Fredrik Åbom. 1938 ersattes det gamla orgelverket med ett nytt verk som byggdes av Mårtenssons Orgelfabrik AB och 1976 anskaffades en kororgel.
1893 fick Åkers kyrka ett uppvärmningssystem med järnkaminer. Järnkaminerna användes fram till 1938 då ett nytt lågtrycksångsystem installerades i samband med en stor restaurering. 1924 gjordes en ny dörröppning i sakristans yttervägg, detta ingrepp är den största exteriöra förändringen sedan den ursprungliga taktäckningen av spån ersattes med ett plåttak. Utöver dessa har de utvändiga åtgärderna främst varit av underhållsmässig karaktär.
Fram till 1938 hade de interöra åtgärderna främst varit av underhållskaraktär men detta år genomfördes en genomgripande restaurering. Restaureringen omfattade både exteriöra som interiöra åtgärder. De utvändiga arbetena var rent underhåll där bl.a. plåttaket målades om men de invändiga arbetena var mer omfattande. Det ursprungliga brädgolvet hade, på grund av obefintlig ventilation i grunden, skador och behövdes ersättas. I samband med att golvet togs upp gjordes en arkeologisk undersökning av marken under kyrkorummet. Resultatet av undersökningen visade spår efter 1600- talskyrkan som föregick den nuvarande men det hittades även spår efter vad som kunde vara en äldre kyrkobyggnad av trä.
Inne i kyrkan skedde stora förändringar. En läktarunderbyggnad gav ett sammanträdesrum samt en skrudkammare. Fönstren renoverades och korfönstren glasades med antikglas. Några av de ursprungliga bänkarna togs bort och de kvarvarande gavs mer bekväma sittbänkar. En total invändig ommålning genomfördes där den gamla avfärgningen togs bort och väggarna vitkalkades, alla snickerier målades med oljefärg och förgyllningsarbetena påbättrades. Den ursprungliga altartavlan togs ner och ersattes med en ny som målades av konstnären Kåge Liefwendahl samtidigt utfördes absidvalvets målning av konstnären Torsten Hjelm. Absidmålningen är den mest iögonfallande invändiga förändring som skett sedan Åkers kyrka uppfördes.
Under 1960 och 70-talen skedde utvändiga underhållsinsatser där taket skrapades och rostiga plåtar ersattes med nya. Lanterninen kläddes med kopparplåt och fick stuprör som även dessa utfördes av koppar, övriga hängrännor och stuprör på kyrkan utfördes av galvaniserad plåt. Murytorna sågs över och putslagades och avfärgades sedan med färg från KEIM. 1985 lades taket om med plastbelagd PLX-plåt. Redan 1992 behövdes taket återigen renoveras och då även tornet krävde omfattande reparationer efter ett långvarigt vattenläckage. Samma år genomfördes underhåll av kyrkans fönster. De senaste stora invändiga arbetena gjordes i mitten av 1970-talet varvid kyrkan fick den färgsättning som utmärker kyrkorummet idag. Samtidigt gjordes förändringar av bänkinredningen då den bakre bänkraden togs bort och den främre kortas. I vapenhuset gjordes en toalett och med denna drogs vatten och avlopp till kyrkan. Toaletten förlades under trappan till orgelläktaren, trappan är inte ursprunglig utan tillkom med den stora restaureringen 1938.
Kyrkans exteriör har i stor grad kvar sin ursprungliga utformning, den stora skillnaden är att taket ursprungligen var täckt med spån. Interiört har det under 1900-talet skett flera förändringar i olika omgångar. De mest framträdande är de dekorativa målerierna i kyrkans kordel som tillkom i slutet av 1930-talet. Kyrkans invändiga färgsättning härrör från den senaste invändiga restaureringen då kyrkorummet målades i en ljusblå/mellanblå färgskala, bänksäten och ryggbräden målades roströda och ger en skarp kontrastverkan med den i övrigt ljusa färgsättningen. Av inredningen har kyrkan kvar sin ursprungliga bänkinredning, även om den är ombyggd. Även orgelfasaden och predikstol är de ursprungliga. Den dopfunt som står i koret är utförd av konstnären Erik Sand från Strängnäs och införskaffades 1938.
År 1843-1845 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Byggmästare: Petter Pettersson (Persson), Tå, Sandhult
År 1854-1999 Ändring
Ändring - För specifika händelser, se pdf.
Arkitekt: Anders Berglund
Konservator: Anette Thorén
Byggmästare: Carl Carlsson
Konstnär: C J Rolander, Klevshult
Byggmästare: Daniel Johansson
Konstnär - Skulptör: Erik Sand
Byggmästare: Ernst Almqvist
Arkitekt: Johan Fredrik Åbom
Konstnär: Kåge Liefwendal
Arkitekt: Paul Boberg
Konservator: Sven Wahlgren
Konstnär - Dekormålare: Torsten Hjelm
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Växjö stifts frågelista om kyrkogårdar 1949.
Jönköpings läns museums arkiv.
Tofteryd pastorats arkiv.
ÄLDRE RITNINGAR - 1839 nybyggnad (länbyggmästare Berntsson, ÖIÄ till K Majt 1842); 1840 nybyggnad (Th Edberg); 1842 nybyggnad (Th Edberg); 1854 orgelfasad (J F Åbom).
KÄLLOR, LITTERATUR OC ÄLDRE AVBILDNINGAR - Manus till kortfattad beskrivning för SvK av E O Johansson (1940-talet); I Sjöström, ovan; Fotografier, exteriör: 1920-tal, 1939. Interiör: före 1938, 1939, 1976. ATA..
Rogberg, Samuel. (1770). Historisk beskrifning om Småland.
(1993). Sveriges kyrkor volym 216 Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2.
(2003). Svenskt ortnamnslexikon. ISBN: .
(1955). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län II.. ISBN: .
(1931). Sverige. Geografisk beskrivning. Del IV. ISBN: .
(1989). Kulturhistorisk utredning och bevarandeförslag för Vaggeryds kommun. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Edberg,Theodor:Arkitekt"; "Berntsson,länsbyggmästaren:Arkitekt"; "Petersson,Peter:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin