Motivering (skydd): REVESJÖ KYRKA ligger ca fem km sydväst om Svenljunga i ett kuperat skogslandskap. Kyrkan ligger högt med utsikt över den närliggande Kyrksjön, i ett kulturlandskap karakteriserat av öppna betesmarker, ekskogar och ett flertal fornhistoriska lämningar. Byn kring Kyrksjön utgör område av riksintresse för kulturmiljövården. Sydöst om kyrkan ligger den före detta skolbyggnaden från 1865, som nu fungerar som församlingshem och bostad. Till den samlade lilla bymiljön vid kyrkan hör förutom skolan också den välbevarade bebyggelsen på fastigheten Stommen.
Den rektangulära kyrkogården inramas av en trädkantad kallmur med avfasade hörn. Gravplatsen utvidgades i västlig riktning år 1925. Grusgångar leder runt kyrkan samt i ett rätvinkligt nät på gravplatsen. Där två grusgångar korsar varandra på kyrkogårdens västra del bildar fyra hamlade lönnar en kort allé, i linje med västporten. Liksom på den närbelägna gravplatsen i Redslared, är den gräsbevuxna marken på halva kyrkogården i höjd med stenmurens överkant, i det här fallet den norra delen av kyrkogården.
REVESJÖ KYRKA är uppförd år 1846 i nyklassicistisk stil på en medeltida kyrkplats efter ritningar från Överintendentsämbetet. Byggmästare var Johan Wennberg från den kända kyrkobyggarsläkten i Sandhult, som bland annat bidragit till uppförandet av Svenljunga, Holsljunga och Kalvs kyrkor. Revesjö kyrka är en varsamt renoverad byggnad som genomgått mycket få förändringar sedan tiden då den byggdes. Den nyklassicistiska exteriören präglas av en för tiden typisk stramhet med få dekorativa detaljer, vitputsade väggar och stora rundbågiga fönster. Invändigt karaktäriseras det luftiga och ljusa kyrkorummet av byggnadstidens nyklassicistiska ideal. Med undantag för borttagandet av ett antal bänkar, insättandet av konstnären John Hedaeus altartavla 1951 och ändrad färgsättning på 1930- eller -40-talet är inredningen intakt sedan byggnadstiden. John Hedaeus har tillverkat altartavlor till nästan samtliga kyrkor i Svenljunga kyrkliga samfällighet, vilket är personhistoriskt intressant. Med största sannolikhet är predikstolen och altaruppsatsen gjorda av Johannes Andersson i Mjöbäck, som stod bakom inredningen när många av Sandhultsbyggmästarnas kyrkor uppfördes i Sjuhäradsbygden. Bänkinredningens och korbänkarnas gavlar pryds av kannelyrer, romber och guttae, stilelement som är typiska för den så kallade boråsdekoren. Denna ornamentik blev vanligt förekommande i trakten på såväl kyrklig som profan bebyggelse efter den stora stadsbranden i Borås år 1827. Även vapenhuset med sina två trappor har genomgått få förändringar. Sammanfattningsvis är Revesjö kyrka i stort sett oförändrad sedan byggnadstiden, såväl ut- som invändigt, vilket gör den till en av de sannolikt bäst bevarade nyklassicistiska kyrkorna i Göteborgs stift.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkomiljön, där även skolan och bebyggelsen på fastigheten Stommen ingår, utgör en samlad välbevarad bymiljö med höga kulturhistoriska värden.
- Kyrkplatsen har hävd sedan medeltiden.
- Kyrkogårdens murar, smidesgrindar, grusgångar och trädkrans.
- Kyrkans föga förändrade exteriör med troligen ursprungliga fönster och portar representerar de stilrena nyklassicistiska sockenkyrkorna
- Inredningen är intakt sedan uppförandet
- Altartavlan.
- Den medeltida dopfunten minner om lång historisk kontinuitet.
- Vapenhuset.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat korutsprång, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
REVESJÖ KYRKA har ett rektangulärt långhus, ett rundat kor åt öster, torn i väster och en sakristia vidbygd i norr. Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita, kring fönster- och dörröppningar är putsen slät. Det bastanta tornet kröns av en vitmålad fyrsidig lanternin med förgyllt kors. Byggnaden vilar på en slätputsad, utspringande sockel. Huvudingång genom söderporten, västporten brukas inte längre. Utöver detta finns en dörr i sakristians östfasad. De vitputsade murarna bryts upp av rundbågiga fönsteröppningar med ljusgrå snickerier. De grunda utvändiga fönstersmygarna har istället för solbänk en något utspringande plåt, målad lik snickerierna.
FASAD - Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita. Tornets och långhusets hörn är slätputsade liksom portalerna och de rundbågiga fönsteröppningarna. Den vitmålade gesimsen är kraftig, både på långhus och torn. Ljusgrå utspringande sockel, relativt hög, med luftningshål under långhuset. I putsen över södra porten sitter en textplatta med orden "DETTA HERRANS TEMPEL ÄR NYOBYGDT UNDER OSCAR Is REGERING 1846". Överst på plattan syns två förgyllda lejon med en krona emellan. Ytterligare en textplatta finns över norra entrén, med liknande lejon och krona samt ett bibelord ur Psaltaren med förgyllda bokstäver. I tornfasaden syns svartmålade ankarjärn åt alla väderstreck. På tredje våningen finns ett hål i väggen åt norr och ett år söder, vilket kan vara spår efter byggnadsställningar. Rundbågiga ljudluckor åt alla väderstreck, bestående av brunmålade pardörrar med fiskbensmönstrad panelning. Under ljudluckorna syns solbänkar av gråsten. På västfasaden finns årtalet 1846 i svartmålat smide. Den bevarade anslutningen av stenhällar mellan tornfasaden och långhuset förtjänar att nämnas särskilt, då det vanligaste idag är att anslutningen är av plåt. Den vitmålade lanterninen är klädd med locklistpanel. Gesimsen under lanternintaket är en konsolfris.
PORT - Sydportalen mitt på södra långhusväggen utgörs av en ljust gråmålad pardörr med stickbågigt överstycke samt ett rundbågigt överljusfönster. Den likaså stickbågiga portalomfattningen är enkel till sin utformning och slätputsad. Dörrbladen är upptill klädda med fiskbenspanel medan det nedersta partiet (ca 80 cm från tröskeln och nedåt) täcks av en liggande slätpanel med en grunt skuren rombdekor. Fälten skiljs åt av en något utkragande trälist. Överljusfönstret är spröjsat till 12 rutor. Rak trappa med två steg gjuten i betong, med det översta planet i gråsten. På trappans östra sida ansluter en kort ramp i metall. Västra porten är helt lik den södra med undantag för trappan som här består av röd granit och har fyra steg. På var sida om porten finns väggfasta, svartmålade räcken av rundrör. Portens handtag, bestående av en smidd, hängande ring, och den smidda nyckelskylten är ålderdomliga. Dörrbladens allra nedersta parti har klätts i plåt som målats in i dörrfärgen. Sakristians dörr vetter mot öst och består av en vitmålad enkeldörr med rakt överstycke, klädd med liggande brädpanel. Det nedersta partiet har ett utskuret rombmönster likt de övriga ytterdörrarna. Slätputsad omfattning.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren har fem spröjsade lufter, fyra stående rektangulära som kröns av ett lunettfönster. Fyra fönster finns på långhusets norrsida, fyra i södra långhusväggen, två i tornets bottenvåning och två i det rundade korpartiet. Fönstren har spröjsats till 36 rutor. Smygarna är relativt grunda och istället för solbänk finns en utskjutande, något nedböjd plåt som målats i samma färg som snickerierna. Över de båda portarna finns lunettfönster, spröjsade till tolv rutor. Över västra porten finns ett rundbågigt fönster i höjd med bjälklaget mellan våning två och tre, som spröjsats till 24 rutor. Sakristians fönster har rakt överstycke och vetter mot norr. Det har två lufter av maskinglas med totalt 42 blyspröjsade, tonade glas i innerbågen. Lanterninen har ett rundbågigt fönster, spröjsat till 30 rutor, åt alla fyra håll. Samtliga fönstersnickerier på kyrkan är målade i en ljusgrå kulör, med undantag för lanterninens fönster som är vitmålade.
TAK - Långhusets sadeltak är klätt med enkupigt lertegel, liksom sakristians sadeltak. Tornet har ett tälttak i koppar, så även lanterninen som dessutom kröns av ett förgyllt kors. Det rundade koret har också ett tak som klätts med kopparplåt.
LÅNGHUS
GOLV - Lackat brädgolv under bänkarna, mitt- och sidogångarna täcks av en brun heltäckningsmatta.
VÄGG - Vita, slätputsade väggar med viss struktur. Slät träsockel i en gräddvit kulör.
PORT - Sydportalen består av en helt slät dubbeldörr som har stickbågigt överstycke, och som målats i en beigebrun kulör. Porten åt vapenhuset i väster är belägen i en djup nisch och det är en dubbeldörr med rakt överstycke, även denna målad i en beigebrun kulör. Tre halvfranska fyllningar på varje dörrblad, två stående fyllningar med en liggande, smalare emellan.
FÖNSTER - Långhuset har fyra rundbågiga fönster på varje sida, där det främre på sydsidan delas med koret. Den kraftiga mittposten och de två tvärposterna delar in fönstren i fem spröjsade lufter, fyra stående rektangulära som kröns av ett lunettfönster. Fönstren är belägna djupt i sina nischer och är spröjsade till 30 rutor. Över sydporten finns ett lunettfönster, spröjsat till sex rutor på insidan. Samtliga snickerier är målade i en ljusbeige kulör med gul ton.
TAK - Flackt tunnvälvt trätak i en ljust gråblå kulör. Den profilerade gesimsen är ljusgrå med röda inslag.
KOR
GOLV - Korgolvet förhöjs i ett steg där koret smalnar av och ytterligare ett steg innanför altarringen. Innanför altarringen består golvet av lackade brädor, utanför denna är golvet täckt av en ljusbrun heltäckningsmatta.
VÄGG - Lika långhuset.
INNERDÖRRAR - Till sakristian från koret leder en beigebrun enkeldörr med rakt överstycke. Tre halvfranska fyllningar, indelning likt porten mot vapenhuset.
FÖNSTER - Ett fönster lika fönstren i långhuset, åt söder. I det rundade korpartiet finns ett fönster åt nordöst och ett åt sydöst, med samma storlek, rundbågiga form och indelning i fem lufter som de övriga fönstren i kyrkorummet. År 1936 insattes antikglas i dessa två korfönster, tonade i rosa, blå, gula, gröna och bruna kulörer. Varje av dessa fönster är blyspröjsade till totalt 209 tonade rutor.
TAK - Välvt brädtak i en mörkare blå kulör än taket över långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret i trä, som avfärgats i en ljusgrå kulör, är på sidorna sammanbyggt med socklarna till de kolonner som ingår i altaruppsatsen. På altarets framsida finns tre fyllningar bredvid varandra, en stor liggande fyllning i mitten och en mindre stående på var sida om denna. Fyllningarna kantas av ett förgyllt ramverk. På den mittersta fyllningen finns en förgylld utsmyckning bestående av en stjärna, omgiven av strålglans. I de mindre fyllningarna avtecknas mot blå botten ett förgyllt rombmönster med fyrbladiga blommor. Altaret dekoreras upptill av en blå pärllist samt under denna en förgylld list. Altarets ljusgrå sockel pryds i överkant av en blå skivmönstrad list.
ALTARUPPSATS - Altartavlan är utförd av Boråskonstnären John Hedaeus och insattes i kyrkan år 1951. Målningen, som har en rundbågig avslutning upptill med förgylld list, föreställer hur Jesus lämnade graven. På var sida om tavlan står toscanska kolonner som bär upp ett rakt bjälklag med förgylld tandfris upptill och triglyfer mellan släta fält. Under triglyferna syns utskurna, förgyllda guttae mot svart botten. Hela uppsatsen är målad i en ljusgrå kulör. Kolonnernas krön och bas är dekorerade med förgyllda lister, liksom en del av den utskjutande gesimsen. Kolonnerna står på släta, ljust grå socklar som är sammanbyggda med altaret. Den sida av sockeln som vetter mot kyrkorummet dekoreras av förgyllda rombformade arabesker. Bjälklaget kröns av en blåmålad, flackt rundbågig fronton, upptill avslutad med en förgylld slät list. Tympanonfältet dekoreras i mitten av förgyllda strålar kring en ljust grå triangel, på vilken Jahvetecknet finns skrivet. På gesimsens undersida finns egenartade, utskurna dekorationer som delats in i rombformade fält. Dekorationerna består av förgyllda palmetter och en utspringande, kulliknande ornamentik. Uppsatsen kan vara ett verk av Johannes Andersson, Mjöbäck.
ALTARRING - Altarringen i trä är rundad till formen och når väggen. Barriären är öppen och består av ljusgrå dockor med en förgylld list. Knäfall och överliggare är klädda i vinröd sammet.
KORBÄNKAR - I det rundade korpartiet finns en korbänk på var sida om altarringen. Bänkarna är slutna till karaktären och har samma utförande som bänkinredningen, även när det gäller färgsättningen. Bänkarna har inget ryggstycke utan är byggda direkt mot väggen. Dörren är placerad på västra sidan och pryds av en stående fyllning medan bänkskärmarna har fått en liggande fyllning. På var sida om dörren finns den förgyllda klassicerande dekor som också återfinns på bänkinredningen, bestående av kannelyrer, en stående kvadrat och guttae. Bänkarna är relativt små till storleken i relation till rummets och den övriga inredningens storlek, troligen är de endast avsedda att rymma två personer var.
SIDOALTARE - Sidoaltare under södra korfönstret i korets nedre del. Altaret är uppbyggt enligt samma princip som bänkinredningen och är målad i samma ljusbeige kulör med gul ton. Altarets framsida, som vetter mot norr, består av en stående fyllning som omges på båda sidor av den förgyllda, klassicerande dekor som nämns ovan. Altarskiva i en beigegrå kulör. På östra sidan av altaret står ett förgyllt kors med strålglans, som troligen stått på altaret före det att John Hedaeus målning sattes in.
BÄNKINREDNING - Fyra slutna bänkkvarter med sju rader i de främre kvarteren och nio i de bakre. En bänkrad har tagits bort längst bak i kyrkorummet på båda sidor. Invid väggarna löper sidogångar, här saknas bänkdörrar. Inredningen är målad i en ljusbeige kulör med gul ton, både in- och utvändigt. En stående fyllning i varje bänkdörr, omgärdad av en smal gråbeige list. De smala bänkgavlarna är mot mittgången nyklassicistiskt ornerade med förgyllda dekorationer i form av guttae, en stående kvadrat och kannelyrer på en pilaster. Mot väggarna är gavlarna släta och odekorerade med undantag för första och sista raden i varje kvarter, som dekorerats på samma sätt som gavlarna mot mittgången. Bänkskärmarna pryds av tre liggande fyllningar bredvid varandra. Såväl bänkskärmarna och dörrarna som gavlarna avslutas upptill med en profilerad överliggare i en gråbeige kulör. Ryggstöden lutar något och pryds av tre liggande rektangulära fyllningar. Bokbräda i samma ljusbeige kulör. Stoppade fasta dynor, klädda i ett blått, smårandigt tyg.
PREDIKSTOL - Med största sannolikhet är predikstolen (liksom altaruppsatsen) gjord av Johannes Andersson i Mjöbäck, som stod bakom inredningen i många av Sandhultsbyggmästarnas kyrkor i Sjuhäradsbygden. Den runda korgen är ljusgrått avfärgad med vulst nedtill. Avsaknaden av fot under korgen ger intrycket av att den hänger i luften. Rak trappa åt öster. Täckta grå korgväggar med dockor som pryds av förgyllda lister och dekorationer. Vulsten är dekorerad med en förgylld lövfris och korslagda band. Över dockorna syns en något utkragande list med förgyllda blommor. Över denna i sin tur en enkel gesims med förgyllda akantusblad. Den ljusgrå bibelbrädan har på undersidan ett skuret polykromt änglahuvud med förgyllt hår och vingar. Korgens undersida avsluts nedtill av en pinjekotte hängande i luften, förgylld med blå inslag. Runt denna syns på undersidan droppformade fält med förgylld växtliknande ornamentik. Vartannat av dessa fält har blå botten, vartannat har ljusgrå botten med blå ram. Trappans täckta barriär har rakt överstycke och är målad i en ljust beige kulör med gul ton, överliggaren är grå. Barriären har två stående fyllningar på den övre delen som nedtill avslutas med en utkragande list i samma färg. Den nedre delen är klädd med slät panel och avfärgad på samma sätt. Korgen och barriären är ljusgrå på insidan, golvet samt trappstegen är klädda med en rödbrun matta. På väggen bakom predikstolen syns ett klassicerande motiv med två ljusgrå pilastrar på var sida om ett ljusgrått kors, avbildat mot blå botten. Kring korset slingrar sig en förgylld orm. Pilastrarna har förgyllda listverk upp- och nedtill. Ljudtaket har samma runda form som korgen. På undersidan avtecknas mot blå botten det allseende ögat i en förgylld triangel på ljusgrå rundel, omgivet av förgylld strålglans. Runt det blå fältet syns en ljusgrå äggstavslist. Korgen är ljusgrå på ovansidan och pryds i ytterkanten av en förgylld list. På toppen ett förgyllt kors på blå kula. En förgylld list löper runt kulans fot, från denna list löper fyra förgyllda tungliknande dekorationer ut och ned över taket. Från takets nederkant hänger ljusgrå lambrekänger med förgylld blomma och tofs. Mellan dessa hänger skurna förgyllda palmetter.
ORGEL - Kyrkans första orgel byggdes 1868 av Setterqvist. Den ombyggdes av Nils Hammarberg 1956 med bibehållande av den gamla fasaden. Denna fasad är ljusgrått avfärgad och arkitektoniskt indelad i tre större fält, där det mittersta i sin tur består av ett arkadmotiv med tre mindre fält. Samtliga av öppningarna är rakt avslutade förutom det mittersta, rundbågiga. Förgyllt listverk både över och under pipsektionerna. Fasaden har en rak överkant som på mitten kröns av ett överstycke, även detta med rak avslutning. På detta överstycke syns förgylld växtliknande ornamentik. På var sida om rundbågen i den mittersta sektionen syns en förgylld dekoration bestående av korslagda facklor omslutna av en lövad krans. Fasadens överkant är ornamenterad med förgyllda palmetter, såväl över mitt- som sidosektionerna.
LÄKTARE - Orgelläktaren i väster bärs upp av sex kvadratiska pelare som är placerade i par på var sida om mittgången, och som målats i samma ljusbeige kulör som bänkarna. De två östligaste pelarparen är sammanbyggda med bänkinredningen, det västra paret sluter an mot västra långhusväggen och har en slät sockel nedtill. Pelarna dekoreras av räfflor som målats i en gråbeige kulör, upptill avslutas pelarna av en röd utanpåliggande list samt ovanför denna ett utkragande listverk som sluter an mot det blågrått avfärgade taket. Läktarbröstningen är utspringande på mitten och är målad i samma ljusbeige kulör med gul ton som pelarna och bänkinredningen. Bröstningen är indelad i släta kvadratiska fyllningar med förgylld list runt om, fyra fyllningar på var sida om mittsektionen som har tre stående fyllningar. Det utspringande partiets fyllningar pryds av förgyllda arabesker med girlanger och rocailler. Över hela bröstningen löper i överkant ett räcke i mässingsliknande kulör med ljusbärare. Uppe på läktaren finns två bänkrader på var sida om orgeln samt lösa stolar. Bänkarna är målade i samma kulör som läktarbröstningen. Orangebrun heltäckningsmatta på golvet.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten i sandsten gjordes sannolikt under 1200-talet och är placerad i södra delen av koret framför sidoaltaret. Cuppan är prydd med djupt huggna ornament. Cuppans liv är dekorerat med en akantusranka och en rundstav samt ett flätverk med treklöverblad. På underdelen finns korta repstavar medan skaftet är utsmyckat med bandflätor. Uttömningshål saknas.
NUMMERTAVLA -Två svarta nummertavlor i trä, fastmonterade på ljusgrå, svarvade träskaft som är sammanbyggda med korbänkarnas östra sidor. Tavlorna omges av en förgylld ram som i sin tur är omfattad av ett ljusgrått ramverk. Överstycke med ljusgrå voluter och på dessa en förgylld lyra med korslagda basuner.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Rundat, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
REVESJÖ KYRKA uppfördes på en medeltida kyrkplats 1846 i nyklassicistisk stil, och invigdes år 1849. Denna vitputsade stenkyrka med långhus och rundat kor i öster, har vidbyggd sakristia i norr och stentorn i väster. Kyrkan uppfördes efter ritningar från Överintendentsämbetet, och byggmästare var Johan Wennberg från kyrkobyggarsläkten i Sandhult.
På korfasaden i öst syns årtalet 1915 ristat i putsen, vilket borde tyda på att kyrkan blev omputsad då.
Kyrkan renoverades in- och utvändigt 1936. Åtgärderna omfattade inläggning av nytt trägolv, omtäckning av yttertaket med kopparplåt samt insättande av innanfönster med antikglas i de båda korfönsten.
Kyrkan renoverades 1946. Omkring år 1947 installerades värme i kyrkan. Tillstånd att tillverka nya innanfönster gavs 1960, men det är osäkert om så skedde.
År 1995 installerades en högtalaranläggning i kyrkan. En bänk borttogs på var sida om mittgången längst bak i kyrkorummet omkring år 1996. Kyrkan renoverades utvändigt 1997. Betongteglet på taken ersattes då med lertegelpannor. Cementbunden puts på tornfasaderna och västra långhusfasaden nedtogs och omputsades med kalkputs. Även vid 2004 års utvändiga renovering ersattes gamla cementlagningar med kalkbruk och kyrkan kalkades om. Utöver detta renoverades lanterninens panel och fönster, samtliga snickerier på kyrkan målades utvändigt och korset förgylldes. Trappan vid södra portalen försågs med en ramp åt öster. Invändigt togs det västligaste bänkparet bort och skåp med garderob och förvaring sattes in mot långhusets västra vägg.
År 1200-1299 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten tillverkas
År 1846 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1849 Invigning
Kyrkan invigs
År 1868 Fast inredning - orgel
Orgel installeras. Kan eventuellt vara byggd av Setterqvist.
År 1936 Underhåll - takomläggning
Torntaket omtäcktes med kopparplåt
År 1946 Underhåll
Kyrkan renoveras
År 1947 Teknisk installation - värme
Ny värmeanordning installeras i kyrkan
År 1951 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla
Konstnär: John Hedæus
År 1956 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket ombyggs
Orgelbyggare: Nils Hammarberg
År 1995 Teknisk installation - högtalaranläggning
Högtalaranläggning installeras
År 1996 Fast inredning - bänkinredning
En bänk på var sida om mittgången tas bort längst bak i kyrkorummet
År 1997 Underhåll - takomläggning
Betongpannorna på långhustaket ersätts med enkupigt lertegel
Arkitekt: Lars Redegard
År 1997 Underhåll - omputsning
Cementbunden puts tas bort från fasaderna. Omputsning med kalkbruk.
Arkitekt: Lars Redegard
År 2004 Underhåll - exteriör
Cementbunden puts tas bort från fasaderna. Omputsning med kalkbruk. Lanterninens panel och fönster renoveras. Samtliga utvändiga snickerier ommålas och korset förgylls.
Arkitekt: Lars Redegard
År 2004 Fast inredning - bänkinredning
En bänk borttas längst bak i kyrkorummet på var sida om mittgången.
Arkitekt: Lars Redegard
År 2004 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Trappan vid södra entrén förses med en ramp.
Arkitekt: Lars Redegard
År 2011 Underhåll - Omputsning, exteriör
Omputsning av tornets södra och västra fasader
Antikvarisk-topografiska arkivet, Borås museums arkiv och Regionmuseum Västra Götalands arkiv.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin