Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Strömsfors kapell ligger i den lilla bruksorten Strömsfors, som är belägen vid Assman drygt 7 km öster om Svenljunga. Kapellet med tillhörande klockstapel ligger högt på den norra sidan av dalgången ovanför industribebyggelsen vid vattnet. Kyrkotomten avgränsas i söder av vägen mellan Tranemo och Svenljunga och på övriga sidor av bostadsbebyggelse från olika tider. Bruksorten Strömsfors är utvärderad som en av Svenljunga kommuns kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
KYRKOGÅRDEN - Kapellet ligger på en sluttande, gräsbevuxen tomt utan gravstenar eller hägnad. En liten asfalterad parkeringsyta i nordväst ansluter direkt till kapellets port i väster. På den trädbevuxna höjden strax öster om kapellet ligger en sexkantig, spånklädd klockstapel av trä. Under klockstapeln finns för brukspatronen en gravkammare som är murad av huggen sten och uppförd samtidigt som klockstapeln. Gravkammaren har mot söder en storslagen, antikiserande portik i granit vilket visar på brukspatronernas stora betydelse för brukssamhället.
STRÖMSFORS KAPELL är en spritputsad stenbyggnad, uppförd 1916-17 på bekostnad av brukets patroner, och som tillbyggdes med sakristia 1921. De kapell i Västergötland som uppfördes under årtiondena kring sekelskiftet 1900 byggdes generellt i trä, vilket gör Strömsfors kapell till något av en särling. Byggnaden rymmer sedan ursprungstiden förutom kapellsal också en kyrksal som är inredd i en vinkelbyggd och utskjutande del av byggnaden, belägen väster om kapellsalen. Över kyrksalen finns på ålderdomligt vis en lägenhet med två rum och kök, avsedd för vaktmästaren. Det är denna västra byggnadsdel med profan, anspråkslös utformning som man först möter som besökare, vilket leder till att man inte direkt uppfattar att det är en byggnad med kyrklig anknytning. Istället är det den väl synliga klockstapeln på höjden öster om kapellet som berättar att det är en kyrkotomt. Den närmast profana prägeln är sannolikt ett uttryck för brukspatronernas inflytande över byggnadens utformning, vilket bekräftas av att den ungefär samtidigt uppförda skolbyggnaden i samhället är mycket lik kapellet, både till volym och stil.
Bortsett från strävpelarna som tillbyggdes 1948 och byte av fönster och dörrar kring 1990, har kapellet behållit det mesta av sin ursprungliga karaktär exteriört. Invändigt präglas den ljusa kapellsalen till viss del av renoveringen 1948, då skulpturer på predikstolen och ny altartavla av John Hedaeus tillkom och bänkinredningen ombyggdes. John Hedaeus har tillverkat altartavlor till samtliga kyrkor i Svenljunga kyrkliga samfällighet, vilket är personhistoriskt intressant. Kvar i Strömsfors kapell från ursprungstiden är predikstolen, altarringen, altaret och dopfunten.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Brukskyrkan med klockstapeln och gravkammaren är ett uttryck för brukspatronernas stora inflytande över samhället.
- Kyrkan utgör en betydelsefull del i industrimiljön.
- Altartavlan.
Inventeringsår (2004)
STRÖMSFORS KAPELL är en murad byggnad med rektangulärt långhus, ett smalare rakslutet kor med sakristia i öst och kyrksal med bostadslägenhet på andra våningen, byggd i vinkel väster om långhuset. Trapphuset som leder från entréhallen till läktaren skjuter ut något från norra långhusfasaden. Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita. Byggnaden har en hög, kraftig sockel i huggen natursten i vilken en källare finns inrymd. Ingång till kapellet sker genom porten i väster.
FASAD - Fasaderna är avfärgade vita och spritputsade. Hörnen är slätputsade liksom fönster- och dörromfattningarna. En liten slätputsad vulst kragar ut något i fasadens nederkant. Sockeln är byggd av huggen natursten. Då marken sluttar kraftigt åt söder under kyrkan är sockeln hög på sydsidan och låg på norrsidan.
PORT - Porten i väst är belägen längst åt norr på den västra fasaden. Denna moderna dubbeldörr med rakt överstycke har svartmålade dörrblad som dekorerats med tre utanpåliggande fyllningar, två stående med en mindre liggande emellan. Dörromfattningen är slätputsad med rakt överstycke. Hög avsmalnande trappa med nio steg, murad i gråsten. Enkelt svartmålat järnräcke på båda sidor, fästa i fasaden samt i vart tredje trappsteg.
I sockeln på samma sida av byggnaden finns en enkeldörr som leder till källaren, svartmålad med rakt överstycke och klädd med stående slät panel. På den vinkelbyggda delens södra fasad finns en modern svartmålad enkeldörr som troligen leder till lägenheten. Dörren med rakt överstycke är klädd med stående slät panel, på mitten samt i över- och underkant finns en liggande bräda. En naturstenstrappa med sju steg leder upp till dörren. På västra sidan av trappan finns ett enkelt järnräcke som målats svart. Dörren till sakristian är också modern och helt lik den nyss nämnda, bortsett från att ett smalt stående fönster fällts in i den övre delen av dörren. Gråstenstrappa i fyra steg, utan räcke.
FÖNSTER - Samtliga fönster förutom något enstaka källarfönster i söder är utbytta år 1990 och är tillverkade med moderna material och tekniker. Långhuset har fem stora kvadratiska treglasfönster åt norr och fyra åt söder, som indelats i sex lufter. De tre nedre lufterna är långsmala, och de övre är avsevärt mindre och dekorerade med en utanpåliggande spröjs med spetsbågeform. Ingen solbänk, endast en något utskjutande plåt. I sakristians norra vägg finns två rektangulära stående fönster av råglas. På sakristians östvägg finns ett stort fönster av planglas med två stående lufter. I trapphusets norra vägg finns ett stående långsmalt fönster utan spröjs och under detta i sockeln, ett långsmalt liggande källarfönster av råglas. Västfasaden genombryts på första våning av tre stående fönster med sex lufter och rakt överstycke. På våning två syns tre mindre fönster, helt lika de nyss nämnda med undantag för storleken. På vinden, alldeles under nocken, finns ett litet rektangulärt, stående fönster utan spröjs. I sockeln syns två liggande rektangulära fönster med råglas, utan spröjs. På den vinkelbyggda byggnadskroppens södra fasad syns i sockeln två fönster helt lika de nyss nämnda. På våning ett finns två fönster med spröjs som ser ut som de på västra fasaden. Ytterligare en våning upp finns två fönster av det slag som nämns på västra fasaden på våning två, samt två mindre stående rektangulära fönster utan spröjs, placerade på var sida om de större. På den vinkelbyggda delens östra sida syns två stående långsmala fönster med råglas, utan spröjs. I väggen under de stora fönstren i södra långhusväggen syns ett liggande fönster, spröjsat till tre rutor. Samtliga fönstersnickerier är vita.
TAK - Kapellet har ett sadeltak som täcks av tvåkupiga betongpannor. Takfotsbrädorna och vindskivorna är enkelt utformade och vitmålade. Några av vattbrädorna är täckta med plåt som målats i en röd kulör.
Kapellsalen i Strömsfors kapell är brett och ger intryck av att vara stort och ljust trots att taket är ganska lågt. Ursprungligen kunde rummet förlängas genom att skjutdörren mellan kapellsalen och kyrksalen väster därom kunde föras åt sidan. Rummet präglas av de ändringar som gjordes 1948 i samband med en omfattande renovering.
LÅNGHUS
GOLV - Lackat brädgolv med löst liggande ljust brunrosa melerad matta i mittgången.
VÄGG - Slätputsade väggar som avfärgats i en ljusgrå kulör upptill och med en blågrå målad bröstning under fönstren. Bröstningen avslutas i överkant av en violett målad rand. I kapellsalens sydvästra hörn finns en murad, slätputsad anordning med rundbågig öppning där en kamin troligen stått tidigare. Den skjutdörr som ursprungligen fanns i västväggen är idag igensatt men dörrlisten finns kvar. Vitmålad profilerad list längs golvet.
PORT - Dörren till vapenhuset är belägen i väster nära det nordvästra hörnet. Det är en halvfransk vitmålad dubbeldörr med rakt överstycke och tre fyllningar, två stående med en smalare liggande emellan.
FÖNSTER - Långhuset har fem stora kvadratiska treglasfönster åt norr och fyra åt söder, som indelats i sex lufter. De östligaste paret delas med koret. Fönstren är placerade i par. De tre nedre lufterna är långsmala, och de övre är avsevärt mindre och dekorerade med en utanpåliggande spröjs på utsidan med spetsbågeform.
TAK - Slätputsat vitt, stickbågigt tak som avslutas mot väggen med ett putsat, vitmålat listverk med fyra smala vulster. Två kronfästen över mittgången bestående av enkelt utformade takrosetter.
KOR
GOLV - Lackat brädgolv, på detta ligger en lös ljust brunrosa melerad matta som täcker större delen av golvet i nedre delen av koret. Förhöjt golv i två steg där koret smalnar av. Trappstegen och den övre delen av koret täcks av en heltäckningsmatta helt lik den lösa matta som tidigare nämnts.
VÄGG - Den nedre delen av koret skiljs åt från den smalare via en stickbågig koröppning i långhusets östvägg. I den nedre delen av koret är väggen helt lik vapenhuset, med undantag för det dekorativa ritsade mönster i putsen som finns på östväggarna intill den stora öppningen i väggen. Den smalare delen av koret har en putsad östvägg som dekoreras ca 3,5 meter upp på väggen av samma dekorativa rits i putsen som nyss nämnts. På sidorna avskiljs koret från sakristian och andra utrymmen belägna bakom koret, med hjälp av vitmålade, ca två meter höga träskärmar. Dessa har en fältindelning med långsmala slät fält nedtill och mindre, släta fyllningar ovanför. Skärmarna är rakt avslutade upptill och snedställda i förhållande till östväggen, vilket ger intrycket av att koret är något rundat. På östra långhusväggen finns två enkeldörrar, en leder från sakristian till predikstolen på norra sidan och dörren på den södra sidan leder till ett utrymme bakom koret. Båda är vitmålade enkeldörrar med rakt överstycke och pryds av fem långsmala fyllningar där en är liggande i mitten och de övriga är placerade i par, stående över och under den liggande. Båda har dörrkarmen som fortsätter ett stycke upp och har stickbågig avslutning. I utrymmet som bildas över den södra dörrens dörrblad är nummertavlan placerad. I skärmarna i den smalare delen av koret finns en osynlig dörr på var sida som leder till sakristian och utrymmena bakom koret.
FÖNSTER - Två fönster som delas med långhuset, beskrivna ovan.
TAK - Stickbågigt, slätputsat och avfärgat i samma blågrå nyans som bröstningen i kapellsalen.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret i trä är avfärgat i en ljusgrå kulör. Mot väster är altaret dekorerat med fyra stående utanpåliggande fyllningar som kantas av en förgylld list. Två likadana fyllningar finns på altarets sidor. Sockel i samma ljusgrå kulör.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen består av två målningar, som är insatta i ett egenartat, mörkbetsat ramverk. Verken är utförda av boråskonstnären John Hedaeus. Den övre tavlan är mindre till storleken och föreställer de två lärjungarna och Kristus på väg till Emaus. Den nedre målningen är mycket bredare och visar samma figurer sittandes till bords. Under denna syns texten "Var två eller tre äro församlade i mitt namn där är jag mitt ibland dem". Den nedre målningen kröns upptill av en bruten trekantsgavel. Den mindre är placerad i mitten av denna gavel och kröns i sin tur av volutliknande dekorer samt ett förgyllt kors i mitten med strålar. Förgyllda guttae längst ut i kanterna under den större målningen.
ALTARRING - Rundad altarring i trä som ej når väggen. Räcke av ljust grå enkla dockor, avsmalnande på mitten och utan lister och profiler. En målad förgylld rand är målad i över- och underkant på dockorna. Knäfall och överliggare klädda i vinröd sammet.
SIDOALTARE - I långhusets sydöstra hörn finns ett ljusgrått, femsidigt sidoaltare på vilket Thorvaldsens Kristus står placerad. På altarets framsida finns en infälld slät fyllning med förgylld list.
BÄNKINREDNING - Öppen ljusgrå bänkinredning med nio rader i varje av de två kvarteren. Sidogångar längs väggarna, inga bänkskärmar. Enkla gavlar med en slät, kvadratisk fyllning nedtill och en skåra längs med sidan på ryggstyckena. Fyllningarna och skårorna är avfärgade i en gråblå kulör. Ryggstödet, som är något lutat, är uppbyggt av liggande brädor där varannan är något utkragande. Ljusgrå bokbräda. Stoppad lös sittdyna, klädd i rosa tyg.
PREDIKSTOL - Den femkantiga predikstolen pryds av skulpturer symboliserande Frälsaren och evangelisterna, utförda av Göteborgskonstnären Arvid Bryth, Gbg. Var och en av skulpturerna är placerade på en utanpåliggande fyllning med förgylld list runt om. Predikstolen hör till kapellets byggnadstid medan skulpturerna tillkom vid den stora renoveringen år 1948. Korgen avslutas upptill med en enkelt formad, utkragande överliggare, avfärgad i en gråblå kulör liksom bibelbrädan. Den ljusgrå korgens sidor delas in av släta, gråblå kolonner, formade likt altarringens dockor. Målad förgylld rand upp- och nedtill på kolonnerna. Kolonnerna står på ett blågrått listverk med förgylld list. Denna list står i sin tur på släta blågrå pilastrar som löper ända ned till golvet. Korgens bas är lika bred som korgen och har samma kantiga form. Basen tillkom i samband med att predikstolen höjdes upp några steg vid 1948 års renovering.
ORGEL - Orgeln från Olof Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg byggdes 1941. Orgelhuset som är omålat och rakt avslutat upptill är helt öppet mot kyrkorummet så att alla pipor är synliga.
LÄKTARE - Läktaren är belägen i väster ovanpå kyrksalen. På läktaren finns förutom orgeln ett antal ljusgrå lösa bänkar med sittdynor lik de i kapellsalen. Västväggen har en blågrå bröstning med violett målad rand upptill. I västväggen finns tre rektangulära stående fönster med en luft. Trappa i norr till vapenhuset. Den öppna läktarbröstningen består av ett enkelt spjälverk som delats in i 21 fält med hjälp av ett slätt ramverk. De kvadratiska, stående spjälorna är blågrå medan ramverket är ljusgrått. Blågrå profilerad överliggare upptill och över denna ett senare tillkommet räcke i mässing. Utkragande avslutning nedtill, ljusgrå med blågrå profilerad list mitt på. Under denna en gles tandad list där tänderna är gråblå.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten i trä är femkantig och avfärgad i en ljusgrå kulör. Det öppna skaftet är uppbyggt av ljusgrå enkla kolonner av det slag som altarringens räcke är uppbyggt av. Cuppan är dekorerad med enkla målade förgyllda band. Även sockeln är femkantig och ljusgrå med förgyllda band.
NUMMERTAVLA - Nummertavlan är placerad i långhusets östra vägg, ovanför en dörr som leder in till ett utrymme söder om det smalare korpartiet. Tavlan består av en vändbar, ljusgrå skiva av trä med stickbågig avslutning upptill.
VAPENHUS - I byggnadens nordvästra hörn.
SAKRISTIA - Bakom koret i öst och norr.
TORN - Nej.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Trapphus
Inventeringsår 2001
STRÖMSFORS KAPELL uppfördes 1916-17. Initiativtagare till kapellet var bröderna och brukspatronerna David och Oskar Nylander som lät uppföra det med egna medel. Till en början användes byggnaden för såväl kyrkliga som profana ändamål, bland annat förekom filmvisning i lokalen. Byggnadmaterialet uppges vara cementtegel vilket är ovanligt bland kyrkliga byggnader. År 1919 överlämnades kapellet till Strömsfors kapellstiftelse. Byggnaden används enbart för kyrkligt bruk sedan år 1921, då en sakristia tillbyggdes i öster. Kapellet rymmer förutom kapellsal också kyrksal, samt över denna en lägenhet med två rum och kök, avsedd för vaktmästaren. Kapellsalen utgörs av ett rektangulärt långhus och ett smalare rakslutet kor med sakristia. Kyrksalen som ansluter i väster kunde ursprungligen användas för att göra kapellsalen större genom att skjutdörrar sköts åt sidan.
Kapellet genomgick en invändig renovering 1930.
En omfattande reparation genomfördes 1948 på grund av sättningar i grunden under norra långhusväggen. En ny grund göts på norrsidan och två strävpelare i betong byggdes upp för att stödja väggen. Utöver detta gjordes ett flertal invändiga ändringar vilket omdanade kapellsalen i stor utsträckning. Koret breddades på delvis ny grund och ett målat fönster i koret ersattes med en altartavla av boråskonstnären John Hedaeus. Predikstolen höjdes upp några trappsteg och korgens väggar träskulpturer föreställande Kristus och evangelisterna, utförda av skulptören Arvid Bryth från Göteborg. Nytt golv lades in, kyrkbänkarna byggdes om och hela kapellet ommålades, troligen både ut- och invändigt. Renoveringen bekostades av brukspatronerna.
Kring år 1990 ommålades kyrkan invändigt och fönster och ytterdörrar byttes. Klockstapeln har klätts med nytt spån kring år 2000.
År 1930 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1941 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1948 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Hela kapellet ommålades.
År 1948 Underhåll - målningsarbete, interiör
Hela kapellet ommålades.
År 1948 Specifika inventarier - altartavla
Det bemålade fönstret i koret togs bort och ersattes med denna målning.
Konstnär: John Hedæus
År 1948 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna byggdes om.
År 1948 Underhåll - grundförstärkning
Ny grund göts under norra långhusväggen och två strävpelare i betong uppfördes mot denna vägg.
År 1948 Fast inredning - predikstol
Predikstolen höjdes några trappsteg och träskulpturer uppsattes på speglarna.
Konstnär - Skulptör: Arvid Bryth
År 1990 Underhåll - målningsarbete, interiör
Kyrkan ommålades invändigt.
År 2000 Underhåll
Klockstapeln kläddes med nytt spån.
Regionmuseum Västra Götalands arkiv
Borås museums arkiv
Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.
Nylander, A (1959). Strömsfors bruk under 100 år1859 - 1959
Informant - kyrkvärd.
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell, "Nylander,Oskar:Byggherre"; "Nylander,David:Byggherre"
Öppna på kartan Fler i kategorin