Motivering (skydd): SVENLJUNGA KYRKA är belägen i centrala delen av samhället, omgiven av låg tätortsbebyggelse. Kyrkan ligger sydöst om en vägkorsning där två sedan gammalt viktiga landsvägar korsar varandra. Öster om anläggningen ligger församlingshemmet som uppförts i modern tid.
Kyrkan är belägen i norra delen av kyrkogården, som utvidgats i flera etapper (1901, 1930 och 1936). Kyrkogårdens många högväxta träd utgör viktiga miljöskapande inslag, liksom formklippta mindre träd, kallmurar och smidesgrindar. Gravkapellet från 1937 har med sina odekorerade, slammade fasader klart moderna drag och har invändigt en karaktärsfull välbevarad väggmålning i korpartiet. De fackelliknande lampetterna hör också till kapellets ursprung.
Kyrkan är en stor nyklassicistisk salkyrka som invigdes 1830 som gemensam kyrka med Ullasjö församling. Byggmästare var bl a murarmästare Johan Wennberg från kyrkobyggarsläkten i Sandhult. Kyrkans exteriör präglas av en för tiden typisk stramhet med få dekorativa detaljer, vit puts och stora rundbågiga fönster. Exteriören har, med undantag för sakristian, ersättandet av en port med ett fönster samt nedgång till katafalkrum, inte ändrats nämnvärt sedan uppförandet och kyrkan är därför en god representant för de nyklassiska sockenkyrkorna. Det ljusa kyrkorummet med sin stora rymd karakteriseras av flera tidsskikt, där två stilideal dominerar över de övriga. Den ursprungliga nyklassicistiska inredningen i form av altaruppsats, predikstol med ingång från sakristian och orgelfasaden har stor betydelse för rumsupplevelsen, liksom rummets tidsenliga skepnad. Kyrkan präglas även i stor utsträckning av de omfattande förändringar som gjordes 1971-72 under ledning av Pelle Nilssons arkitektkontor beträffande bänkinredningen, läktarunderunderbyggnaderna samt väggarnas pilasterindelning. Utöver detta bidrar fönstrens bemålning från 1889 till kyrkorummets särprägel.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens kallmurar, smidesgrindar, grusgångar, trädkrans och solitära träd. - Gravkapellet
- Exteriörens nyklassicistiska skepnad.
- Den bevarade fasta inredningen från ursprungstiden.
- De bemålade fönstren i kor och långhus.
- Altartavlan av Birger Lignell från 1860 eller 1861
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat korutsprång, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
SVENLJUNGA KYRKA är en vitputsad stenkyrka med rundat kor åt öster och vidbyggd sakristia i norr. Tornet i väster täcks av en öppen lanternin. Fasaderna genombryts av rundbågiga fönster med mörkt gråmålade fönstersnickerier. Ingångar i väster via tornets bottenvåning, genom portal på långhusets norra sida, i sakristians västfasad och till katafalkrummets vidbyggda källarnedgång öster om koret.
FASAD - Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita. Utspringande spritputsat sockelparti, klätt med plåt i överkant. Över västportalen sitter en textplatta med förgylld inskription. Stickbågiga ljudluckor på tornet med kopparklädda pardörrar, i alla väderstreck. Enkla svartmålade ankarjärn på tornets alla sidor, mot väster formar järnen årtalet 1829.
PORT - Brunmålad pardörr i väst, varje dörrblad är prytt av fyra kvadratiska utspringande fyllningar över varandra. Över dörrarna ett rektangulärt brunmålat fält med en fyllning i samma kulör. Ett rundbågigt fönster med brunmålad träspröjs som i övre delen av fönstret formar en stjärna, innesluten i en rundel, sitter över det brunmålade fält. Norra porten är lik västporten med undantag för de kvadratiska fyllningarna i dörrbladen som här infattats i ramar. Över denna port är en rundbågig fönsteröppning placerad ett stycke upp från porten på den putsade vägen. In till sakristian leder en brunmålad enkeldörr, prydd av tre kvadratiska fyllningar över varandra. Över denna, ett rakt avslutat överljusfönster med brunmålade träspröjs, formande spetsbågar. Den dubbla stickbågiga dörren till katafalkrummet är plåtklädd, troligen i koppar.
FÖNSTER - Var långsida har sex höga, rundbågiga fönsteröppningar med mörkt gråmålade snickerier. Smal solbänk i gråmålat gjutjärn med infälld meanderbård. Blyspröjsade glas i olika kulörer, beskrivs närmre under interiörbeskrivningen. Den ursprungliga södra porten mitt på långhuset har ersatts med en fönsteröppning, rundbågig lika de övriga, men som sträcker sig ner till golvnivån. På tornets första plan, ett rundbågigt fönster likt långhusets åt norr och söder. Två rundbågiga fönsteröppningar i koret, åt nord- och sydöst, som beskrivs närmre under interiörbeskrivningen. Mellan ljudluckan och textplattan på tornets västra sida finns en rund öppning, tidigare ett spröjsat fönster som numera används som ventilationsöppning. Sakristian har rundbågiga fönsteröppningar åt väst och öst, lika långhusfönstren samt deras solbänkar. Mot väst finns även ett mindre, blyspröjsat fönster, polykromt bemålat med en figur som troligen föreställer den sörjande Johannes.
TAK - Långhusets sadeltak är täckt med tvåkupigt betongtegel medan såväl sakristians som det rundade korets tak är av plåt som målats i en grå kulör. Den utbyggnad som utgör källarnedgången till katafalkrummet, har ett välvt, kopparklätt tak. Även torntaket samt lanterninen är kopparklädda. Åt alla väderstreck på torntaket finns en rund urtavla.
LÅNGHUS
GOLV - Slipat kalkstensgolv.
VÄGG - Slätputsade vitmålade väggar som delas in i sektioner av ett pilastersystem. De ljust blå pilastrarna smyckas av längsgående lister i blått och guld samt i mitten en grå inåtgående list. Pilastrarnas kapitäl dekoreras av tre röda rektangulära fält bredvid varandra mot guldfärgad botten. Basen hänger samman med den ljusblå bröstningen som löper längs med långhusväggarna, och pryds av två liggande inåtgående fyllningar, rektangulärt formade och placerade över varandra. Fyllningarna är gråblå och kantas av en röd list. Bröstningen, som pryds av lister i guld och mörkare blått, består av ljusblå fyllningar i två rader, utspringande från gråblå botten, som inramas av ett mörkare blå listverk. De övre fyllningarna är stående och rektangulära medan den undre är mindre till storleken och liggande.
PORT - Porten till läktarunderbyggnaden är en ljust blå dubbeldörr vars båda dörrblad pryds av två rektangulära, ljusgrått avfärgade fyllningar som kantas av röda lister. Mellan de båda fyllningarna ett smalare infällt, förgyllt parti. Norra entrén är en pardörr lik den ovan nämnda frånsett att den placerats i ett vindfång i ljusblått som dekorerats med smala, rektangulära och förgyllda fält som fällts in i ramverket.
FÖNSTER - Långhuset har sex rundbågiga fönster på var sida, där det östra paret delas med koret. Vid något tillfälle har södra porten ersatts med ett rundbågigt fönster som når ända till golvet. Utöver detta finns även ett mindre rundbågigt fönster över norra entrén. Samtliga fönster är blyinfattade med antikglasrutor och dekorerade upptill med en polykrom åttasidig stjärnform med ett kors inuti. På var sida om stjärnan, som är innesluten i en cirkel, finns blommor och blad, även dessa i olika färger. Det fönster som förut utgjorde sydportalen har även i de nedre partierna färgade glas i bl a orange och blått.
TAK - Stickbågigt tak avfärgat i vitt med en svagt blå kulör. Taket möter väggen via ett ljusblått listverk med blå och röda smala lister samt i överkant ett tandsnitt med förgyllda tänder.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnadens vägg mot kyrkorummet är ljusblå med vita infällda rektangulära fyllningar i två rader, där de övre är stående och de undre (täckta av radiatorer) är liggande. Mellan raderna av fyllningar, ett infällt, långsmalt förgyllt fält. Läktarunderbyggnaden är inredd med ett körrum på sydsidan och en brudkammare på norrsidan, i vilket bland annat en äldre, åttkantig dopfunt förvaras.
KOR
GOLV - Lika långhuset. Där koret smalnar av högs golvet i två trappsteg.
VÄGG - Lika långhuset fast utan bröstning i den smalare delen av koret.
PORT - Enkeldörr mot sakristian som avfärgats ljust blå. Två över varandra stående fyllningar som kantas av lister avfärgade i blått och rödorange.
FÖNSTER - Två fönster lika långhuset åt norr respektive söder. Två rundbågiga fönster åt nordöst respektive sydöst, spröjsade med blyinfattat antikglas som rikt bemålats i många färger. Det nordöstra fönstrets motiv är den nyfödde Jesus i stallet, omgiven av Maria, Josef och de tre vise männen. Målningen är omfattad av en gyllene ram som upptill kantas av en ängel på var sida. Nedtill kan följande text läsas: "Gåfva av Johanna och Christina Klinghjerdt". Målningen på det sydöstra fönstret föreställer den korsfäste Jesus med sörjande vid korsets fot, även här kantas motivet av en ram med änglar på båda sidor. Nedtill syns texten "Gåfva av Lovisa Klinghjerdt född Hedberg."
TAK - Lika långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Ljust grå altare i trä med guldkantad rektangulär ram på framsidan, innehållande rund ram som omfattar texten IHS skrivet med guldfärg.
ALTARUPPSATS - Altartavlan utfördes av Birger Lignell 1860 eller 1861. Den föreställer Kristi förklaring, där Jesus i ett ljussken möter Moses och Elias på ett berg nedanför vilket Petrus, Jakob och Jakobs bror Johannes avtecknar sig. Tavlan är innesluten i en rundbågig, förgylld ram och omramas av en uppsats som kan vara utförd av Johannes Andersson i Mjöbäck. På var sida om målningen står kannelerade kolonner som ådringsmålats i grått. Kolonnerna står på ljust grå socklar som hänger samman med altaret. De korintiska kapitälen såväl som baserna är förgyllda. Rakt korintiskt tandat entablement i ljusgrått med förgyllda lister och tandsnitt. På entablementet finns treenighetssymbolen i mitten omgiven av strålar, flankerad på båda sidor av ett snidat polykromt människohuvud.
ALTARRING - Femsidig, genombruten altarring i olika blå toner med enstaka list i guld samt i grönt. Barriären bildas av spjälor vars form kan liknas vid ett kantigt upp-och-ned-på vänt U. Överliggare och knäfall i rosarött skinn.
BÄNKINREDNING - Öppna rader i fyra kvarter med gavlar i olika blå kulörer samt med röda inslag. Gavlarnas nedre del är indragen. Över bakre delen av bänkgavlarna, ett något högre parti sammanbyggt med det högre ryggstödet. På detta parti känns dekorationen med röda rektangulära fält mot förgylld botten igen från väggarnas pilastrar. Sits och ryggstöd klädda med stoppad dyna klädd i randigt rödrosa tyg. Invändigt är bänkarna i övrigt ljust blå. I ryggstödet över dynorna finns ett långsmalt infällt parti, avfärgat i en mörkare blå färg.
PREDIKSTOL - Den nyklassicistiska predikstolen är gjord av Johannes Andersson i Mjöbäck, som gjorde många predikstolar vid den här tiden i Sjuhäradsbygden. Den runda, ljusgrå korgen har vulst nedtill och entré sker genom en öppning i väggen in till sakristian. Förgyllda listverk och dekorationer med växtmotiv på korgens sidor. På vulsten en förgylld lövbård runt hela korgen. På undersidan av bokbrädet en uppslagen bibel samt korset med en törnekrona. Ingången till sakristian omramas av pilastrar med förgyllda kannelyrer under ett tresidigt entablement. Över denna inramning finns Mose tavlor med tio guds bud, ett kors med strålglans, en uppslagen bibel samt en stav. Under korgen en förgylld kotte som i sin tur står på ett åttsidigt skaft, som ådringsmålats i grå och blå kulörer. Sockel klädd i mässingsplåt. Ljudtaket är bemålat i en grå kulör med förgyllda dekorationer och har rund form som korgen. Undersidan av taket uppvisar en förgylld trenenighetssymbol med Jahve-namnet, innesluten i strålglans mot blå botten. Runt nederkanten en lambrekäng med tofs och på takets topp, en brinnande lampa.
ORGEL - En ny orgel byggdes 1928 av Åkerman och Lund i Sundbyberg. Den nuvarande orgeln är byggd 1961 av Olof Hammarbergs orgelbyggeri. Orgelfasaden, som tros vara kyrkans ursprungliga, är tredelad med en hög rundbågig öppning i mitten och två lägre, rakt avslutade smalare öppningar på båda sidor. Fasaden är målad i en grå kulör och har enstaka röda inslag samt förgyllda listverk. Öppningarna åtskiljs av räfflade pilastrar med delvis rödmålade kapitäl. I orgelfasadens överkant en förgylld äggstavslist, samt över denna på var sida om rundbågen, en förgylld lyra med trumpeter i kors som omges av bladverk. Ett ryggpositiv med synliga pipor sitter i läktarbröstets framskjutande mittparti. Sedan år 2001 finns också en kororgel i kyrkan, placerad vid södra korvägen. Den är byggd av Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg och är ljusgrått avfärgad med inslag av rött, guld och blågrått.
LÄKTARE - Orgelläktaren i väster bärs upp av två pelare samt av läktarunderbyggnader i norr och söder. De två ljust blå kvadratiska pelarna dekoreras av infällda, förgyllda långsmala fält. Ca 80 cm över golvet bryts pelaren av en kubliknande dekoration, större än och utspringande från pelaren. Denna kub pryds på mitten av ett horisontellt fält, infällt och avfärgat i en orangeröd kulör. Läktaren har ett utspringande, rakt mittparti i vilket en del av orgelns pipor sitter. Mittpartiet har svängda, inåtgående sidor. Bröstningen är avfärgad i en ljusblå kulör med mörkare blå kvadratiska fyllningar, som kantas av förgyllda avfasningar. Fälten skiljs åt av egenartade pilastrar med kvadratisk avslutning upp- och nedtill. Pilastrarna är avfärgade i samma kulör som fyllningarna, och pryds av ett förgyllt infällt parti. I läktarbröstets överkant, ett mässingsräcke med ljusbärare.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Åttsidig dopfunt, troligen av röd granit, från 1977 med fat i silver. Släta sidor utan dekor. Äldre vit, åttsidig dopfunt i trä med förgyllda dekorationer finns bevarad i brudkammaren.
NUMMERTAVLA - Två vita psalmnummertavlor med rakt överstycke och förgylld ram finns fastsatta på pilastrar på norra och södra korväggen, där koret smalnar.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 05
Byggnadsdel (2004): Kor - Rundat, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2006
SVENLJUNGA KYRKA uppfördes 1829 och invigdes 1830 som gemensam kyrka med Ullasjö församling. Kyrkan ersatte en träkyrka, uppförd 1714-18, som revs i samband med bygget av den nya kyrkan. Den nya kyrkan fick en annan placering än föregångaren, på det område som kallades Moga Hed. Kyrkan, som är en salkyrka i nyklassicistisk stil med halvrunt kor i öster och torn i väster, byggdes gemensamt av murarmästare Johan Wennberg och Pehr Nilsson från den stora kyrkobyggarsläkten från Sandhult. Murverket är av gråsten som uppges ha tagits från Ullajö kyrkas murar.
1889 fick kyrkan ny bänkinredning, nya golv och en ny läktarbröstning. Kyrkan ommålades och nya fönster med metallbågar och bemålade glas insattes.
1922 ommålades kyrkan invändigt efter förslag av arkitekten Sigfrid Ericson och samtidigt installerades elektrisk belysning. Kyrkorummets väggar vitmålades, taket målades i blå kulör och inredningen dels i grått, dels i vitt och guld. Gotiska passformer på bänkinredningen och läktarbröstningen avlägsnades i samband med detta. En ny värmeledning installerades också.
En ny sakristia byggdes 1949 efter ritningar av arkitekten Sigfrid Ericson. Den gamla sakristian var för liten och revs för att ge plats åt en ny.
Kyrkan renoverades invändigt 1961, då putslagningar utfördes liksom en förstärkning av takkonstruktionen med extra järnbalkar. Orgelläktaren förstärktes 1962.
Vid en omfattande invändig renovering 1971-72 efter förslag av Pelle Nilssons arkitektkontor omdanades kyrkorummet helt. Kyrkorummets fasta inredning ersattes i stor utsträckning med nytillverkad, undantaget altaruppsatsen och predikstolen. Långhusväggarna försågs med ett taklist- och pilastersystem i syfte att bland annat förkorta verkan av en kvarstående deformation av byggnadsstommen. Det gamla trägolvet ersattes med ett kalkstensgolv under vilket värmeslingor monterades. I fönstren insattes nytt tonat glas. I långhusets västra del inreddes bland annat brudkammare och vapenhuset omändrades helt med rum för olika funktioner. Ett katafalkrum inreddes under koret.
Tornet renoverades utvändigt 1982 under ledning av arkitekten Ture Jangvik. Murarna omputsades och fasaderna avfärgades. I samband med tornets renovering upptäcktes att det underliggande trätaket var uppruttet. Detta åtgärdades och taket fick ny koppartäckning. Även tornuret hade skadats och utbyttes delvis. År 2001 fick kyrkan en ny kororgel, byggd av Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg.
År 1829 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, torn
År 1829-1840 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen färdigställs. Kan vara ett verk av Johannes Andersson, Mjöbäck.
År 1829-1840 Fast inredning - predikstol
Predikstolen tillverkas
Hantverkare - Snickare: Johannes Andersson, Mjöbäck
År 1830 Invigning
År 1860-1861 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla
Konstnär: Birger Lignell
År 1889 Fast inredning - läktare
Nytt läktarbröst
År 1889 Underhåll - målningsarbete
Invändig ommålning
År 1889 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar
År 1922 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning installeras
År 1922 Teknisk installation - värme
Värmeledning installeras
År 1928 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket byts ut
År 1961 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket byggs om eller eller byts ut
År 1961 Underhåll - interiör
Invändiga putslagningar
År 1971-1972 Fast inredning - altarring
Ny altarring
Arkitekt: Pelle Nilsson
År 1971-1972 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning. På läktaren sparas däremot 1889 års bänkar.
Arkitekt: Pelle Nilsson
År 1977 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt
År 1982 Underhåll - takomläggning
Renovering av torntaket, ny kopparplåt
Arkitekt: Ture Jangvik
År 1982 Underhåll - omputsning
Tornet omputsas och avfärgas
Arkitekt: Ture Jangvik
År 2001 Fast inredning - orgel
Kororgel installeras
År 2007 Underhåll - takomläggning
Omläggning av kortak av plåt
År 2009 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Putslagning av torn samt långhus samt målning av samtliga fasader
År 2010 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Ombyggnad av körrum till handikapptoalett samt pentry samt att befintlig toalett i vapenhus byggs om till städskrubb.
År 2010 Underhåll - interiör
Ommålning och omputsning av väggar och tak i kyrkorum samt bättringsmålning på övriga snickerier.
År 2010 Teknisk installation - värme
Nya bänkvärmare och konvektorer,
År 2017 Teknisk installation - värme
Ett nytt vattenburet system med konvektorer har installerats i kyrkan. Dessa är anslutna till fjärrvärmen. Tretton nya konvektorer har ersatt de befintliga.
År 2020 Underhåll - takomläggning
Omläggning till tvåkupigt lertegel på långhus och sakristietak
År 2022-2023 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - En provmetod gjordes med restaurering av den blyinfattade innerbågen och montering av ett nytillverkat skyddsfönster längre ut i fönstersmygen för att komma ifrån kondens.
Antikvarisk-topografiska arkivet.
Jernlid, A & Herngren, I. Svenljunga. En bok om dess historia och utveckling. 1994. .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin