Motivering (skydd): Kvarter A – C
Kvarteren har ett tidstypiskt stramt vårdbestånd, enhetligt med
avseende på material och storlek. Den låga, enkla profi len är ett
uttryck för ståndssamhällets utjämning under folkhemmet. Titlar
förekommer endast på några av de äldsta vårdarna och speglar Smålandsstenars historia som stations- och industrisamhälle. Det kulturhistoriska
värdet ligger främst i de övergripande strukturerna.
Kvarter D – K
Kvarter D – K har en ordinär efterkrigstida prägel genom sitt
vårdbestånd, detta är en vanlig syn på svenska kyrkogårdar. Ett
gestaltningsmässigt värde fi nns dock i gravradernas placering och
rundning, vilken underkastar sig den cirkulära formen på denna
den äldre delen av kyrkogården.
Kvarter L – N
Urngravskvarteren speglar vår tids gravsed. Det kulturhistoriska värdet
ligger främst i den övergripande strukturen med hur kvarterens
form är en del i gestaltningen av kyrkogårdens ursprungliga del.
Kvarter O – U med minneslund
Kyrkogårdens nya del är ett uttryck för det sena 1900-talets kyrkogårdsideal med uppluckrad struktur, lättskötta stora gräsytor och
rumsskapande buskage. Genom sin rundade form ansluter den nya
delen löst till den gamla med en mjuk övergång.
kyrkogården som helhet
Smålandsstenars kyrkogård är anlagd 1956 efter ritningar av stadsträdgårdsmästare Ivar Andersson i Jönköping, en av länets fl itigaste
kyrkogårdsarkitekter under efterkrigstiden. Kyrkogården ligger på
en höjd i utkanten av samhället tillsammans med tidstypiskt sammanbyggd
kyrka och församlingshem från 1964 med traditionellt
formspråk. Kyrkogården avgränsas åt öster med ett staket och åt
söder och norr med kallmurar med vall och häck. Ingångarna har
smidesgrindar och granitstolpar. 1996 utökades kyrkogården med
sin dubbla storlek mot väster.
Den ursprungliga delen av kyrkogården har en ovanlig cirkulär
form inom vilken gravkvarteren är placerade, dels längs cirkelns
begränsning, dels som rundlar inne i dess mitt. Mittpunkten utgörs
av en ceremoniplats med ett stort träkors, vilket bildar slutpunkt
för en axel från kyrkogårdens huvudingång i öster. I anslutning
till detta har i sen tid ordnats en minneslund, ett uttryck för vår
tids gravsed. Kistgravarna i raderna längs cirkeln har vårdar med
den för efterkrigstiden typiska låga profi len. I de äldre kvarteren i
öster, A – C är vårdarna som regel av opolerad ljus granit med enhetlig
storlek och stram, nästan uniform utformning, vilket speglar
folkhemmets kollektivistiska ideal. De yngre vårdarna har en mer
individuell utformning. Titlar förekommer enbart bland de äldsta
och speglar stations- och industrisamhället Smålandsstenar. Två
av de tre runda gravkvarteren i centrum rymmer urngravar med
typiska små diskreta vårdar. Ursprungligen hade kyrkogården mer
karaktär av skogskyrkogård med högresta tallar och granar. Efter
stormen Gudrun kvarstår bara en mindre del av dessa och återplantering
har skett med lövträd. Härigenom är karaktären kraftigt
förändrad. Dock fi nns gestaltningsmässiga värden att värna i den
övergripande strukturen med grus- och kalkstensgångarnas utläggning,
gravkvarterens form och enhetligheten i gravvårdsbeståndet
hos de äldre av dessa.
Den yngre – ännu outnyttjade – delen av kyrkogården ansluter
genom sin rundade form till den äldre, men har en mycket lösare
struktur. Stora lättskötta gräsytor med ett fåtal breda asfalterade
gångar är uttryck för vår tids kyrkogårdsideal liksom naturligt formade
buskage som avgränsar olika gravrum. I mitten är en minneslund
med stora stenblock, en spegling av vår tids gravsed.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras.
Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är
uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar
från olika tider finns representerade.
Att tänka på i förvaltning av kyrkogården:
- Den runda planen, murar, smidesgrindar, grindstolpar och gångar
belagda med grus och kalksten är viktiga delar av kyrkogårdens
formgivning.
- Det friväxande, naturliga barrträdsbeståndet är rester av kyrkogårdens
ursprungliga karaktär.
- Den äldre delens bibehållna strama uppbyggnad.
- Vårdar med titel bör bevaras på plats och nytillskott inom kvarter
A – C anpassas efter befintliga vårdar.
Inventeringsår (2006)
Inventeringsår (2007)
Allmän karaktär
Kyrkogården består av en ursprunglig del från 1956 närmast kyrkan
och en yngre del från 1996 väster om denna. Den äldre delen
har en kvadratisk plan inom vilken en cirkel med gravkvarteren är
inskriven. Längs cirkelns innersida är kistgravskvarter, A – K, med
rundade gravrader där vårdarna står vända mot cirkelns gång. Inne
i cirkeln är tre runda små kvarter med kist- och urngravar, L – M. I
cirkelns mitt är en ceremoniplats, nu omdanad till minneslund. Nya
delen ansluter till den äldre med en osymmetrisk, rundad form av
samma storlek, kvarter O – U. Denna del av kyrkogården är ännu
i princip outnyttjad. I södra delen av området är en ekonomi- och
kompostgård med tillhörande ekonomibyggnad.
Omgärdning
Kyrkogården inhägnas mot kyrkvallen i öster av ett svart spjälstaket
av aluminium. Längs norra och södra sidan av den äldre delen är
kallmurar av tuktade granitblock i tre skift. På insidan har dessa
jordvall med häckar. Nya delen avgränsas mot den angränsande
barrskogen av ett Gunnebostaket.
Ingångar
Kyrkogårdens gamla del har tre ingångar. Huvudingången är mitt
på östra sidan och en motsvarande finns in söder. Dessa har smidda
pargrindar i stramt utförande med spjälverk. Grindstolparna är av
stora granitkvadrar och har toppiga krön. På framsidan sitter kors
av koppar. Samma utförande har den lilla ingången i norr, men
grinden där är endast enkel.
Vegetation
Kyrkogårdens gamla del är beväxt höga tallar och granar, stående
som solitärer och i mindre grupper. Vid sidan av dessa fi nns lövträd,
till stor del nyplanterade. Längs den ena fj ärdedelen av cirkeln i öster
växer en rad med oxlar. Fram till ceremoniplatsen/minneslunden är
en nyplanterad allé av bl.a. lönn. Nya delens rundel omges av en
krans med granar. I övrigt har denna del fritt planterade lövträd,
enstaka och i grupper. Kring den centrala minneslunden är ett tätt
bestånd av lönn. I övrigt rör det sig på båda delarna av kyrkogården
om olika buskar, häckar och mindre planteringar, varav somliga
avgränsar gravkvarter, somliga är fritt placerade. Stora ytor utanför
gravkvarteren är gräsytor som slås.
Gångsystem
Gravkvarteren på gamla delen omges av en cirkulär, bred grusgång.
Inom cirkeln löper en smal slingrande grusgång mellan och genom
några av kvarteren. Fram till ceremoniplatsen/minneslunden är en
rak axel från kyrkogårdens ingång, belagd med plattor av röd kalksten
med klovyta. På nya delen är breda asfalterade gångar, en runt
rundeln och ett par tvärs igenom den.
Gravvårdstyper
Gravvårdsbeståndet är överlag enhetligt med låga vårdar i framför
allt ljus granit, i senare tid gärna polerad. De äldre är som regel
modernistiskt strama med en högre grad av uniformitet. På urngravar
är de äldre vårdarna oftast små liggande stenar, på de yngre
gärna naturstenar.
Ceremoniplats och minneslund
Den på gamla delen centralt placerade ceremoniplatsen är en cirkulär
gräsplan som omges av ett band med rektangulära och runda
kalkstensplattor i marken, samt en häck av alm. I mitten är en stensatt
yta från vilken ett stort svartmålat träkors reser sig. Den i sen tid
tillkomna minneslunden i västra fonden är en grusad yta med naturstensblock med bibelordsinskription samt diverse små naturliga
och huggna stenar, några med belysning och vattenbegjutning.
Ekonomibyggnad
Ekonomibyggnaden från 1996 som bl.a. rymmer garage bär grå
locklistpanel och har ett lertegeltäckt sadeltak.
Beskrivning av enskilda kvarter, För att se kvartersindelning, Se pdf.
Kvarter A – C
Allmän karaktär
Kvarter A – C är de äldsta kvarteren längst i öster. De består av
rundade gravrader med vårdarna vända mot gången.
Gravvårdstyper
Gravvårdsbeståndet är från 1956 – 78. Storleken på vårdarna är enhetlig
med låg profi l. Inom A fi nns en rad med hällar av ljus granit,
en av dem är lagd 1956 över grundaren av Smålandsstenars stora
textil- och trikåfabrik, direktören och riddaren av Vasaorden Fritz
Otto Nilsson. I övrigt är det resta vårdar, vilka i A är något högre
än breda, medan de i B och C är närmast kvadratiska. Som regel
är de av opolerad ljus granit. I B och C är framtoningen uniform
med starkt reducerade former. Inom alla kvarter är det vanligt med
bokstäver av koppar. Titlar förekommer endast i A och tämligen
sparsamt: folkskollärare, fabrikör, handlande, stationsmästare, skräddarmästare. Familjegravar finns inga.
Kvarter D – K
Allmän karaktär
Kvarter D – K utgör de övriga kistgravskvarteren längs cirkeln. De
har likaså rundade gravrader med vårdarna vända mot gången. Några
av dem avgränsas av rabatter med små buskar, bl.a. idegran.
Gravvårdstyper
Gravvårdsbeståndet från sent 1970-tal till idag håller en typisk låg
profi l med viss variation i form och material. Bland de yngre vårdarna
finns flera högpolerade i färgstark bergart. Titlar och ortsnamn
förekommer inte.
Kvarter L – N
Allmän karaktär
Kvarter L – N är runda, avgränsade med låga häckar. Gravraderna
är cirkulära med vårdarna vända mot mitten. I L är det kistgravar
medan det i de båda övriga är urngravar.
Gravvårdstyper
Vårdarna på kistgravarna i L är av vanlig låg profi l och är från 1981
– 83. I M är vårdar från 1976 – 99, genomgående små liggande
stenar. Några av de yngre har naturliga, rundade former. De äldre
har ett stramt formspråk. Materialet utgörs av såväl grå som röd och
svart granit, vanligen med polerad yta. I N är vårdar från 2000 och
framåt, nästan enbart små rundade naturstenar av ljus granit.
Kvarter O – U med minneslund
Allmän karaktär
Nya delen, kvarter O – U, har en löst hållen struktur där asymmetriskt
utformade häck- och buskstråk avgränsar gravkvarterens
rum. Ytan inom rundeln är avsedd för kistgravar medan tre ytor
utanför, i anslutning till den gamla delen är avsedda för urngravar.
Centralt i rundeln är en minneslund med tre naturstensblock, varav
ett med inhugget bibelord. De omges av rhododendron och en
grupp med lönnar.
Gravvårdsbestånd
Nya delen är i princip outnyttjad.
Inventeringsår 2015
På 1930-talet hade Smålandsstenar blivit en verklig tätort och biskop
Stadener väckte vid en visitation frågan om egen kyrkogård och
kapell. 1944 bildades Smålandsstenars kapellstiftelse på initiativ av
dåvarande kyrkoherden i Villstad Herman Gabrielsson. För anläggandet
av kapell och kyrkogård förvärvades mark. 1950 uppfördes
en klockstapel ritad av arkitekt G Erlandsson. 1953 godkändes
stadsträdgårdsmästare Ivar Anderssons förslag till kyrkogård, vilken
kunde invigas 1956. Kyrkobyggnaden kom ej att förverkligas förrän
1964 p.g.a. att man ej hade råd att bygga en kyrka med torn, vilket
då var önskemålet. Slutligen hölls en arkitekttävling som vanns av
Rudolf Hall, Göteborg. 1996 utvidgades kyrkogården med en ny
del. Vid denna tid omdanades ceremoniplatsen till minneslund.
Stormen Gudrun 2005 fällde många av granarna och tallarna på
kyrkogårdens ursprungliga del. Återplantering har istället skett med
lövträd och luftigare, vilket lett till att den tidigare karaktären av
skogskyrkogård nu är borta.
År 1996-2005 Ändring
För specifika händelser, se pdf.
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
Villstads församlings arkiv.
(1957). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län IV.. ISBN: .
Hellman, Caroline. (1944). Västbokrönika i ord och bild. ISBN: .
Jönköpings läns museum. (1981). Kulturhistorisk utredning och bevarandeförslag för Gislaveds kommun. ISBN: .
Hultfors, Sven. (1998). Smålandsstenars kyrka. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö, "Andersson,Ivar:Landskapsarkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin