Motivering (skydd): Sigurd Lewerentz kan räknas till en av Sveriges mest nydanande och originella arkitekter. Han har bl a genom Markuskyrkan även nått världsberömmelse. I denna har han skapat en anläggning där de olika byggnadsdelarna, gårdsbildningen med sin damm och den omkringliggande naturmiljön skapar en harmonisk helhet. Anläggningen är låg och ger ett nästan hukande intryck bland de resliga björkarna och höghuset intill. Karaktäristiskt för kyrkans exteriör är de slutna murarna, det mörka teglet med sin speciella ytbehandling, murarnas varierade former, de flacka taken och de karmlösa fönstren med sin asymmetriska placering. Interiören präglas av en stram enkelhet med relativt få och obehandlade material så som tegel och furu. Hans medvetna val av enhetliga material i väggar, tak och golv skulle medverka till rummets slutenhet. Ljusföringen är mycket medvetet utförd med få fönster och taket har en originell välvning. De få konstnärliga utsmyckningarna är koncentrerade till koret. I rummet är en konsekvent asymmetri genomförd t e x i altarets placering, golvbeläggning, orgelfasad, fönstersättning och dopskålens placering i funten. Trots detta ger rummet ett fullkomligt balanserat intryck. Arkitektens intentioner är genomförda in i minsta detalj och skapar tillsammans en kraftfull, formmässig helhet.
Församlings- och administrationsbyggnaderna karaktäriseras av en fasadbehandling likt kyrkobyggnadens, de böjda skärmtaken framför församlingsbyggnaden och det kubiska klocktornet vid administrationsbyggnaden. Interiören präglas av obehandlade material så som omålad betong och plywood. Större samlingsrum har specialutformad inredning, t ex öppna spisar med oregelbunden form och bänkar i gradänger med sammetsklädsel.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: " Markuskyrkan, ett unikt byggnadsverk skapat av arkitekten Lewerentz, som genom byggnadens stora kvaliteter rönt världsberömmelse
" samspelet mellan anläggningens olika delar, den anlagda gården och omkringliggande natur " tegelmurarnas speciella ytbehandling, både exteriört och interiört
" de obehandlade ytskikten interiört i hela anläggningen
" den balanserade och i detalj noga avvägda helhet som kyrkorummet utgör med sin fasta inredning, inventarier och medvetna ljusföring
" björkbeståndet kring kyrkan.
Inventeringsår (2006)
Under arbete inom Kyrkokarakteriseringsprojektet, Stockholms stadsmuseum.
Inventeringsår (2003)
Kyrkobyggnaden sträcker sig i öst-västlig riktning, med kor i öster och entrén i söder. Planen är rektangulär med ett sidoskepp i norr. Kyrkans stomme utgörs av tegelmurar. Kyrkorummets tak är konstruerat av stålbalkar och tegelvalv. I vinkel och sammanbyggd med kyrkobyggnadens västra fasad ligger församlingsbyggnaden. Parallellt med den ligger den friliggande administrationsbyggnaden.
Ett klocktorn är sammanbyggt med administrationsbyggnadens södra gavel.
Församlingsbyggnaden är delvis tvåvånig men mot gårdsbildningen vänder sig en envånig länga med svagt bågformigt murkrön. Den flacka bågformen återkommer i det fristående skärmtaket med en limträkonstruktion, vilket ger skydd åt två av byggnadens flera entréer med glasade partier. I övrigt är fasaden sluten. Motstående fasad mot öster har en glasad övervåning där fönstren sitter i träbågar och det plåttäckta taket är neddraget till fönstrens överkant. Flera plåtklädda lanterniner med ljusöppningar åt ett håll reser sig på taket.
Församlingsbyggnadens förhall har ljusinsläpp från entrépartierna samt i söder från ett lågt fönster längs hela väggen i golvhöjd. Förhallen övergår i norr i en korridor som genom vinklingar av vissa väggpartier och skiftande golvbeläggningar samt varierad ljusföring bildar ett intressant rum. Från korridoren når man bl a två kök. Innanför förhallen ligger en hörsal med scen. Tegelväggarna har akustikhål, den södra väggen är klädd med plywoodskivor och taket bärs av limträbalkar. I byggnaden finns ett konferens- och studierum med sammetsklädda bänkar svängda i gradänger framför en mindre scen. Förutom olika samlingsrum på b v ryms kontorsrum och ett mindre kapell en trappa upp. Räcket runt det öppna trapphuset är gjort av furu med tunna rep spända mellan stolparna. Gemensamt för inredningen i församlingsbyggnaden är väggar av tegel, plywood eller omålad betong, där gjutformens brädor gett struktur. Golven är belagda med ett stort antal olika typer av keramiska plattor lagda i olika mönster. Dörrarna är omålade med plywoodskivor som fyllningar och taken är av lättbetong. Armaturerna är av opalfärgat glas, hängande eller som lampetter.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
Fasadkulör (2003): Brun
Inventeringsår 2016
Markuskyrkan började byggas 1958 och invigdes 1960, men stod helt färdig först 1963. Arkitekt var Sigurd Lewerentz (1885–1975).
År 1960 Nybyggnad
Byggnadsarbetet påbörjas 1958.
Arkitekt: Sigurd Lewerentz
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Jermsten, Elisabet. (2008). Markuskyrkan. Markuskyrkan, Kyrkokarakterisering år 2003 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Församlingshem
Öppna på kartan Fler i kategorin