Motivering (skydd): Sigurd Lewerentz kan räknas till en av Sveriges mest nydanande och originella arkitekter. Han har bl a genom Markuskyrkan även nått världsberömmelse. I denna har han skapat en anläggning där de olika byggnadsdelarna, gårdsbildningen med sin damm och den omkringliggande naturmiljön skapar en harmonisk helhet. Anläggningen är låg och ger ett nästan hukande intryck bland de resliga björkarna och höghuset intill. Karaktäristiskt för kyrkans exteriör är de slutna murarna, det mörka teglet med sin speciella ytbehandling, murarnas varierade former, de flacka taken och de karmlösa fönstren med sin asymmetriska placering. Interiören präglas av en stram enkelhet med relativt få och obehandlade material så som tegel och furu. Hans medvetna val av enhetliga material i väggar, tak och golv skulle medverka till rummets slutenhet. Ljusföringen är mycket medvetet utförd med få fönster och taket har en originell välvning. De få konstnärliga utsmyckningarna är koncentrerade till koret. I rummet är en konsekvent asymmetri genomförd t e x i altarets placering, golvbeläggning, orgelfasad, fönstersättning och dopskålens placering i funten. Trots detta ger rummet ett fullkomligt balanserat intryck. Arkitektens intentioner är genomförda in i minsta detalj och skapar tillsammans en kraftfull, formmässig helhet.
Församlings- och administrationsbyggnaderna karaktäriseras av en fasadbehandling likt kyrkobyggnadens, de böjda skärmtaken framför församlingsbyggnaden och det kubiska klocktornet vid administrationsbyggnaden. Interiören präglas av obehandlade material så som omålad betong och plywood. Större samlingsrum har specialutformad inredning, t ex öppna spisar med oregelbunden form och bänkar i gradänger med sammetsklädsel.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: " Markuskyrkan, ett unikt byggnadsverk skapat av arkitekten Lewerentz, som genom byggnadens stora kvaliteter rönt världsberömmelse
" samspelet mellan anläggningens olika delar, den anlagda gården och omkringliggande natur " tegelmurarnas speciella ytbehandling, både exteriört och interiört
" de obehandlade ytskikten interiört i hela anläggningen
" den balanserade och i detalj noga avvägda helhet som kyrkorummet utgör med sin fasta inredning, inventarier och medvetna ljusföring
" björkbeståndet kring kyrkan.
Inventeringsår (1998)
Se historik
Inventeringsår (2006)
Under arbete inom Kyrkokarakteriseringsprojektet, Stockholms stadsmuseum.
Inventeringsår (2003)
Omgivningen
Markuskyrkan ligger i stadsdelen Björkhagen i södra Stockholm. Bostadsbebyggelsen utgörs av olika typer av flerfamiljshus och radhus, uppförda under 1940- och 50-talen. I öster gränsar stadsdelen till grönområdet Nackareservatet. Norr om kyrkan ligger Björkhagens skola med sina gula tegelbyggnader från 1940-talets slut. De flerbostadshus av lamelltyp som ligger närmast i nordväst är byggda år 2000. Söder ut ligger centrumbebyggelse som präglas av ett 16 våningar högt lamellhus från 1950-talet, det högsta i Stockholm på sin tid, ritat av arkitekten Georg Varhelyi. Väster om kyrkan skymtar tunnelbanestationen.
Kyrkomiljön
Kyrkotomten övergår utan synliga gränser i omgivande parkmark. Den utgörs av ett relativt plant område, tidigare sjöbotten, med gräsbevuxen mark och björkskog. De höga vita stammarna och stora trädkronorna avskärmar omgivande bebyggelse från kyrkan. Väster om kyrkan reser sig tallar och i öster leder gångvägar in i grönområdet Nackareservatet. Närmast kyrkan i söder och öster växer buskage. Gångvägarna närmast kyrkan är belagda med keramiska plattor eller storgatsten, i övrigt är de asfalterade. Mellan kyrkoanläggningens två längor bildas en gård med en stor rektangulär spegeldamm med tegelklädd botten och en skulpturfontän i brons av skulptören Robert Nilsson (1894-1980). I övrigt är gården beväxt med gräs, buskar och körsbärsträd. Söder om kyrkobyggnaden, omgiven av björkar ligger "Igloon", en hyddliknande byggnad murad av tegel, ursprungligen avsedd för ungdomsverksamhet. Norr om församlingsbyggnaden ligger en mindre ekonomibyggnad murad i tegel, men med en annan ytbehandling än de övriga byggnadernas murar. Gavlarna har svartmålad träpanel.
Kyrkoanläggningen
Kyrkobyggnaden sträcker sig i öst-västlig riktning, med kor i öster och entrén i söder. Planen är rektangulär med ett sidoskepp i norr. Kyrkans stomme utgörs av tegelmurar. Kyrkorummets tak är konstruerat av stålbalkar och tegelvalv. I vinkel och sammanbyggd med kyrkobyggnadens västra fasad ligger församlingsbyggnaden. Parallellt med den ligger den friliggande administrationsbyggnaden. Ett klocktorn är sammanbyggt med administrationsbyggnadens södra gavel.
Inventeringsår (2003)
Omgivningen
Markuskyrkan ligger i stadsdelen Björkhagen i södra Stockholm. Bostadsbebyggelsen utgörs av olika typer av flerfamiljshus och radhus, uppförda under 1940- och 50-talen. I öster gränsar stadsdelen till grönområdet Nackareservatet. Norr om kyrkan ligger Björkhagens skola med sina gula tegelbyggnader från 1940-talets slut. De flerbostadshus av lamelltyp som ligger närmast i nordväst är byggda år 2000. Söder ut ligger centrumbebyggelse som präglas av ett 16 våningar högt lamellhus från 1950-talet, det högsta i Stockholm på sin tid, ritat av arkitekten Georg Varhelyi. Väster om kyrkan skymtar tunnelbanestationen.
Anläggningen
Kyrkotomten övergår utan synliga gränser i omgivande parkmark. Den utgörs av ett relativt plant område, tidigare sjöbotten, med gräsbevuxen mark och björkskog. De höga vita stammarna och stora trädkronorna avskärmar omgivande bebyggelse från kyrkan. Väster om kyrkan reser sig tallar och i öster leder gångvägar in i grönområdet Nackareservatet. Närmast kyrkan i söder och öster växer buskage. Gångvägarna närmast kyrkan är belagda med keramiska plattor eller storgatsten, i övrigt är de asfalterade. Mellan kyrkoanläggningens två längor bildas en gård med en stor rektangulär spegeldamm med tegelklädd botten och en skulpturfontän i brons av skulptören Robert Nilsson (1894-1980). I övrigt är gården beväxt med gräs, buskar och körsbärsträd. Söder om kyrkobyggnaden, omgiven av björkar ligger "Igloon", en hyddliknande byggnad murad av tegel, ursprungligen avsedd för ungdomsverksamhet. Norr om församlingsbyggnaden ligger en mindre ekonomibyggnad murad i tegel, men med en annan ytbehandling än de övriga byggnadernas murar. Gavlarna har svartmålad träpanel.
Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden sträcker sig i öst-västlig riktning, med kor i öster och entrén i söder. Planen är rektangulär med ett sidoskepp i norr. Kyrkans stomme utgörs av tegelmurar. Kyrkorummets tak är konstruerat av stålbalkar och tegelvalv. I vinkel och sammanbyggd med kyrkobyggnadens västra fasad ligger församlingsbyggnaden. Parallellt med den ligger den friliggande administrationsbyggnaden. Ett klocktorn är sammanbyggt med administrationsbyggnadens södra gavel.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Markuskyrkan började byggas 1958 och invigdes 1960, men stod helt färdig först 1963. Arkitekt var Sigurd Lewerentz (1885-1975). En av anledningarna till att han blivit ett stort namn inom arkitekturen är hans vinnande förslag i tävlingen om Skogskyrkogården i Stockholm 1915. Förslaget gjorde han tillsammans med E G Asplund, men ritningarna till Uppståndelsekapellet står Lewerentz för. Bland hans övriga produktion återfinns flera begravningskapell och ett krematorium på Östra kyrkogården i Malmö samt S:t Petri kyrka i Klippan, Skåne. Till hans profana verk hör f d Riksförsäkringsanstalten, ett bostadsområde i Helsingborg och Skoghallsverkens fabriksbyggnader. Han har även ritat stadsplaner, villor och kontorsbyggnader.
Kyrkoanläggningen tillkom genom en arkitekttävling som avgjordes 1956 med arkitekten Sigurd Lewerentz som vinnare. Tävlingens arrangör, Enskede församling, var på väg att delas upp i mindre enheter. Stockholms ytterstad hade växt fram under 1930-, 40- och 50-talen och många nya stadsdelar tillkommit. Skarpnäcks församling trädde i funktion 1957. Fem arkitekter inbjöds till tävlingen. Kyrkan skulle byggas på den tomt med ung björkskog som Stockholms stad erbjudit den blivande församlingen. Lewerentz förslag var det enda som utnyttjade parkmiljön och inte försökte konkurrera med den höga, närliggande centrumbebyggelsen. Arkitekten strävade efter att fasadteglets färg skulle samspela med den omkringliggande björkskogen och att kyrkorummet blev avskilt från yttervärlden. Lewerentz deltog aktivt i arbetet på byggnadsplatsen och enligt byggnadskommitténs ordförande var arkitekten mycket tillmötesgående mot församlingens önskemål under planerings- och byggnadstiden. År 1962 tilldelades kyrkan Kasper Sahlinpriset för god arkitektur och blev därmed dess förste innehavare.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SSM Stockholms stadsmuseums arkiv
Lewerentz, S, Markuskyrkan i Skarpnäck. Sigurd Lewerentz beskrivning, Arkitektur, nr 9 1963 Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Olsson, P-O, Fenomenet Lewerentz, Arkitektur, nr 9 1963
Ridderstedt, L, Adversus populum: Peter Celsing och Sigurd Lewerentz sakralarkitektur 1945-1975, Uppsala 1998 Uhlin, L, Markuskyrkan, Stockholm 1988
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Byggnaderna är låga med flacka takfall. Klockorna kröner sitt torn under bar himmel. Marken är plan, gammal sjöbotten bevuxen med björkskog, som avskärmar kyrkan från näraliggande höghus. Församlingsbyggnadens sal ansluter mot kyrkorummets västvägg med en stor skjutdörrsförsedd öppning på hävdvunnet sätt. Kyrkorummet har få fönster. Altaret vid östväggen är asymmetriskt placerat mot altargången längs sydväggen med sin direktentré utan vapenhus. Altargången har getts ytterligare kontakt med markan utanför genom två höga fönsteröppningar till golv mellan altare och predikostol. Förplatsen får en slutnare karaktär av sidoordnad gågata mellan församlingsdelen och expeditionsbyggnaden. Härifrån går vägen mot sal, kyrkorum och altare via en rymlig, skärmtaksförsedd entréloggia och foajé. Såväl utvändiga som invändiga golv är av keramiskt material. Kyrkorummet har samma fasadtegelmurning som exteriören, dessutom även i takvalven. Korväggens gobelänger av makarna Barbro och Robert Nilsson. Arkitekten har själv utformat bland annat orgel och dopfunt.
Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990
Inventeringsår 2016
Kyrkoanläggningen tillkom genom en arkitekttävling som avgjordes 1956 med arkitekten Sigurd Lewerentz som vinnare. Tävlingens arrangör, Enskede församling, var på väg att delas upp i mindre enheter. Stockholms ytterstad hade växt fram under 1930-, 40- och 50-talen och många nya stadsdelar hade tillkommit. Skarpnäcks församling började sin verksamhet 1957.
Fem arkitekter inbjöds till tävlingen. Kyrkan skulle byggas på den tomt med ung björkskog som Stockholms stad erbjudit den blivande församlingen. Lewerentz förslag var det enda som utnyttjade parkmiljön och inte försökte konkurrera med den höga, närliggande centrumbebyggelsen. Arkitekten strävade efter att fasadteglets färg skulle samspela med den omkringliggande björkskogen och såg till att kyrkorummet blev avskilt från yttervärlden. Lewerentz deltog aktivt i arbetet på byggnadsplatsen och enligt byggnadskommitténs ordförande var arkitekten mycket tillmötesgående mot församlingens önskemål under planerings- och byggnadstiden. 1962 tilldelades kyrkan Kasper Sahlinpriset för god arkitektur och blev därmed dess första innehavare.
År 1956 Ändring
Arkitekttävlingen om Markuskyrkan vinns av Sigurd Lewerentz.
Arkitekt: Sigurd Lewerentz
År 1980 Ändring - Park/Trädgård
Betongdäck anordnas under gårdsplanen p g a marksättningar.
Markytan återställs så likt tidigare utseende som möjligt
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Jermsten, Elisabet. (2008). Markuskyrkan. Markuskyrkan, Kyrkokarakterisering år 2003 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin