Motivering (skydd): Sigurd Lewerentz kan räknas till en av Sveriges mest nydanande och originella arkitekter. Han har bl a genom Markuskyrkan även nått världsberömmelse. I Markuskyrkan har han skapat en anläggning där de olika byggnadsdelarna, gårdsbildningen med sin damm och den omkringliggande naturmiljön skapar en harmonisk helhet. Anläggningen är låg och ger ett nästan hukande intryck bland de resliga björkarna och höghuset intill. Karaktäristiskt för kyrkans exteriör är de slutna murarna, det mörka teglet med sin speciella ytbehandling, murarnas varierade former, de flacka taken och de karmlösa fönstren med sin asymmetriska placering.
Interiören präglas av en stram enkelhet med relativt få och obehandlade material så som tegel och furu. Hans medvetna val av enhetliga material i väggar, tak och golv skulle medverka till rummets slutenhet. Ljusföringen är mycket medvetet utförd med få fönster och taket har en originell välvning. De få konstnärliga utsmyckningarna är koncentrerade till koret. I rummet är en konsekvent asymmetri genomförd t ex i altarets placering, golvbeläggning, orgelfasad, fönstersättning och dopskålens placering i funten. Trots detta ger rummet ett fullkomligt balanserat intryck. Arkitektens intentioner är genomförda in i minsta detalj och skapar tillsammans en kraftfull, formmässig helhet.
Församlings- och administrationsbyggnaderna karaktäriseras av en fasadbehandling likt kyrkobyggnadens, de böjda skärmtaken framför församlingsbyggnaden och det kubiska klocktornet vid administrationsbyggnaden. Interiören präglas av obehandlade material så som omålad betong och plywood. Större samlingsrum har specialutformad inredning, t ex öppna spisar med oregelbunden form och bänkar i gradänger med sammetsklädsel.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
• Markuskyrkan, ett unikt byggnadsverk skapat av arkitekten Lewerentz, som genom byggnadens stora kvaliteter rönt världsberömmelse
• samspelet mellan anläggningens olika delar, den anlagda gården och omkringliggande natur • tegelmurarnas speciella ytbehandling, både exteriört och interiört
Den s k kronsalen i församlingsbyggnaden.
markuskyrkan 9
• de obehandlade ytskikten interiört i hela anläggningen
• den balanserade och i detalj noga avvägda helhet som kyrkorummet utgör med sin fasta inredning, inventarier och medvetna ljusföring
• björkbeståndet kring kyrkan.
Inventeringsår (2006)
Under arbete inom Kyrkokarakteriseringsprojektet, Stockholms stadsmuseum.
Inventeringsår (2003)
Kyrkobyggnaden sträcker sig i öst-västlig riktning, med kor i öster och entrén i söder. Planen är rektangulär med ett sidoskepp i norr. Kyrkans stomme utgörs av tegelmurar. Kyrkorummets tak är konstruerat av stålbalkar och tegelvalv. I vinkel och sammanbyggd med kyrkobyggnadens västra fasad ligger församlingsbyggnaden. Parallellt med den ligger den friliggande administrationsbyggnaden. Ett klocktorn är sammanbyggt med administrationsbyggnadens södra gavel.
Kyrkobyggnaden höjer sig något över de övriga byggnadsdelarna. Entrén i söder har endast ett litet skärmtak över den enkelt utformade svarta träporten men är i övrigt markerad med en hög, böjd skärmvägg innanför vilken en kyrkklocka hänger. På porten sitter en bronsplatta med figurativt motiv i relief av Robert Nilsson. Han har även formgivit Markuslejonet i tegelrelief som sitter murad i väggen, högt över porten. Liksom anläggningens övriga byggnader, är kyrkobyggnaden murad i brunviolett, hårdbränt tegel från Helsingborgs Ångtegelbruk.
De vertikala fogarna är olika breda, eftersom bara hela tegelstenar har använts. Bruket, som är relativt grovt är delvis struket över teglet. Fasaderna är slutna med bara några få oregelbundet placerade fönsteröppningar med karmlösa isolerglas, tillverkade i Lewerentz egen fabrik. Sakristian i nordost har en kraftigt svängd östlig mur. Taken, som är flacka och inte syns från marken, är täckta med kopparplåt eller papp. Byggnaden avslutas med raka murkrön, under vilka vattenkastare i kopparplåt sticker ut ur muröppningar.
Kyrkobyggnadens entré leder direkt in i kyrkorummet. Här är väggarna uppförda av samma mörka tegel och med samma ytbehandling som exteriörens murar, men med akustiköppningar i den södra väggen. De relativt få fönsteröppningarna ger ett mycket begränsat ljus åt rummet. Fönstrens former är alla olika och ger en ljusföring som markerar kor, predikstol och murarnas struktur. Fönsterglasens anslutning till murytan utan karmar minimerar skillnaden mellan ute och inne. Den västra väggen utgörs av en skjutvägg i furu som kan öppnas mot församlingsbyggnadens hörsal och på det viset förstora kyrkorummet. Det sluttande innertaket är murat i tegel i tvärgående trepassform. Golvet är belagt med olika typer och storlekar av keramiska plattor från Höganäs. Hela den fasta inredningen, så som kyrkbänkarna av furu med knäfall klädda med fårskinn, är ritad av Lewerentz liksom de cylinderformade armaturerna av mässing, som till synes hänger fritt i det höga rummet. Predikstolen vid sydväggen är murad av en annan typ av tegel än murarna.
Större delen av koret ligger tre trappsteg högre än det övriga kyrkorummet. Altaret står inte centrerat utan förskjutet åt söder och är murat av samma sorts tegel som predikstolen. Den rakt avslutade korväggens två gobelänger, framställda av textilkonstnärinnan Barbro Nilsson, är komponerade av Robert Nilsson, som även gjort skulpturen Den gode Herden mellan dem, i förgylld koppar.
I sidoskeppet i norr står ett sidoaltare och dopfunten formad som en stor kub, huggen i kalksten. Över den hänger en takarmatur av mässing, ritad av Robert Nilsson. Orgeln, i västra delen av sidoskeppet, har en originell fasad utformad med lamellträskivor, ritad av Lewerentz. Orgelverket med sina 27 stämmor är tillverkat av A Mårtenssons Orgelfabrik i Lund 1963. De lösa stolarna med rottingsits är ritade av dansken Kaare Klint och körstolarna i laminat av dansken Arne Jacobsen.
Övriga inventarier
Altarets kors och ljusstakar av silver är utförda av silversmeden Kurt Landgren efter Robert Nilssons modeller. Över sidoaltaret hänger ett kors smitt i järn med bloddroppar av färgat glas, också efter en skiss av Robert Nilsson. I församlingsbyggnadens Kronsal hänger en oljemålning av Sven Erixson.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
Fasadkulör (2003): Brun
Byggnadsdel (2003): Kor - Öster, Sakristia
Inventeringsår 2016
Markuskyrkan började byggas 1958 och invigdes 1960, men stod helt färdig först 1963. Arkitekt var Sigurd Lewerentz (1885–1975). En av anledningarna till att han blivit ett stort namn inom arkitekturen är hans vinnande förslag i tävlingen om Skogskyrkogården i Stockholm 1915. Förslaget gjorde han tillsammans med E G Asplund, men ritningarna till Uppståndelsekapellet står Lewerentz för. Bland hans övriga produktion återfinns flera begravningskapell och ett krematorium på Östra kyrkogården i Malmö samt S:t Petri kyrka i Klippan, Skåne. Till hans profana verk hör f d Riksförsäkringsanstalten, ett bostadsområde i Helsingborg och Skoghallsverkens fabriksbyggnader. Han har även ritat stadsplaner, villor och kontorsbyggnader.
Markuskyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6–10 §.
År 1958-1960 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
1958 Kyrkobygget påbörjas.
1960 Kyrkan invigs
Arkitekt: Sigurd Lewerentz
År 1960 Invigning
År 1963 Fast inredning - orgel
År 1963 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Arkitekt: Sigurd Lewerentz
År 1976 Teknisk installation
Belysningen i kyrkorummet kompletteras med strålkastare utmed långsidorna.
År 1980 Underhåll
Betongdäck anordnas under gårdsplanen p g a marksättningar. Markytan återställs så likt det tidigare utseende som möjligt.
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Jermsten, Elisabet. (2008). Markuskyrkan. Markuskyrkan, Kyrkokarakterisering år 2003 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Lewerentz,Sigurd:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin