Motivering (skydd): Nacka kyrka är en av de nygotiska kyrkobyggnaderna i stiftet, byggd 1890–91. Kyrkans utformning är inspirerad av den medeltida tegelkatedralens karaktäristiska detaljer, genomförda i kyrkobyggnaden med personlig tolkning av arkitekten Gustaf Wickman och i interiören av arkitekten och konstnären Agi Lindegren.
Från nygotiken finns tydliga stildrag i de spetsbågeformade fönstren, korvalvets form och akantusbladen i kor och långhus. Vid restaurering av interiören på 1920-talet och 1950-talet ersattes delar av det sena 1800-talets konstmaterial med sten och långhusets dekor målades över för att ge kyrkan ett ljusare intryck. Detta har bidragit till kyrkorummets lite splittrade intryck. Interiören präglas främst av kyrkorummets mörklaserade öppna takstol och boaserade väggar liksom läktaren som har inslag av färgrik dekor. Den dekorativa målningen i kyrkans långhus togs åter fram 1988, då målningarna även retuscherades. Korets ursprungliga dekor av Agi Lindegren är kompletterad med målningar av Filip Månsson.
Kyrkans utseende har förändrats med det 1983–84 tillbyggda församlingshemmet, ritat av Carl Nyréns arkitektkontor. Förändringen har även inneburit nya arkitektoniska kvaliteter. Kyrkobyggnaden kan tydligt urskiljas vid sidan om församlingshemmet samtidigt som byggnaderna bildar en helhet där kyrkligt och profant liv länkas samman.
Nacka norra begravningsplats präglas av variationsrik växtlighet, gångsystem med grusbelagda gångar och ett stort antal gravmonument från de senaste hundra åren av Nackas historia.
Att särskilt tänka på vid förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • kyrkogårdens gestaltning och variationsrika växtlighet
• gravmonument från de senaste hundra åren av Nackas historia
• kyrkobyggnadens stildrag och exakta materialbehandling samt tillbyggnadens medvetna materialval • kyrkorummets ursprungliga gestaltning och material
• inventarier med historisk anknytning till Nacka gamla kapell och till den nuvarande kyrkans byggnadstid.
Inventeringsår (1998)
Byggnadsdel (1998): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2006)
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning. Den är murad i rött tegel ovan en hög gråstensmur och har branta kopparklädda takfall. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med torn och portal i väster, ett smalare femsidigt kor i öster, ett f d samlingsrum i norr, nu kyrkans sakristia, och en f d sakristia i söder, nu textilkammare. Norr om kyrkan ansluter ett tillbyggt församlingshem med en vinterträdgård mot kyrkans nordmur som fått två öppningar. Kyrkans tillgänglighet för rörelsehindrade har lösts genom en ny entré till församlingshemmet.
Fasadmurarnas släta, hårdbrända tegel kontrasterar mot den höga stenfotens tuktade granitblock. Det röda teglet karakteriseras av att vara utfört med precision, ett viktigt uttryck under industrialismens början. Strävpelare förekommer runt hela kyrkan. Tornet är murat med utkragningar och försett med ljudluckor samt putsade blinderingar i gavlarna. Från ett vinkelställt parti på tornets sadeltak reser sig ett klocktorn med spira. Långhuset täcks av ett sadeltak försett med små fönsterkupor och östgaveln markeras av en torell. Kor och sakristia har separata tak och samtliga är täckta med kopparplåt som ersatt tidigare tegeltäckning.
Entrén i väster sitter i en spetsbågig grund utbyggnad. Portalens omfattning är murad i rött tegel. Porten består av svängdörrar i ek med beslag av svart smide. En målning i tympanonfältet ovanför porten, ursprungligen utförd i alfresco, skadades av misstag vid en restaurering 1960, men rekonstruerades 1977 efter ett fotografi. Motivet föreställer en ängel med diadem och gloria och är liksom den vegetativa hörndekoren över porten utförd i jugendstil.
På vardera långsidan sitter fem trefönstergrupper med spetsbågiga ljusöppningar och spetsbågig omfattning. Koret är försett med tre höga, spetsbågiga fönster med glasmålningar innefattade i blyspröjs. Parvis ställda fönster med spetsbågig ljusöppning finns i norra sakristians östra mur.
I församlingshemmet har arkitekten utgått från kyrkans ursprungliga tegel och fasaderna är murade i tegel från Brunflo över en sockel av sten. Höga burspråk av trä och glas bryter upp murarna som täcks av koppartak, indelat i fyra lika stora sadeltak.
Genom kyrkans huvudentré i väster leds man via ett vindfång in till vapenhuset som har golvplattor av cement i svart och vitt schackmönster, putsade vita väggar med markerade avlastningsbågar i rött tegel över dörrar och trappa samt kryssvälvt putsat tak. Snickerier är brunbetsade. På vapenhusets norra sida går en stentrappa upp till orgelläktare och torn. I fonden sitter ett glasat träparti med dörrar till kyrkorummet och i södra muren finns ett runt fönster med blyinfattat glas med treenigheten som symbol.
Kyrkans interiör domineras av den öppna takstolen laserad i brunt med polykrom dekormålning liksom läktaren, allt oförändrat sedan byggnadstiden. Långhusets väggar är boaserade upp till fönstrens underkant, däröver putsade och dekormålade. Av den ursprungliga väggboaseringen återstår golv- och krönlist medan pärlspåntpanelen ersattes 1956 med släta fyllningar och hela boaseringen övermålades i en ekådring. Fönstren har svagt färgade glas. Mellan fönstren har väggarna målade helfigurer som föreställer apostlarna med attribut och över fönstren täcks väggarna av schablonmålade akantusrankor i grönt och brunt. Skisser till interiörens ursprungliga målningar är utförda av arkitekten och konstnären Agi Lindegren som behärskade den dekorativa konsten till fulländning.
Kyrkans mitt- och tvärgång är täckt av golvplattor lika vapenhusets golv. I övrigt är långhuset täckt av furugolv, som ursprungligen troligen varit obehandlat, men senare slipats och lackats.
Korets väggar och valv är dekorerade med akantusrankor i rött och grönt från kyrkans byggnadstid, kompletterade med målningar av Filip Månsson. I samband med restaureringen 1921 ersattes betong med ädlare material i koret. Då tillkom det fristående murade altaret med skiva och predella av röd kalksten samt golv och förhöjd trappa av röd kalksten. Tidigare golvbeläggning med plattor av cement i svart/vitt mönster finns bevarat bakom altaret. Altarprydnaden är ett krucifix av förgylld brons, ett italienskt arbete från 15-1600-tal. Altarringen i ek med knäfall klätt med ljust ylletyg är inspirerad av predikstolens träslag. Dopfunten på södra sidan är ritad av Gustaf Wickman och har hans namn inhugget på foten.
Den är tillverkad av gotländsk kalksten och utgör exempel på tidig jugend.
Predikstolen, placerad i norr mellan långhus och kor, är kyrkans praktfullaste pjäs. Den kommer från Nacka kapell, men är troligen äldre än kapellet. Den är exempel på hur en predikstol tillverkad i renässansstil under barocken kompletterats med evangelistskulpturer, troligen utförda av träsnidaren Hans Behm, främst känd för predikstolen i Tyska kyrkan. Behm var verksam i Sverige under 1640- och 1650-talen.
Bänkarnas antal rader har minskats från ursprungligen 28 till 16. De i grönt målade bänkarna var ursprungligen brunbetsade och utformade med höga gavlar. Sittplatserna är på senare tid kompletterade med en rad stolar längst fram och längst bak.
Orgeln från 1968 med 25 stämmor, 2 manualer och pedal, är byggd av Olof Hammarberg, Göteborg. Delar av den gamla orgelfasadens dekor i jugendstil har återanvänts i den nuvarande fasaden. Orgelns storlek har fyllt upp utrymmet bakåt vilket påverkat läktarens disponering.
Klockorna från Nacka gamla kapell smältes ner och göts om 1891 av Joh A Beckman & Co, Stockholm till en storklocka och en lillklocka som händes upp i tornet i den nya kyrkan. Klockorna är försedda med olika bibelcitat samt rikligt dekorerade med växtornamentik runt texten.
Anslutningen av församlingshemmet till kyrkans mur är en glasad lanternin. Därigenom förändras inte ljuset i kyrkorummet. Två snedställda murgenombrott under östra och västra fönstret förbinder byggnaderna. Samlingssalarna ligger mot norr och får ljus genom de fyra uppstickande gavelspetsarna. Rum för ungdomsverksamhet ligger i souterrängvåningen.
Övriga inventarier
Äldre inventarier som har tillhört Nacka kapell är en ljuskrona från 1747 som hänger i främre delen av kyrkan, fyra ljusplåtar från 1700-talet sitter på korväggen. Av äldre silver finns en förgylld kalk för sockenbud, troligen tillverkad i Stockholm av Friedrich Rossow, verksam 1654 - 1675. Ett votivskepp är skänkt till Nacka kapell av sjömannen Anders Brun 1697. Till kyrkans invigning skänktes nytt nattvardssilver. Inför 30-årsjubiléet 1921 ritade konstnär Oscar Brandtberg vid Licium en ny altarskrud och mässkrud i vitt siden.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Fasadkulör (2006): Ofärgad
Byggnadsdel (2006): Kor - Öster, Sakristia - Söder
Inventeringsår 2016
Nacka kyrka började byggas 1890 och invigdes 1891. Kyrkan ritades av arkitekten Gustaf Wickman (1858–1916), främst känd för att ha ritat bankpalats som Skånes Enskilda bank i Stockholm och sjukhusbyggen. Nacka kyrka var arkitektens första stora självständiga arbete. De första åren på 1900-talet ritade Wickman Kiruna kyrka, vars unika utseende inspirerats av samernas kåtor.
Nacka kyrkas interiörmåleri formades av arkitekten och konstnären Agi Lindegren (1858–1927) vars skisser till väggmålningarna är inspirerade av medeltida förebilder. Lindegren svarade för dekorationsmåleriet i flera nygotiska kyrkor, där målningarna i Johannes kyrka i Stockholm bäst bevarats. Ytterligare ett prestigefyllt uppdrag var dekorationsmålningarna i Uppsala domkyrka, utförda 1890–1893 i samband med Helgo Zettervalls restaurering.
Nacka kyrka restaurerades 1921 av arkitekten Per Benson (1878–1939) som 1912 ritat Nya Grand Hotell i Åre och 1914 Sommarhagen, villa på Frösö för Wilhelm Petterson-Berger.
1983–84 byggdes kyrkan till med församlingshem, ritat av Carl Nyrén arkitektkontor. Arkitekten Carl Nyrén (1917–) har under det sena 1900-talet ritat flera kyrkor sammanbyggda med församlingshem.
Nacka kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
1887 bildades Nacka socken och församling genom sammanslagning av kapellförsamlingarna Nacka och Erstavik, båda tillkomna i början av 1600-talet, samt Sicklaö eller Danviks församling från mitten av 1500-talet. Den nya församlingen sträckte sig från Danvikstull till Baggensfjärden. 1913 avskiljdes Saltsjöbaden som egen församling. 2006 är Nacka med 41 000 invånare en av Svenska kyrkans största församlingar med närmare 30 000 medlemmar.
Nacka gamla kapell från 1697 hade fått ett perifert läge i den nybildade församlingen och var dessutom i bristfälligt skick. Diskussion om att bygga om kapellet fördes parallellt med en arkitekttävling om att bygga ny kyrka vid Järlasjöns norra sida. Av fem inkomna bidrag ansågs arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumliens förslag som det mest intressanta. 1888 fick emellertid arkitekten Gustaf Wickman uppdrag att utarbeta ritningar som godkändes 1890. Samma år lades grundstenen till kyrkan som invigdes 1891.
Till kyrkans 30-årsjubileum genomfördes en restaurering under ledning av arkitekten Per Benson, där en målsättning var att få kyrkan att verka högre och ljusare. Koret omgestaltades och kompletterades med målningar av Filip Månsson (1864–1933). Bänkarna försågs med nya gavlar och flyttades ut från väggarna så att sidogångar bildades.
På 1950-talet genomfördes ännu en restaurering, nu under ledning av arkitekten Sven A Söderholm. Bänkarna målades om, målningarna vid fönstren överkalkades, pärlspontpanelen i väggarnas boasering byttes mot slät panel i lamellträ och kyrkan kompletterades med sidobänkar, boaseringen i koret togs bort, kortrappan flyttades fram och nytt korskrank i konstsmide tillkom. Dessutom rengjordes taket och konservator Sven Dalén kompletterade målningen i koret. 1988 restaurerades kalkmålningar på väggar och i korvalv av konservator Ulf Krook. Då originaldekoren bedömdes som mycket elegant beslutades att den borde tas fram, vilket skedde samtidigt som viss retuschering utfördes.
1983–84 byggdes ett församlingshem sammankopplat med kyrkan i en foajé utmed kyrkans norra långsida. Carl Nyrén arkitektkontor AB stod för ritningarna.
Nordost om kyrkan uppfördes 1909 ett gravkapell i liknande stil som kyrkan. Det ritades av arkitekten Georg A Nilsson (1871–1949). Nacka norra begravningsplats färdigställdes åren närmast efter att kyrkan invigts. Öster om kyrkan ligger minneslunden, anlagd 1983.
Nacka gamla kapell revs 1902.
År 1887-1891 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
1887 Nacka församling bildas av Nacka och Erstavik kapellförsamlingar samt Sicklaö eller Danviks församling.
1887 Arkitekttävling om ny kyrka utlyses.
1888 Arkitekten Gustav Wickman ges uppdrag att rita ny kyrka.
1891 Kyrkan invigs och kyrkklockorna, två stycken, gjuts om av klockor från Nacka kapell.
Nilsson, Gunilla. (2008). Nacka kyrka. Nacka kyrka. Kyrkokarakterisering år 2006 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Wickman,Gustaf:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin