Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK
Hjorthagens kyrka är unik. Arkitekten Carl Bergstens tidiga tolkning av Wiener Werkstättes former och den samtida inhemska nationalromantiken finns det inte någon motsvarighet till i vårt land. Kring sekelskiftet strävade arkitekterna efter att gestalta en helhet, minsta del i byggnaden skulle formas konstnärligt. Bergsten har levt upp till detta ideal i Hjorthagens kyrka. Han har gjort ritningar till alla detaljer, te x reliefer i fasaden, dopfunt, glasmålningar, skulpturer och dekormåleri. Den långa tillblivelseprocessen med alla bearbetningar och arkitektens utformning på detaljnivå har gett ett mycket enhetligt verk. Kyrkan ger utvändigt ett stabilt och gediget intryck. Den omsorgsfullt utformade kyrkotomten, den stadiga granitgrunden och fasadernas bearbetade former bidrar till detta. Långhuset går lätt att urskilja med sitt branta tegelklädda takfall. Speciellt är de många sinsemellan olikformade utbyggnaderna med olika funktioner som ger spänning åt byggnaden. Tornet med sin höga spira och tydliga urtavlor är viktigt i stadsbilden.
Trots 1967-års ombyggnad av sakristia och begravningskapell är kyrkan i sin helhet mycket välbevarad. I kyrkorummet är bytet av orgelfasad den största förändringen som skett. I övrigt är det ett av landets mest oförvanskade kyrkorum från sekelskiftet 1900, med en helt genomarbetad gestaltning. Speciellt för kyrkorummet är det ljusa intrycket det ger med de många fönstren och den ljusa färgsättningen i svala toner. Härtill kommer takets välvning med träpanel och den säregna dekormålningen. Koret står i tydlig kontrast till det övriga kyrkorummet med ett begränsat ljusinsläpp, en varm färgskala i dekoren som helt täcker väggar och valv samt det murade och lägre kupolvalvet.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: " kyrkans särställning i svensk arkitekturhistoria
" den välbevarade exteriören och interiören där kyrkorummet med fast inredning, dekormåleri och inventarier utgör en unik helhet.
Inventeringsår (1998)
Se Historik
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Stadsdelen Hjorthagen ligger på en höjd, Jägarberget, i nordöstra delen av Stockholm. Norra Djurgården fungerade under 1800-talet som inhägnad för den kungliga djur- och jaktparkens hjortstam, vilket gav namnet Hjorthagen. 1889 köptes marken av Stockholms stad för industribebyggelse. Den tidigaste bostadsbebyggelsen från 1890-talet var tvåvåniga hyreskaserner av trä som numera är rivna. Kvar finns två- och trevåningshus från olika perioder av 1900-talet, många med hög arkitektonisk kvalitet och stort kulturhistoriskt värde. De första invånarna var familjer med arbete vid Värtahamnen, anlagd under 1880-talet, gasverket från 1890-talet eller elverket byggt 1900, vilka alla ligger i eller nära Hjorthagen. På 1930-talet byggdes flera kvarter med smalhus, det s k Abessinien, på initiativ av gas- och elverksanställda. Kyrkan ligger högst upp på Jägarberget, i öster. Förutom i väster, där flerfamiljs hus i rött tegel från 1960-talet ligger, är kyrktomten omgiven av Hjorthagsparken och Dianaparken. Det är grönområden som brant sluttar ned mot Ropsten. Sydväst om kyrkan reser sig en väldig skorsten som hör till Värtaverket.
Kyrkomiljön
Kyrktomten anlades omsorgsfullt då kyrkan byggdes med trappor och murar av granit, grusade eller kalkstensbelagda gångar och några specialutformade lyktor. År 1925 tillkom en lykta och grindarna av smide efter ritningar av Gustaf Lindgren. På de gräsbevuxna slänterna växer buskar och träd. Direkt öster om kyrkan ligger det putsade, envåniga församlingshuset, ritat av Erik Lundroth 1902. Det innehöll bl a prästbostad och en lässal för barn. Salen fungerade som gudstjänstlokal från 1904 till 1909 då kyrkan invigdes.
Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden är orienterad i nordväst-sydostlig riktning med kor i sydost och tornet direkt väster härom samt huvudingången i nordväst. Kring kyrkorummets mittskepp, med lägre sidogångar likt en basilika, har olika funktioner placerats i planmässigt tydliga geometriska former. I nordost ligger ett absidformat f d begravningskapell, norr och söder om detta ligger kvadratiska entréer. Sydost om mittskeppet ligger det absidformade koret, norr om detta ligger den kvadratiska sakristian och söder om koret det kvadratiska tornet med en separat ingång. Kyrkans stomme är av tegel med bärande balkar av armerad betong.
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Stadsdelen Hjorthagen ligger på en höjd, Jägarberget, i nordöstra delen av Stockholm. Kyrkan ligger högst upp på Jägarberget, i öster. Förutom i väster, där flerfamiljs hus i rött tegel från 1960-talet ligger, är kyrktomten omgiven av Hjorthagsparken och Dianaparken. Det är grönområden som brant sluttar ned mot Ropsten. Sydväst om kyrkan reser sig en väldig skorsten som hör till Värtaverket.
Anläggningen
Kyrktomten anlades omsorgsfullt då kyrkan byggdes med trappor och murar av granit, grusade eller kalkstensbelagda gångar och några specialutformade lyktor. År 1925 tillkom en lykta och grindarna av smide efter ritningar av Gustaf Lindgren. På de gräsbevuxna slänterna växer buskar och träd. Direkt öster om kyrkan ligger det putsade, envåniga församlingshuset, ritat av Erik Lundroth 1902. Det innehöll bl a prästbostad och en lässal för barn. Salen fungerade som gudstjänstlokal från 1904 till 1909 då kyrkan invigdes.
Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden är orienterad i nordväst-sydostlig riktning med kor i sydost och tornet direkt väster härom samt huvudingången i nordväst. Kring kyrkorummets mittskepp, med lägre sidogångar likt en basilika, har olika funktioner placerats i planmässigt tydliga geometriska former. I nordost ligger ett absidformat f d begravningskapell, norr och söder om detta ligger kvadratiska entréer. Sydost om mittskeppet ligger det absidformade koret, norr om detta ligger den kvadratiska sakristian och söder om koret det kvadratiska tornet med en separat ingång. Kyrkans stomme är av tegel med bärande balkar av armerad betong.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Hjorthagens kyrka började byggas 1907 och invigdes den 25 mars 1909. Arkitekt är Carl Bergsten (1879-1935), som även har ritat Enskede kyrka (1913-15). Förutom många villor och inredningar har Bergsten bl a ritat två hyreshus i Stockholm, Liljevalchs konsthall (1913-17) och Stadsteatern i Göteborg (1927-34). I Norrköping, där han var född, har han ritat utställningspaviljongerna till Norrköpingsutställningen 1906, fabriker, bostadshus, en skola och ett bankhus.
Redan år 1900 började frågan om en kapellbyggnad i Hjorthagen utredas på uppdrag av Hedvig Eleonoras kyrkoråd. Vid den tiden bodde drygt 700 personer i Hjorthagen, de flesta arbetare i de närbelägna industrierna eller hamnen. Byggnadsingenjören Erik Lundroth, kontrollant vid församlingens pågående bygge av Oscarskyrkan, fick uppdraget att rita kapellet. Ritningarna var färdiga 1902 men underkändes av Överintendentsämbetet som ansåg att de estetiska krav som borde läggas på en kyrka inte uppfylldes. Kyrkorådet utlyste då en arkitekttävling som vanns 1904 av Carl Bergsten. Bergsten var då 25 år, hade nyligen avlutat sina studier och startat eget arkitektkontor. Han var starkt influerad av den samtida arkitekturen i Wien och Wiener Werkstätte, en konsthantverkssammanslutning som genom rena geometriska former reagerade mot den rådande jugendstilen. Till skillnad från Wienarkitekturens helt putsade fasader lät Bergsten klä sina fasader med mörkt tegel med vissa putsade partier. Bergstens formspråk var helt nytt i Sverige.
Varken Bergstens okonventionella och modernistiska förslag eller de andra förslagen motsvarade kyrkorådets önskningar. Kyrkorådet ville ge jurymedlemmen, arkitekten och hovintendenten Gustaf Lindgren (1863-1930) uppdraget, men med hänsyn till Bergsten, som trots allt vunnit första pris, föreslog Lindgren att de två skulle samarbeta. Samarbetet kom att ske helt på Bergstens villkor. Sex omarbetningar av det ursprungliga förslaget gjordes. Kyrkorådet ville förenkla det för att minska kostnaderna och tona ned de ornamentala uttrycken. Rådet ville också byta fasadmaterial från tegel till puts p g a rädslan för att förväxling skulle ske mellan kyrkan och elektricitetsverket i närheten. Bergsten lyckades dock i stor utsträckning driva sin vilja igenom.
Hedvig Eleonora församling hade delats 1906 varpå Engelbrekts och Oscars församlingar bildades. Innan Engelbrektskyrkan stod klar 1914 fungerade Hjorthagens kyrka som församlingskyrka för hela Engelbrekts nya församling.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
Hjorthagens kyrka i Stockholm stod färdig 1909. Hjorthagen var då en förort i vardande men är numera en stadsdel. Kyrkan står på en höjd i parkmiljö numera omgiven av bebyggelse och med vid utsikt över staden och Lilla Värtan med omnejd. Kyrkan ritades av arkitekten Carl Bergsten i jugendstil. Fasaderna är av olika typer rött, handslaget tegel. Kyrkorummet består av ett basilikalt långhus med kraftiga kontreforer och ett mittskepp, mycket brett i förhållande till sidoskeppen, samt en halvrund korabsid i direkt anslutning till det tvärrektangulära koret i sydmuren. Absidens sju glasmålningar är komponerade av Eigil Schwab. Huvudingången är förlagd till motsatta kortväggen mellan ett sidoställt, originellt utformat hörntorn och en osymmetriskt placerad, halvrund mindre utbyggnad, Mikaelikapellet, nu använt som lillkyrka men byggt som gravkapell. Ovanför kyrkans huvudingång finns två dekorativa konsolhuvuden i täljsten, verk av Tore Strindberg efter Bergstens skisser. Frånsett orgelfasaden är Hjorthagens kyrkorum fullständigt bevarat sedan byggnadstiden och utgör ett lysande exempel på sekelskiftets sakrala rumsuppfattning. Absiden med sitt hjälmvalv öppnar sig med en bred triumfbåge mot långhuset och dess tunnvalv av trä med låga, breda bågar. Murarna har dekorativa målningar av konstnären Filip Månsson. Läktaren är utformad som en rundbågig nisch väster om tornet och har en något utskjutande barriär. Kyrkan restaurerades 1967 under ledning av arkitekten Jan Wahlman. Resultaten består främst av att Mikaelskapellet fick sin nuvarande gestaltning.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998
Inventeringsår 2016
Redan år 1900 började frågan om en kapellbyggnad i Hjorthagen utredas på uppdrag av Hedvig Eleonoras kyrkoråd. Vid den tiden bodde drygt 700 personer i Hjorthagen, de flesta arbetare i de närbelägna industrierna eller hamnen. Byggnadsingenjören Erik Lundroth, kontrollant vid församlingens pågående bygge av Oscarskyrkan, fick uppdraget att rita kapellet. Ritningarna var färdiga 1902 men underkändes av Överintendentsämbetet som ansåg att de estetiska krav som borde läggas på en kyrka inte uppfylldes.
Kyrkorådet utlyste då en arkitekttävling som vanns 1904 av Carl Bergsten. Bergsten var då 25 år, hade nyligen avlutat sina studier och startat eget arkitektkontor. Han var starkt influerad av den samtida arkitekturen i Wien och Wiener Werkstätte, en konsthantverkssammanslutning som genom rena geometriska former reagerade mot den rådande jugendstilen. Till skillnad från Wienarkitekturens helt putsade fasader lät Bergsten klä sina fasader med mörkt tegel med vissa putsade partier. Bergstens formspråk var helt nytt i Sverige.
Varken Bergstens okonventionella och modernistiska förslag eller de andra förslagen motsvarade kyrkorådets önskningar. Kyrkorådet ville ge jurymedlemmen, arkitekten och hovintendenten Gustaf Lindgren (1863–1930) uppdraget, men med hänsyn till Bergsten, som trots allt vunnit första pris, föreslog Lindgren att de två skulle samarbeta.
Samarbetet kom att ske helt på Bergstens villkor. Sex omarbetningar av det ursprungliga förslaget gjordes. Kyrkorådet ville förenkla det för att minska kostnaderna och tona ned de ornamentala uttrycken. Dessutom ville kyrkorådet byta fasadmaterial från tegel till puts p g a rädsla för att kyrkan skulle kunna förväxlas med elektricitetsverket i närheten. Bergsten lyckades dock i stor utsträckning driva igenom sin vilja.
Hedvig Eleonora församling hade delats i tre delar 1906. På så vis bildades Engelbrekts och Oscars församlingar. Innan Engelbrektskyrkan stod klar 1914 fungerade Hjorthagens kyrka som församlingskyrka för hela Engelbrekts nya församling.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Johansson, Bengt O H: Hjorthagens kyrka. Sveriges Kyrkor 182, 1980.
Jermsten, Elisabet. (2008). Hjorthagens kyrka. Hjorthagens kyrka, Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin