Motivering (skydd): Olaus Petri kyrka utgör en del av ett flerbostadshus, vilket är ovanligt inom Svenska kyrkan. Fasaderna har en okonventionell form och färgsättning, både som bostadshus men framförallt som kyrka med sin lätt svängda fasad, oregelbundna fönstersättning och tvåfärgade puts. Den fristående klockstapeln och det vitmålade betongkorset markerar byggnadens kyrkliga funktion.
Kyrkorummet präglas av en konsekvent enkelhet i renodlade geometriska former. I kontrast till rummets dominerande räta vinklar står den äggformade dopfunten och altarets kraftiga, cylindriska ben, vilka båda drar uppmärksamheten till sig. Altarets fria placering vid rummets långsida är ett tidigt exempel på liturgiskt nytänkande. Fönstersättningen är mycket speciell och avskärmar rummet från omvärlden samtidigt som den skapar ett mycket ljust rum. Utsmyckningen i rummet är begränsad till två takmålningar. Den över koret fungerar som altarmålning och är det enda i inredningen som har klara färger, undantaget predikstolsklädet. Många av inventarierna är tillverkade av obehandlade naturmaterial så som trä, marmor, järn och fårskinn.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: " byggnadens böjda planform och speciella fönstersättning och färgsättning
" kyrkorummets säregna fönsterplacering
" kyrkorummets enkelhet och nästan totala avsaknad av utsmyckning
" Olle Nymans takmålning
" de obehandlade naturmaterialen så som björk, marmor, järn och fårskinn.
Inventeringsår (1998)
Se Historik
Inventeringsår (2004)
Omgivningen
Olaus Petri kyrka ligger i stadsdelen Ladugårdsgärdet i nordöstra delen av Stockholms innerstad. Bostadsbebyggelsens funktionalistiska formspråk är inordnad i en stadsplan med monumentala drag med stora gräsytor, dammar och alléer. Så gott som all bebyggelse är uppförd under 1930-talet. Till undantagen hör husen i kvarteren närmast Olaus Petri kyrka, vilka är byggda under 1940-, 50- och 60-talen. Dessa är fyra till 6 våningar höga med putsade eller plåtklädda fasader. Norr om kyrkan ligger en militärstabsbyggnad i rött tegel. Närmast öster och söder om kyrkan ligger bostadsbebyggelsen Starrbäcks ängen från 1990-talet med sina ljust putsade fasader.
Kyrkomiljön
Kyrkotomten utgörs av en gräsbeväxt förgård utmed Armfeltsgatan i öster samt inhägnade lek-, ute- och parkeringsplatser i väster. Dessa gränsar mot ett planterat gångstråk. Både längs gångstråket och på kyrkotomten växer stora knotiga ekar förutom buskar och mindre träd. En klockstapel av betong med tre kyrkklockor står på kyrktomtens nordvästra del. Alldeles nordost om kyrkan står ett högt kors av betong, målat i vitt.
Kyrkoanläggningen
Olaus Petri kyrka utgör den nordvästra delen i en något svängd, långsmal hyreshuslänga. Den femvåniga byggnaden ligger orienterad i nordväst-sydostlig riktning. Marken sluttar ner åt sydväst. Två tredjedelar av byggnaden innehåller bostäder medan den nordvästra delen rymmer kyrkan, församlingslokaler, församlingens förskola, gymnastiksal m.m. Kyrkans stomme utgörs av betong.
Inventeringsår (2004)
Omgivningen
Olaus Petri kyrka ligger i stadsdelen Ladugårdsgärdet i nordöstra delen av Stockholms innerstad. Bostadsbebyggelsens funktionalistiska formspråk är inordnad i en stadsplan med monumentala drag med stora gräsytor, dammar och alléer. Så gott som all bebyggelse är uppförd under 1930-talet. Till undantagen hör husen i kvarteren närmast Olaus Petri kyrka, vilka är byggda under 1940-, 50- och 60-talen. Dessa är fyra till 6 våningar höga med putsade eller plåtklädda fasader. Norr om kyrkan ligger en militärstabsbyggnad i rött tegel. Närmast öster och söder om kyrkan ligger bostadsbebyggelsen Starrbäcks ängen från 1990-talet med sina ljust putsade fasader.
Anläggningen
Kyrkotomten utgörs av en gräsbeväxt förgård utmed Armfeltsgatan i öster samt inhägnade lek-, ute- och parkeringsplatser i väster. Dessa gränsar mot ett planterat gångstråk. Både längs gångstråket och på kyrkotomten växer stora knotiga ekar förutom buskar och mindre träd. En klockstapel av betong med tre kyrkklockor står på kyrktomtens nordvästra del. Alldeles nordost om kyrkan står ett högt kors av betong, målat i vitt.
Kyrkobyggnaden
Olaus Petri kyrka utgör den nordvästra delen i en något svängd, långsmal hyreshuslänga. Den femvåniga byggnaden ligger orienterad i nordväst-sydostlig riktning. Marken sluttar ner åt sydväst. Två tredjedelar av byggnaden innehåller bostäder medan den nordvästra delen rymmer kyrkan, församlingslokaler, församlingens förskola, gymnastiksal m.m. Kyrkans stomme utgörs av betong.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Olaus Petri kyrka byggdes 1957-59 och invigdes 1959. Kyrkan ritades av arkitekt Peter Celsing (1920-74) med arkitekt Stig Forsberg som medarbetare. Andra kyrkor ritade av Celsing är Härlanda i Göteborg (1952-59), S:t Tomas i Vällingby (1953-60), Boliden (1955-60), Almtuna i Uppsala (1956-59) Nacksta i Sundsvall (1963-69) samt Ludvika krematorium (1954-58). Bland hans mest kända verk hör Kulturhuset, Filmhuset och Riksbanken, alla i Stockholm.
Oscars församling hade sedan 1942 sökt efter en tomt för en kyrka på Gärdet. Området kring Tessinparken, planlagt 1931, hade fått en bostadsbebyggelse med hög exploatering. Den tomt som till slut blev aktuell var enligt stadsplanen avsedd för bostäder. Peter Celsing fick 1954 uppdraget av församlingen att förhandla med Kungliga Byggnadsstyrelsen rörande tomtens storlek och dess utnyttjande för församlingsbyggnader. Församlingens ursprungliga idé, att bygga en fristående kyrka med församlingslokaler, fick bl a på grund av stadsplanen ändras till en byggnad som även innehöll 33 bostadslägenheter, kontorslokaler, barnavådscentral, barndaghem och garage. Enligt kyrkoherde Johan Hoff, kyrkorådets ordförande på 1950-talet, var församlingens strävan att få "ett gudstjänstrum med starkt sakral karaktär som, även om det fått en mycket modern utformning, skall kunna stämma sinnet till andakt, helg och högtid". Peter Celsing ville, enligt Hoff, skapa ett kyrkorum, som skulle kunna möta den andaktssökande nutidsmänniskan så att hon förnam, att "här är helig plats och här bor förvisso Gud" (ur Hoffs presentation av kyrkan inför invigningen, SSM).
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SSM Stockholms stadsmuseums arkiv:
Gärdet, Inventering utförd av Stockholms stadsmuseum 1984
Hoff, J, Olaus Petri Kyrka, (presentation av kyrkan inför invigningen, utan ort eller år) Nyman, O, Kort beskrivning över tillkomsten av Olaus-Petrikyrkans takmålning, anteckning. Amnéus, K, Konstnär - kyrkoarkitekt - församling. Från idé till invigning i fem stockholmskyrkor från femtitalet, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 1984
Celsing, P, Kyrka på Gärdet, Stockholm, Arkitektur, nr 7 1960
Johansson, G, Den nya Gärdeskyrkan, Svenska Dagbladet 12/12 1959
Ridderstedt, L, Adversus populum. Peter Celsings och Sigurd Lewerentz sakralarkitektur 1945-1975, Uppsala 1998 Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Olaus Petri kyrka på Gärdet i Stockholm invigdes 1959 och är inkomponerad i ett stort, samtida byggnadskomplex med bostäder och butiker. Hela huskroppen är uppförd efter ritningar av arkitekten Peter Celsing. Gudstjänstrummet är förlagt till ena gaveln innanför en förhall och med uppgång genom en yttertrappa. I anslutning till kyrkan finns församlingslokaler med bl.a. pastorsexpedition. Kyrkans yttervägg är helt glasad. Det rektangulära gudstjänstrummet med det något högre koret i sydost och med lägre takhöjd längs övriga tre sidor har takmålningar av professor Olle Nyman. Sakristian är inrymd bakom koret.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998
HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Kyrkorummet är förlagt till gaveln på ett flerfamiljshus inom norra Östermalm. Entré från balkong som nås med yttertrappa. Efter en smal, tvärställd förhall med interntrappor sker inträdet längs den glasade ytterväggen med dörr mittemot till trapphus med hissar. Rummets inre del mot altarväggen överhöjt genom hela våningen ovanför. Ljusblonda träytor i orgel, kopplade stolar och lägre takdelar. Höga takdelen med målningar av Olle Nyman. Golv med vit marmor. Den fria grupperingen av principalstyckena och frånvaron av mittgång är nya inslag i diskussionen om kyrkorummet.
Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990
Inventeringsår 2016
Oscars församling hade sedan 1942 sökt efter en tomt för en kyrka på Gärdet. Området kring Tessinparken, planlagt 1931, hade fått en bostadsbebyggelse med hög exploatering. Den tomt som till slut blev aktuell var enligt stadsplanen avsedd för bostäder. Peter Celsing fick 1954 uppdraget av församlingen att förhandla med Kungliga Byggnadsstyrelsen rörande tomtens storlek och dess utnyttjande för församlingsbyggnader.
Församlingens ursprungliga idé, att bygga en fristående kyrka med församlingslokaler, fick bl a på grund av stadsplanen ändras till en byggnad som även innehöll 33 bostadslägenheter, kontorslokaler, barnavådscentral, barndaghem och garage. Enligt kyrkoherde Johan Hoff, kyrkorådets ordförande på 1950-talet, var församlingens strävan att få ”ett gudstjänstrum med starkt sakral karaktär som, även om det fått en mycket modern utformning, skall kunna stämma sinnet till andakt, helg och högtid”. Peter Celsing ville, enligt Hoff, skapa ett kyrkorum, som skulle kunna möta den andaktssökande nutidsmänniskan så att hon förnam, att ”här är helig plats och här bor förvisso Gud” (ur Hoffs presentation av kyrkan inför invigningen, SSM).
Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor, D.1. Svealand. 1990
Nilsson, Christina: Kyrkguiden. 1995.
Jermsten, Elisabet. (2008). Olaus Petri kyrka. Olaus Petri kyrka, Kyrkokarakterisering år 2004 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin