Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK
Gustaf Adolfskyrkan uppfördes av Svea Livgarde som garnisonskyrka, en av få i sitt slag i landet. Den ligger som en solitär i Gustaf Adolfsparken, uppförd i nygotik som en katedral i miniformat. Det maskinslagna teglet ger ett perfekt intryck, typiskt för denna tid då industrialismens möjligheter att tillverka ett maskinframställt byggmaterial var på frammarsch. Kalkstensutsmyckningen är dock rik och ger prov på den hantverksskicklighet som fortfarande var levande. De stora rosettfönstren i väster och öster med sina kraftfulla masverk är mycket dominerande. Även interiört är utformningen, både planmässigt och med sin fasta inredning, i huvudsak väl bevarad från byggnadstiden även om vissa förändringar och tillägg ägt rum. Kyrkorummet berättar än idag om kyrkan som garnisonskyrka även om den på senare år har omformats till en kyrka i Svenska Kyrkans tjänst. Särskilt karakteristiskt är trätaket samt den fasta inredningen av snidat trä, som tillsammans bildar en sammanhängande helhet; bänkar, altaruppsats med altarring, predikstol, balustrader m m. Fönstrens glasmålningar utgör en av få helt kompletta sviter i nygotisk kyrkoarkitektur. Med sitt ganska ovanliga profana motivval skildrar de samtidigt ett stycke svensk krigshistoria. Det mångfärgade glaset skapar en speciell ljusföring i rummet.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: " kyrkans ursprungliga roll som garnisonskyrka
" sviten av glasmålningar som berättar om svensk krigshistoria
" trätaket och den ursprungliga fasta inredningen i snidat trä
" kyrkans placering som solitär i Gustaf Adolfsparken
" kyrkotomtens övergång utan synliga gränser i den omgivande parken.
Inventeringsår (1998)
Se Historik
Inventeringsår (2004)
Omgivningen
Gustaf Adolfskyrkan ligger i Gustaf Adolfsparken, nästan allra längst österut på Östermalm där stadsdelen övergår i Ladugårdsgärdet. Parken är omgiven av en delvis mycket storskalig bebyggelse i 6-7 våningar. I söder, på andra sidan Karlavägen, ligger den 350 meter långa kontorsbyggnaden Garnisonen från omkring 1970 medan bostadshus från omkring 1950 kantar parkens östra del. I norr mot Valhallavägen ligger bl a ett hem för gamla kallat "Oscarshemmet" samt "Setterwalls Minne" från 1930-talet. I väster består bebyggelsen av några bostadshus och Östermalmsskolan (f d Lyceum för flickor), också uppförda i funktionalistisk anda under sent 1930-tal. Strax väster om kyrkan har sedan 1981 ett daghem tagit en del av Gustaf Adolfsparkens mark i anspråk.
Kyrkomiljön
Kyrkan är belägen i norra delen av Gustaf Adolfsparken, i Wittstocksgatans östra ände. Parken, som är namngiven efter kyrkan, utgjorde tidigare en av Djurgårdens många skogsbackar och blev en egentlig park först på 1940-talet. Området närmast kyrkan är belagt med grus. I övrigt består parken av gräsmattor med ett system av grusgångar, lekplatser samt stora lövträd, bl a en hel del mycket gamla ekar. På en liten kulle sydväst om kyrkan finns ett monument över Stockholms livgarden, en stor sten med inskriptioner, rest redan 1890.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning, uppförd i en något anglosachsiskinspirerad nygotik med en assymetrisk plan. Det lägre sidoskeppet i norr har ett kvadratiskt torn i nordväst där huvudentrén är placerad. I nordost finns en sakristia med rektangulär plan. Koret i öster är rakslutet och lägre och smalare än huvudskeppet. I sydväst skjuter ett litet vapenhus med kvadratisk plan ut. Stommen är av tegel.
Inventeringsår (2004)
Omgivning
Gustaf Adolfskyrkan ligger i Gustaf Adolfsparken, nästan allra längst österut på Östermalm där stadsdelen övergår i Ladugårdsgärdet. Parken är omgiven av en delvis mycket storskalig bebyggelse i 6-7 våningar. I söder, på andra sidan Karlavägen, ligger den 350 meter långa kontorsbyggnaden Garnisonen från omkring 1970 medan bostadshus från omkring 1950 kantar parkens östra del. I norr mot Valhallavägen ligger bl a ett hem för gamla kallat "Oscarshemmet" samt "Setterwalls Minne" från 1930-talet. I väster består bebyggelsen av några bostadshus och Östermalmsskolan (f d Lyceum för flickor), också uppförda i funktionalistisk anda under sent 1930-tal. Strax väster om kyrkan har sedan 1981 ett daghem tagit en del av Gustaf Adolfsparkens mark i anspråk.
Anläggningen
Kyrkan är belägen i norra delen av Gustaf Adolfsparken, i Wittstocksgatans östra ände. Parken, som är namngiven efter kyrkan, utgjorde tidigare en av Djurgårdens många skogsbackar och blev en egentlig park först på 1940-talet. Området närmast kyrkan är belagt med grus. I övrigt består parken av gräsmattor med ett system av grusgångar, lekplatser samt stora lövträd, bl a en hel del mycket gamla ekar. På en liten kulle sydväst om kyrkan finns ett monument över Stockholms livgarden, en stor sten med inskriptioner, rest redan 1890.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning, uppförd i en något anglosachsiskinspirerad nygotik med en assymetrisk plan. Det lägre sidoskeppet i norr har ett kvadratiskt torn i nordväst där huvudentrén är placerad. I nordost finns en sakristia med rektangulär plan. Koret i öster är rakslutet och lägre och smalare än huvudskeppet. I sydväst skjuter ett litet vapenhus med kvadratisk plan ut. Stommen är av tegel.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Gustaf Adolfskyrkan uppfördes som garnisonskyrka för Svea livgarde under åren 1890-92. Kyrkan är uppkallad efter Gustaf II Adolf, Sveriges "krigarkonung" framför andra. Den invigdes den 6 november 1892, på årsdagen av hans död, i närvaro av bl a kung Oscar II.
Arkitekt är Carl Möller (1857-1933), som även har stått för ritningarna till S:t Johannes kyrka (1883-90). Gustaf Adolfskyrkan är precis som S:t Johannes kyrka en tegelkyrka i nygotik men i betydligt mindre skala än denna. För Johannes församling har Möller även ritat Johannes folkskola (1890-91) vid Norrtull samt Stefanskyrkan (1900-04) i Vanadislunden. Han ritade också ett antal mindre tegelkyrkor ute i landet.
Ladugårdsgärdet, tidigare i kronans ägo, hade sedan 1600-talet varit exercisfält för Stockholmsgarnisonens regementen. Dessa fick under 1800-talet sina kaserner förlagda till just Ladugårdslandet, som då var rena landsbygden. Behovet av gudstjänstlokaler löstes för de olika förbanden genom att man byggde flera små träkyrkor, t ex Holmkyrkan på Blasieholmen där Nationalmuseum ligger idag och Artillerikyrkan på Artillerigården vid Riddargatan. Hedvig Eleonora kyrka uppfördes ursprungligen också för militärens räkning. Redan i mitten av 1700-talet hade det framförts önskemål om en för hela garnisonen byggd kyrka och det bildades en "Kyrkobyggnadskassa". Först 1890 realiserades planerna på en egen kyrka i och med att grundstenen för Gustaf Adolfskyrkan lades och den kunde invigas två år senare. Kyrkan fungerade som garnisonskyrka fram till 1928 sedan själavården vid de militära förbanden genom ett riksdagsbeslut några år tidigare i princip upphört.
Gustaf Adolfskyrkans existens var därefter hotad. Både rivning och ombyggnad för annat ändamål, bl a biograf, var aktuellt under 1920-talet. Under några år var kyrkan uthyrd till Protestantiska Episkopalförsamlingen. I och med tillkomsten av Gärdets bostadsbebyggelse norr om Valhallavägen under 1930-talet blev kyrkan intressant för Oscars församling och har fungerat som en av dess kyrkor sedan 1938. Först 1964 övergick kyrkan genom köp i Oscars församlings ägo varefter kyrkorummet renoverades under ledning av arkitekten Björn Linn (f 1933). Kyrkan återinvigdes 1968.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SSM Stockholms stadsmuseums arkiv
Muntliga uppgifter från församlingen
Asker, B, Stockholms parker. Innerstaden, Stockholm 1986
Corin, C-F, Oscars församling 50 år. Minnesskrift, Uppsala 1956
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Lagerberg, S, Gustaf Adolfskyrkan. Kort historik och byggnadsbeskrivning, utan ort och år Rengmyr Lövgren, B, De målade fönstrens budskap ur Fönster 2002. Samtal med många röster, Stockholm 2002 Rengmyr Lövgren, B m fl, Oscars församling 100 år. Minnesskrift 1956-2006, Stockholm 2006 Östermalm II och III, Byggnadsinventeringar från Stockholms stadsmuseum 1985 resp 1986, Stockholm 1985 resp 1986. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
Gustav Adolfskyrkan (Gustav Adolfskapellet) i Gustav Adolfsparken på Östermalm byggdes 1891-1892 av Svea Livgardes officerskår för att livgardisterna vid Stockholms garnisons regementen behövde en egen gudstjänstlokal. Då kyrkan stod färdig var den Sveriges enda privatägda garnisonskyrka. År 1928 upphörde denna funktion. 1938 gjorde Oscars församling Gustaf Adolf till stadsdelskyrka, 1956 hölls sista militärgudstjänsten här i samband med att regementet flyttade ut till Sörentorp i Solna. År 1951 övergick nyttjanderätten till Oscars församling som 1964 inköpte Gustav Adolfskyrkan.
Ritningarna till Gustav Adolfskyrkan är uppgjorda av arkitekten Carl Möller, som även svarat för huvudparten av utformningen rörande inredning och inventarier. Den öst-västorienterade tvåskeppiga kyrkan med fasader av rött maskinslaget tegel är uppförd i nygotisk stil. Huvudskeppet som har öppen takstol av trä höjer sig över det smalare, kryssvälvda sidoskeppet och det lägre, smalare och rakavslutade koret som har kryssvalv. Både koret och långhuset pryds av stora rosettfönster. I sidoskeppets nordvästra hörn står ett torn med huvudingången och i nordöstra hörnet en ligger sakristian. Kyrkorummets alla åtta fönster inklusive de i öster och väster har ursprungliga glasmålningar som framställer Svea Livgardes historia under krig och dess nära anknytning till svenska kungar och stormän. Motiven är ritade av Carl Möller och fönstren är utförda av Cecilia Boklund. Vapenhuset är byggt i sydväst. Bågarna mellan huvud- och sidoskepp vilar på kraftiga pelare av granit med socklar och med skulpterade kapitäl av sandsten. Sidoskeppets östra fack har sedermera inretts som dopkapell och innanför vapenhuset har en modern läktarunderbyggnad tillkommit. En stor del av kyrkorummets träinredning är efter Möllers skisser handskuren vid regementets slöjdskola, bl. a. den öppna takstolen, altaret, predikstolen och bänkinredningen. Den lilla läktaren i kormuren, ovanför sakristian, var avsedd för höga militärer.
En restaurering ägde rum 1967-1968 under ledning av arkitekterna Björn Linn och Erik Helenius. En restaurering 1990-1992 bestod framför allt av underhållsarbeten.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998
Inventeringsår 2016
Gustaf Adolfskyrkan uppfördes som garnisonskyrka för Svea livgarde under åren 1890–92. Kyrkan är uppkallad efter Gustaf II Adolf, Sveriges ”krigarkonung” framför andra. Den invigdes den 6 november 1892, på årsdagen av hans död, i närvaro av bl a kung Oscar II.
Arkitekt är Carl Möller (1857–1933), som även har stått för ritningarna till S:t Johannes kyrka (1883–90). Gustaf Adolfskyrkan är precis som S:t Johannes kyrka en tegelkyrka i nygotik, men i betydligt mindre skala än denna. För Johannes församling har Möller även ritat Johannes folkskola (1890–91) vid Norrtull samt Stefanskyrkan (1900–04) i Vanadislunden. Han ritade också ett antal mindre tegelkyrkor ute i landet.
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Ladugårdsgärdet, tidigare i kronans ägo, hade sedan 1600-talet varit exercisfält för Stockholmsgarnisonens regementen. Dessa fick under 1800-talet sina kaserner förlagda till just Ladugårdslandet, som då var rena landsbygden. Behovet av gudstjänstlokaler löstes för de olika förbanden genom att man byggde flera små träkyrkor, t ex Holmkyrkan på Blasieholmen där Nationalmuseum ligger idag och Artillerikyrkan på Artillerigården vid Riddargatan. Hedvig Eleonora kyrka uppfördes ursprungligen också för militärens räkning.
Redan i mitten av 1700-talet hade det framförts önskemål om en kyrka för hela garnisonen och det bildades en ”Kyrkobyggnadskassa”. Först 1890 realiserades planerna på en egen kyrka i och med att grundstenen för Gustaf Adolfskyrkan lades och den kunde invigas två år senare. Kyrkan fungerade som garnisonskyrka fram till 1928. Då hade själavården vid de militära förbanden genom ett riksdagsbeslut några år tidigare i princip upphört.
Gustaf Adolfskyrkans existens var därefter hotad. Både rivning och ombyggnad för annat ändamål, bl a biograf, var aktuellt under 1920-talet. Under några år var kyrkan uthyrd till Protestantiska Episkopalförsamlingen. I och med tillkomsten av Gärdets bostadsbebyggelse norr om Valhallavägen under 1930-talet, blev kyrkan intressant för Oscars församling och har fungerat som en av dess kyrkor sedan 1938. Först 1964 övergick kyrkan genom köp i Oscars församlings ägo varefter kyrkorummet renoverades under ledning av arkitekten Björn Linn (f 1933). Kyrkan återinvigdes 1968.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nilsson, Christina: Kyrkguiden. 1995.
Lindhagen, Suzanne. (2008). Gustaf Adolfskyrkan. Gustaf Adolfskyrkan, Kyrkokarakterisering år 2004 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö, "Möller,Carl:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin