Motivering (skydd): Olaus Petri kyrka utgör en del av ett flerbostadshus, vilket är ovanligt inom Svenska kyrkan. Fasaderna har en okonventionell form och färgsättning, både som bostadshus men framförallt som kyrka med sin lätt svängda fasad, oregelbundna fönstersättning och tvåfärgade puts. Den fristående klockstapeln och det vitmålade betongkorset markerar byggnadens kyrkliga funktion.
Kyrkorummet präglas av en konsekvent enkelhet i renodlade geometriska former. I kontrast till rummets dominerande räta vinklar står den äggformade dopfunten och altarets kraftiga, cylindriska ben, vilka båda drar uppmärksamheten till sig. Altarets fria placering vid rummets långsida är ett tidigt exempel på liturgiskt nytänkande. Fönstersättningen är mycket speciell och avskärmar rummet från omvärlden samtidigt som den skapar ett mycket ljust rum. Utsmyckningen i rummet är begränsad till två takmålningar. Den över koret fungerar som altarmålning och är det enda i inredningen som har klara färger, undantaget predikstolsklädet. Många av inventarierna är tillverkade av obehandlade naturmaterial så som trä, marmor, järn och fårskinn.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • byggnadens böjda planform och speciella fönstersättning och färgsättning
• kyrkorummets säregna fönsterplacering
• kyrkorummets enkelhet och nästan totala avsaknad av utsmyckning
• Olle Nymans takmålning
• de obehandlade naturmaterialen så som björk, marmor, järn och fårskinn
Inventeringsår (1998)
Fasadkulör (1998): Beige, Röd
Inventeringsår (2004)
Olaus Petri kyrka utgör den nordvästra delen i en något svängd, långsmal hyreshuslänga. Den femvåniga byggnaden ligger orienterad i nordväst-sydostlig riktning. Marken sluttar ner åt sydväst. Två tredjedelar av byggnaden innehåller bostäder medan den nordvästra delen rymmer kyrkan, församlingslokaler, församlingens förskola, gymnastiksal m.m. Kyrkans stomme utgörs av betong.
Byggnadens fasad är spritputsad i två kulörer. De tre nedersta våningarna är vitmålade medan de övre har en mättad mörkröd färg. Även husets kortsidor är rödfärgade. De ospröjsade fönsterbågarna är av teak. Mot sydväst har fasaden indragna balkonger. På fasaden mot Armfeltsgatan sitter trapphusfönstren förskjutna i förhållande till lägenhetsfönstrens rader. Den del av fasaden som rymmer kyrkan och församlingslokalerna urskiljer sig genom en betydligt mer sluten mur mot Armfeltsgatan. På motstående fasad är kyrkans och församlingslokalernas fönster samlade i fönsterband, på andra nivåer än lägenheternas fönster. På kortsidan mot norr ligger huvudingången till kyrkan. Den nås genom en granittrappa med betongräcke vilken leder upp till en avsats där pardörrar av teak öppnas till kyrkan. En vägglykta i järn sitter över trappan. Huset täcks av ett plåttäckt pulpettak svagt lutande mot sydväst.
Vapenhuset utgörs av ett smalt, tvärställt rum med en interntrappa av vit Ekebergsmarmor. Väggarna är putsade och vitmålade. Dagsljus kommer från ett lågt fönster placerat direkt över ytterporten. Kyrkorummet är orienterat i nordost - sydväst med altaret vid den nordöstra långsidan. Golvet är belagt med ljust grå marmorplattor från Gropptorp i Västra Vingåker. Väggarna är spritputsade och vitmålade. Takets bräder är målade i brunt. Ett takparti i norr är dekormålat med ett rutmönster. Rummets enda fönsteröppningar sitter i den sydvästra långväggen. Två fönsterband med tunna teakkarmar sträcker sig längs hela väggen, ett brett under taket och ett smalare nere vid golvet. Öppningarna ger rummet mycket ljus men avskärmar samtidigt rummet från omgivningen med hjälp av den speciella placeringen. Utsikten begränsas till himmelen med trädkronor och den gräsbevuxna marken utanför.
Takhöjden över den del av rummet där altaret står har dubbel höjd jämfört med det övriga kyrkorummet och markerar på så vis koret. Brädtaket är prytt med en målning av konstnären Olle Nyman (1909-99), som ville aktualisera ett medeltida sätt att utsmycka. (Amnéus) Målningen är enligt konstnären "en simultan sakral heraldisk framställning med nattvarden och korsfästelsen som samtidiga motiv" (Nyman). Nyman såg målningens cirklar som en bra konstrast till den strama arkitekturen. Altaret står ett stycke från kyrkorummets ena långsida, vilket möjliggör mässa versus populum, ett tecken på Celsings deltagande i 1950-talets liturgiska nytänkande (Ridderstedt). Altarskivan är av diabas och vilar på fem runda ben av vit marmor. Ett krucifix av silver, utformat av Sigurd Persson, står på altaret. Golvet under altaret är något nedsänkt. Två kubiska knäfall av vit marmor, klädda med grått fårskinn, står framför altaret. En altarring av smidesjärn har fårskinnsklädda knäfall. Korväggen är osmyckad. Strax söder om altaret står predikstolen av samma sorts marmor golvet. Nära huvudingången i nordväst står den stora äggformade dopfunten av vit Ekebergsmarmor.
Kyrkans karmstolar i björk är ursprungliga och kopplade två och två. De är placerade i två kvarter riktade mot altaret och ett i vinkel mot dessa utmed den södra väggen. Fyra dörrar, alla släta i björk, leder till trapphus respektive till sakristian. I rummets norra hörn står orgeln med fasad av björk. Den är tillverkad av Åkerman & Lund i Knivsta 1961 och har 16 stämmor. Intill denna är en flygel placerad. Utmed kortväggarna sitter väggarmaturer av björk längs en horisontell bräda med vinklade skärmar. I korpartiets bakre del hänger en lådlik armatur av björk på järnkonsoler. Förutom takmålningar, karmstolar, textilier och silver är alla ursprungliga inventarier och fast inredning utformade av Peter Celsing.
Sakristian ligger sydost om kyrkorummet och nås, förutom från kyrkorummet även från ett trapphus. Golvet är lagt med ekparkett med friser av vit marmor. Väggarna är putsade och vitmålade och fönstren har karmar av teak. Ett litet altare av björk står intill en kassavalvsdörr.
Övriga inventarier
Sex silverljusstakar, avsedda för altaret, är tillverkade av silversmeden Sigurd Persson. En kormatta är komponerad av Märta Gahn liksom ett predikstolskläde från 1963. Sofia Widén står för utformningen av mässkrudarna.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
Fasadkulör (2004): Röd, Vit
Byggnadsdel (2004): Kor, Sakristia, Vapenhus
Inventeringsår 2016
Olaus Petri kyrka byggdes 1957–59 och invigdes 1959. Kyrkan ritades av arkitekt Peter Celsing (1920–74) med arkitekt Stig Forsberg som medarbetare. Andra kyrkor ritade av Celsing är Härlanda i Göteborg (1952–59), S:t Tomas i Vällingby (1953–60), Boliden (1955–60), Almtuna i Uppsala (1956–59) Nacksta i Sundsvall (1963–69) samt Ludvika krematorium (1954–58). Bland hans mest kända verk hör Kulturhuset, Filmhuset och Riksbanken, alla i Stockholm.
Kyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6–10 §§.
År 1957-1959 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Byggmästare: Nils Nessen
Arkitekt: Peter Celsing
Arkitekt: stig forsberg
År 1959 Specifika inventarier - dopfunt
Arkitekt: Peter Celsing
År 1959 Fast inredning - orgel
År 1959 Invigning
Arkitekt: Peter Celsing
År 1959 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Konstnär: Olle Nyman
Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor, D.1. Svealand. 1990
Nilsson, Christina: Kyrkguiden. 1995.
Jermsten, Elisabet. (2008). Olaus Petri kyrka. Olaus Petri kyrka, Kyrkokarakterisering år 2004 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin