Motivering (skydd): Gustaf Vasa kyrkas exteriör har ett kraftfullt formspråk som motsvarar den monumentala placering byggnaden har i stadsrummet. Invändigt har kyrkorummet en stor rumsvolym tack vare en vid korsmitt, relativt korta korsarmar och en hög och ljus kupol. Altaruppsatsen med sitt rika formspråk dominerar hela kyrkorummet. Den är, enligt Sveriges kyrkor, "den svenska kyrkliga dekorationskonstens största verk" utfört av sin tids mest skickliga bildhuggare, Buchardt Precht. Trots att altaruppsatsen inte från början var planerad att placeras i kyrkan fungerar samspelet med övrig utsmyckning i form av gipsreliefer på väggar och i valv. Takmålningarna av Vicke Andrén har också en stor betydelse för rummets karaktär med sina klara färger och tydliga teckning. Den ljusa färgsättningen i rummet och de många stora fönstren, inte minst i kupolen, ger kyrkorummet en relativt lätt karaktär trots arkitekturens kraftfulla formspråk.
Inredningen i de nordöstra och sydöstra kapellen, med de mångfärgade textilerna i taket, kafémöblerna och skärmarna, bryter mot kyrkans övriga inventarier och fasta inredning i gedigna material och genomarbetad formgivning. De ursprungliga materialen och den konstnärliga gestaltningen bidrar starkt till att ge kyrkan dess högtidliga prägel. Kolumbariet är unikt i Sverige genom sin storlek och innehåller konstverk av framstående svenska konstnärer. Det har en viktig roll i svenskt begravningsskick.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: " kyrkans viktiga roll i stadsbilden
" kyrkorummets stora volym
" altaruppsatsens omistliga roll i svensk konsthistoria
" takmålningarnas tidstypiska karaktär
" kolumbariets roll i svensk begravningshistoria.
Inventeringsår (1998)
Se ovan: Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2006)
Omgivningen
Gustaf Vasa kyrka ligger vid den öppna platsbildningen Odenplan i stadsdelen Vasastaden i Stockholms innerstad. Esplanaderna norr och söder om kyrkan, Karlbergsvägen och Odengatan, möts i torgets östra ände och ger platsen en triangulär form. Esplanaderna, med förebild från kontinentens storstäder, var en del i den stadsplan som fastställdes 1879. Planen stakade ut de stora bostadskvarter i ett strikt rutnät som ligger kring kyrkan. Utmed hela Karlbergsvägen låg planterade förgårdar framför husen. Bebyggelsen söder om Karlbergsvägen började uppföras på 1880- och 90-talen, norr där om är de flesta husen byggda under 1900-talets första decennium. Det femvåniga huset intill kyrkan, i hörnet Västmannagatan - Karlbergsvägen, stod färdigt 1909 ritat av arkitekterna Hagström & Ekman. Huset byggdes av Gustaf Vasa församling och rymmer fortfarande dess församlingslokaler.
Kyrkomiljön
Kyrkotomten utgörs av hela kvarteret Syrenen. Den ligger mellan Karlbergsvägen i norr, Odengatan i söder, Västmannagatan i väster och Upplandsgatan i öster. Kyrkotomten höjer sig över gatunivån med en granitsockel och omgärdas av ett järnstaket. Kring kyrkan planterades lindar och häckar 1907. Träden växte sig så stora att ett flertal höggs ned på 1930-talet. Numera är marken delvis gräsbevuxen och några storvuxna och flera mindre lövträd växer runt kyrkan.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan har en plan i form av ett grekiskt kors med kvadrater i de yttre vinklarna. I den västra korsarmen ryms koret. Korsmitten kröns av en hög kupol. Huvudfasaden med huvudingången vänder sig åt öster och Odenplan. I söder och norr finns också entréer till kyrkorummet. Under kyrkan finns ett kapell och ett stort kolumbarium med ingång från kyrkans västfasad. Hela grunden är gjuten medan stommen är av tegel. Kupolen och taken har stålkonstruktioner.
Inventeringsår (2006)
Omgivningen
Gustaf Vasa kyrka ligger vid den öppna platsbildningen Odenplan i stadsdelen Vasastaden i Stockholms innerstad. Esplanaderna norr och söder om kyrkan, Karlbergsvägen och Odengatan, möts i torgets östra ände och ger platsen en triangulär form. Esplanaderna, med förebild från kontinentens storstäder, var en del i den stadsplan som fastställdes 1879. Planen stakade ut de stora bostadskvarter i ett strikt rutnät som ligger kring kyrkan. Utmed hela Karlbergsvägen låg planterade förgårdar framför husen. Bebyggelsen söder om Karlbergsvägen började uppföras på 1880- och 90-talen, norr där om är de flesta husen byggda under 1900-talets första decennium. Det femvåniga huset intill kyrkan, i hörnet Västmannagatan - Karlbergsvägen, stod färdigt 1909 ritat av arkitekterna Hagström & Ekman. Huset byggdes av Gustaf Vasa församling och rymmer fortfarande dess församlingslokaler.
Anläggningen
Kyrkotomten utgörs av hela kvarteret Syrenen. Den ligger mellan Karlbergsvägen i norr, Odengatan i söder, Västmannagatan i väster och Upplandsgatan i öster. Kyrkotomten höjer sig över gatunivån med en granitsockel och omgärdas av ett järnstaket. Kring kyrkan planterades lindar och häckar 1907. Träden växte sig så stora att ett flertal höggs ned på 1930-talet. Numera är marken delvis gräsbevuxen och några storvuxna och flera mindre lövträd växer runt kyrkan.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan har en plan i form av ett grekiskt kors med kvadrater i de yttre vinklarna. I den västra korsarmen ryms koret. Korsmitten kröns av en hög kupol. Huvudfasaden med huvudingången vänder sig åt öster och Odenplan. I söder och norr finns också entréer till kyrkorummet. Under kyrkan finns ett kapell och ett stort kolumbarium med ingång från kyrkans västfasad. Hela grunden är gjuten medan stommen är av tegel. Kupolen och taken har stålkonstruktioner.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Gustaf Vasa kyrka började byggas 1901 och invigdes den 10 juni 1906. Arkitekt var August (Agi) Lindegren (1858-1927) som var slottsarkitekt vid Drottningholm. Han har ritat ytterligare en kyrka, nämligen Ny kyrka i Värmland som stod klar 1889. Till hans övriga produktion hör Biologiska museet på Djurgården, bankpalats vid Gustaf Adolfs torg, bostadshus på Sibyllegatan i Stockholm samt inre dekorering av bl a Uppsala domkyrka, Gustaf Adolfskyrkan, Adolf Fredriks, S:t Johannes, S:t Jacobs och Katarina kyrkor i Stockholm. Lindegren har även restaurerat Västerås domkyrka och Mariakyrkan i Sigtuna.
Vid 1880-talets slut växte invånarantalet snabbt i Adolf Fredriks församling. En ny kyrka behövdes, framför allt i Vasastaden där det ännu inte fanns någon. Församlingen fick en kyrkotomt 1896, kv Syrenen i Vasastaden, i utbyte mot de delar staden avstyckade från Adolf Fredriks kyrkogård för att bredda Sveavägen. Redan kring mitten av 1800-talet hade diskussioner om delning av innerstadens församlingar förts. Det kom att dröja till 1906 innan en tredelning av Adolf Fredriks församling genomfördes. Ur moderförsamlingen bildades Gustaf Vasa och S:t Matteus församlingar. I den sistnämnda församlingen låg sedan 1903 Matteuskapellet.
Kvarteret Syrenen ligger mellan två esplanader, Karlbergsvägen och Odengatan, vilket krävde en monumental byggnad. Två arkitekter hade tidigare lagt fram förslag till en kyrkobyggnad och många diskussioner förts i församlingen när Agi Lindegren fick uppdraget 1901. Kyrkoherden Elis Daniel Heüman, som aktivt drev kyrkobyggnadsfrågan, ifrågasatte Lindegrens förslag. Heüman prioriterade en kyrkobyggnads praktiska funktioner så som rymlighet, akustik och dessutom ett lågt pris. Enligt kyrkoherden satte Lindegren det estetiska uttrycket i första rummet. De två byggnadsförslag Heüman förespråkade hade till stor del uppfyllt den tyska kyrkobyggnadsrörelsens ideal där Ordets och Sakramentens lika värde markerades.
Lindegrens förslag till kyrka, som till sist antogs, hade till skillnad från Heümans evangeliska ideal en romersk-katolsk kyrkas former som förebild. Kyrkorådets beslut påverkades av det stöd Lindegrens förslag fått vid ett särskilt möte där intresserade församlingsbor deltog. Innan kyrkan började byggas omarbetades ritningarna ännu en gång. Lindegren rättade sig efter de krav Överintendentsämbetet ställde, vilket bl a innebar att hela volymen minskades, portalerna blev mer dominerande och pilastrarna högre i fasaden. Kyrkorådets sakkunniga arkitekter ansåg, då de granskade Lindegrens slutgiltiga ritningar, att platsens förutsättningar gjorde valet av planform, en centralkyrka, naturligt. Stadens krav på att lämna förgårdar framför kyrkan talade också för denna form enligt de sakkunniga. Lindegrens förebild för Gustaf Vasa kyrka anses vara Filippo Juvaras klosterkyrka La Superga utanför Turin i Italien. Arkitekten hade gjort studieresor i Europa och Italien och var också bekant med de äldre kyrkor i Stockholm, som t ex Adolf Fredriks kyrka, som även de haft La Superga som förebild. I Lindegrens tidiga förslag fanns förutom kupolen även klocktorn lika de La Superga har.
På grund av besvärliga grundförhållanden kom Gustaf Vasa kyrkas grundkonstruktion att bli mycket djup och källaren fick stora utrymmen med bl a ett begravningskapell. Delar av källaren byggdes om och 1924 invigdes det första kolumbariet. Ritningarna var gjorda av kyrkvärden och ingenjören Gustaf Sällström och arkitekten Gustaf Lindgren (1863-1930) och rymde då ca 1100 nischer. I dag, efter utvidgningar av kolumbariet åtskilliga gånger, finns här ca 7500 nischer med plats för närmare 35 000 urnor. Det är Sveriges största kolumbarium.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
Gustaf Vasakyrkan med sitt öppna läge vid Odenplan och i skärningspunkten mellan fyra gator invigdes 1906 efter en delning av Adolf Fredriks församling. Ritningarna utfördes av arkitekten Agi Lindegren. Kyrkan är den största i Stockholm och rymmer inte mindre än 1500 sittplatser/personer. Denna centralkyrka i nybarock har samma form som italienska barockkyrkor, ett grekiskt kors med kvadrater i de yttre vinklarna. Den är orienterad i väster - öster och vänder sin magnifika östfasad med huvudingång mot Odenplan. Utrymmet närmast innanför fungerar som vapenhus. Två sakristior finns och de flankerar nedgången i väster till kryptan. Korsmitten markeras av ett torn med hög kupol och en lanternin. Även kyrkans fyra hörnkvadrater bär lanterniner. Murarna är av putsat tegel, kupolens stomme är av trä. Fasaderna uppdelas genom pilastrar. Portalerna, en i var korsarm, är utformade som klassiska tempelgavlar och parställda kring portalerna och runt kupolen, och klassiserande tempelgavlar. Huvudingången flankeras av parställda kolonner. Över ingångarna finns kartuscher med inskrifter på latin. Fasaden inklusive kupolen renoverades under 1990-talet. Interiören får sin prägel främst genom den storslagna altaruppsatsen med höga sidogrupper, delvis komponerad efter förebild från jesuiternas kyrka Il Gesù i Rom och ursprungligen utförd för Uppsala domkyrka av Burchardt Precht 1725-31. Korsmittens täcks av ett kupolvalv med målningar av Vicke Andrén, som även dekorerat korsarmarnas valv. Murarna har rikt profilerat listverk och takpartierna uppvisar talrika kartuscher utförda av Alfred Ohlson. Samtliga korsarmar förutom korets har läktare. Vid en restaurering 1965-66 under ledning av arkitekt David Dahl utformades kyrkans fyra hörnpartier som kapell för dop och andra ändamål. Den treskeppiga kryptan under kyrkans mittparti användes från början som begravningskapell. Det utvidgades 1923-24 under ledning av arkitekt Gustaf Lindgren med ett columbarium, som lär vara det första i Sverige. Det har senare utvidgats i etapper. Här finns en glasmålning och en mosaik från 1956 av Einar Forseth. Kapellet ombyggdes 1951 till lillkyrka efter ritningar av arkitekten Georg Rudner. Altarmuren dekorerades med en fresk av Olle Hjortzberg.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998
Inventeringsår 2016
Gustaf Vasa kyrka började byggas 1901 och invigdes den 10 juni 1906. Arkitekt var August (Agi) Lindegren (1858–1927) som var slottsarkitekt vid Drottningholm. Han har ritat ytterligare en kyrka, nämligen Ny kyrka i Värmland som stod klar 1889. Till hans övriga produktion hör Biologiska museet på Djurgården, bankpalats vid Gustaf Adolfs torg, bostadshus på Sibyllegatan i Stockholm samt inre dekorering av bl a Uppsala domkyrka, Gustaf Adolfskyrkan, Adolf Fredriks, S:t Johannes, S:t Jacobs och Katarina kyrkor i Stockholm. Lindegren har även restaurerat Västerås domkyrka och Mariakyrkan i Sigtuna.
Gustaf Vasa kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
För mer historik se kyrkan/kyrkobyggnaden
Jermsten, Elisabet. (2008). Gustav Vasa kyrka . Gustav Vasa kyrka, Kyrkokarakterisering år 2006 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin