Motivering (skydd): Tibble kyrka och församlingsgård ligger i Täby centrum. Byggnadens omfattning och centrala placering visar på kyrkans stora betydelse i samhällsbyggandet under 1960-talet. Anläggningen har anpassats till den storskaliga centrumbebyggelsen. Det öppna läget med ljus och rymd kring kyrkan var en förutsättning för gestaltningen av kyrkans väggar av glasmosaik.
Församlingsgården har horisontella fönsterband och fasader klädda med blå keramikplattor. Däröver ligger själva kyrkan utformad som en kub i glas och stål och i sydvästra hörnet står ett fristående klocktorn av lackerat stål som markerar platsens funktion av kyrka. Hela anläggningen utgör ett unikt exempel på kyrkoarkitektur från 1960- och 70-talet..
Kyrkans interiör består av ett rektangulärt rum med glasmosaik i väggar av hög konstnärlig kvalitet. Utsmyckningen är ett med arkitekturen bestående av 950 kvadratmeter väggyta av glasmosaik i olika färger. Interiörens skimrande glasmosaik skapar rymd och ett färgspel som följer ljusets vandring. Den danske konstnären Mogens Jörgensen har hämtat förebilder bl a från den franske konstnären Marc Chagalls kapell i Chartres och S:t Chapelle
Församlingsdelens foajé och trapphus för samman husets olika funktioner och lanterninen ger indirekt ljus till byggnadens inre utrymmen.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
· anläggningens komposition med församlingslokaler, kyrka och klockstapel är exempel på en för svenska kyrkor unik arkitektonisk gestaltning
· byggnadens omfattning och placering visar på kyrkans stora betydelse i samhällsbyggandet under 1960-talet
· byggnadens anpassning till den storskaliga centrumbebyggelsen
· kyrkans väggar av glasmosaik som rummets enda utsmyckning är unikt för kyrkorum i Sverige
· kyrkorummets karaktär av rymd och ljus med ett färgspel helt beroende av solljuset
· material av glas, rostfritt eller lackerat stål och klinker är kännetecknande för tidens arkitektur
Inventeringsår (1999)
Se historik
Inventeringsår (2005)
Omgivning
Tibble kyrka och församlingsbyggnad ligger i Täby centrum, beläget 15 km norr om Stockholm. Med Roslagsbanan nås Stockholms innerstad på mindre än 20 minuter. Bebyggelsen i Täby centrum karaktäriseras av storskalighet och fristående byggnadskroppar. Närmast kyrkan i väster och söder ligger en sporthall samt Tibble gymnasium och teater. Öster om kyrkan går Attundavägen och på andra sidan breder Attundafältet ut sig med bilparkering till den inglasade gallerian. Tibble kyrka är belägen i ett öppet stadsrum med relativt fri horisont där ljuset haft avgörande betydelse vid utformningen av kyrkans väggar av glasmosaik.
Kyrkomiljö
Fastigheten Lammet 2 är en rektangulär tomt som upptas av Tibble kyrka med tillhörande församlingsbyggnad. Fastighetens omfattning sammanfaller med församlingsbyggnaden vars platta, stenlagda tak fungerar som en kyrkotomt omgärdad av en betongmur. På taket ligger kyrka och klocktorn samt uteplats för personal och förskola.
Kyrkobyggnaden
Församlingsdelen och kyrkan kan nås dels från en entré i byggnadens nedre plan dels från kyrkans huvudentré med foajé och trapphus. I den undre delen av byggnaden ligger församlingsverksamhet med kapell, samlingssal, sällskapsrum, cafeteria, studierum, teologiskt bibliotek och hobbylokaler samt församlingens administrativa lokaler. Från ett terrassplan höjer sig dels kyrkan i form av en glaskub dels klocktornet i form av en kampanil. Även trapphusets cylinderformade lanternin sticker upp över terrassen. Kyrkan är orienterad i sydost-nordväst med koret i sydost.
Inventeringsår (2005)
Omgivning
Tibble kyrka och församlingsbyggnad ligger i Täby centrum, beläget 15 km norr om Stockholm. Med Roslagsbanan nås Stockholms innerstad på mindre än 20 minuter. Bebyggelsen i Täby centrum karaktäriseras av storskalighet och fristående byggnadskroppar. Närmast kyrkan i väster och söder ligger en sporthall samt Tibble gymnasium och teater. Öster om kyrkan går Attundavägen och på andra sidan breder Attundafältet ut sig med bilparkering till den inglasade gallerian. Tibble kyrka är belägen i ett öppet stadsrum med relativt fri horisont där ljuset haft avgörande betydelse vid utformningen av kyrkans väggar av glasmosaik. Fastigheten Lammet 2 är en rektangulär tomt som upptas av Tibble kyrka med tillhörande församlingsbyggnad. Fastighetens omfattning sammanfaller med församlingsbyggnaden vars platta, stenlagda tak fungerar som en kyrkotomt omgärdad av en betongmur. På taket ligger kyrka och klocktorn samt uteplats för personal och förskola.
Anläggningen/ Kyrkobyggnaden
Församlingsdelen och kyrkan kan nås dels från en entré i byggnadens nedre plan dels från kyrkans huvudentré med foajé och trapphus. I den undre delen av byggnaden ligger församlingsverksamhet med kapell, samlingssal, sällskapsrum, cafeteria, studierum, teologiskt bibliotek och hobbylokaler samt församlingens administrativa lokaler. Från ett terrassplan höjer sig dels kyrkan i form av en glaskub dels klocktornet i form av en kampanil. Även trapphusets cylinderformade lanternin sticker upp över terrassen. Kyrkan är orienterad i sydost-nordväst med koret i sydost.
Inventeringsår 2016
Tibble kyrka och församlingsbyggnad uppfördes under åren 1971–1978. Förslag framtaget av ett danskt arkitektteam vann 1966 den nordiska arkitekttävlingen om Tibble kyrka i konkurrens med 90 andra tävlingsbidrag. Flera arkitekter i teamet lämnade uppdraget innan kyrkobygget hade startat. Kvar fanns bildhuggaren Gudrun Stenberg, som varit med och ritat byggnaden, och konstnären Mogens Jørgensen, som skapat glasmosaiken till kyrkans väggar. Arkitekt Göran Kjessler (1930–) fick ansvar för genomförandet av projektet och även att rita kyrkans inredning.
Kyrkan togs i bruk vid en ceremoni första advent 1976 med biskop Ingemar Ström. Först den 5 februari 1978 kunde kyrkan invigas av dåvarande kontraktsprosten. Däremellan låg en utdragen tvist om utformningen av kyrkans belysning.
Bildhuggare Gudrun Stenberg är uppvuxen i Göteborg och gift med den danske konstnären Mogens Jørgensen (1914–) som fick sitt konstnärliga genombrott under 1950-talet. Tillsammans har de ritat och utsmyckat drygt tjugotalet kyrkor i Danmark. Vid Arlöv kyrkas restaurering på 1960-talet fick Mogens Jørgensen uppdrag att utföra glasmosaiker. Som deras främsta gemensamma arbete räknas Tibble kyrka. Förebilderna fanns i Frankrike med glasmålningar i abstrakt formspråk utförda främst av Chagall, Legér och Bazaine i gotiska katedraler som Saint-Séverin i Paris.
Tibble kyrka är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1999. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6–10 §.
Täby församling omfattar hela Täby kommun norr om Stockholm. Den är landets till invånarantalet största med över 45 000 medlemmar. Till församlingen hör Täby, Tibble, Näsbyparks och S: t Olofs kyrkor samt Gribbylunds kapell.
Tibble var ursprungligen namnet på den by som, åtminstone sedan 400-talet, funnits på den plats där Täby centrum och Tibble kyrka nu ligger. Här fanns under medeltiden en by med flera gårdar. Under 1900-talets första hälft utvecklades Tibble gård till ett modernt jordbruk, men 1950 köpte Täby köping gården för att anlägga ett modernt centrum. Därmed startade planeringen av den moderna tätortsbebyggelse som präglar Täby i dag.
1961 presenterade kommunen, med professor Sune Lindström som ansvarig arkitekt, ett förslag med visionen om ”den människovänliga staden”. I ett tidigare jordbrukslandskap byggdes bostäder, skolor, sjukhus, bibliotek, sporthall och kommersiellt centrum. Samtidigt fick Täby församling erbjudande om en tomt inom centrumområdet. Med den medeltida sockenkyrkan belägen längre norrut, fanns behov av en centralt placerad kyrka med tillhörande församlingslokaler. En nordisk arkitekttävling om ny kyrka och församlingsbyggnad i Täby centrum utlystes av församlingen 1964.
Som provisorisk kyrka i södra delen av Täby fungerade 1967–73 en monteringsfärdig kyrka uppsatt i Grindtorp. 1973 var första etappen av kyrkobygget klar och Tibble kyrkas kapell och Täbysalen kunde invigas. Samtidigt togs lokaler för pastorsexpedition och olika aktiviteter i bruk. 1976 var kyrkan klar så när som på belysningen. Kyrkorummet används även av andra samfund än Svenska kyrkan.
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Nilsson, Gunilla. (2008). Tibble kyrka. Tibble kyrka. Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin