Motivering (skydd): Ännu vittnar kapellets exteriör om byggnadens äldsta historia, då det användes som allianskapell. Den anspråkslösa arkitekturen berättar om föreningens starka vilja och ambition, att man trots knappa ekonomiska förhållanden lyckades uppföra ett gudstjänstrum, inte minst tack vare frivilliga krafter.
Interiört präglas kyrkan helt av arkitekt Uno Söderbergs renovering. Han gjorde en tidstypisk helhetsgestaltning med altare med altarrelief, bänkar samt dopfunt. Bakom den nyuppförda östväggen kan man alltjämt se det gamla kapellets altardekor.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Gribbylunds kapell är beläget mitt i villaområdet, inte långt från Gribbylunds centrum. Närmast kyrkan domineras bebyggelsen av byggnader tillkomna under 1900-talets andra hälft.
Kyrkomiljön
Sydost om kapellet ligger församlingsgården med lokaler även för kyrkans förskola. Församlingsgården uppfördes i samband med kapellets nyinvigning under 1990-talet.
Klockstapeln väster om kapellet invigdes 1993. Båda är klädda med vitmålad locklistpanel.
På nordöstra hörnet av kapelltomten finns minnen från Alliansföreningens äldsta tid. Där är ännu ett altare och några sittplatser bevarade från 1920-talets friluftsgudstjänster.
Kyrkobyggnaden
Gribbylunds kapell är orienterat i öst-västlig riktning. Byggnaden har en stomme av trä och är uppförd i tre våningsplan. I källarvåningen finns lokaler för ungdomsverksamhet, bottenvåningen rymmer kyrksalen samt en mindre samlingssal, som kallas "Books rum" och på övervåningen är distriktsexpeditionen med kontor belägen.
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Gribbylunds kapell är beläget mitt i villaområdet, inte långt från Gribbylunds centrum. Närmast kyrkan domineras bebyggelsen av byggnader tillkomna under 1900-talets andra hälft.
Anläggningen
Sydost om kapellet ligger församlingsgården med lokaler även för kyrkans förskola. Församlingsgården uppfördes i samband med kapellets nyinvigning under 1990-talet.
Klockstapeln väster om kapellet invigdes 1993. Båda är klädda med vitmålad locklistpanel. På nordöstra hörnet av kapelltomten finns minnen från Alliansföreningens äldsta tid. Där är ännu ett altare och några sittplatser bevarade från 1920-talets friluftsgudstjänster.
Kyrkobyggnaden
Gribbylunds kapell är orienterat i öst-västlig riktning. Byggnaden har en stomme av trä och är uppförd i tre våningsplan. I källarvåningen finns lokaler för ungdomsverksamhet, bottenvåningen rymmer kyrksalen samt en mindre samlingssal, som kallas "Books rum" och på övervåningen är distriktsexpeditionen med kontor belägen.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Gribbylunds kapell uppfördes av en alliansförening för kristna samfund och invigdes 1937. 1985 skänktes kapellet till Täby församling. I samband med att Svenska kyrkan övertog kapellet genomfördes en större renovering och nyinredning under ledning av arkitekt Uno Söderberg. Samtidigt uppfördes ett församlingshus, ritat av samma arkitekt. Kapellet återinvigdes 1990.
Uno Söderberg (1924-) har som kyrkoarkitekt fortsatt i restaureringsarkitekten och professorn Erik Lundbergs tradition. Han har varit verksam som kyrko- och restaureringsarkitekt under flera decennier och genomfört restaureringar i ett flertal kyrkor både i Stockholmstrakten och i övriga delar av landet. Som exempel kan nämnas restaurering av interiörer i Täby och Solna medeltida kyrkor.
Gribbylunds kapell är skyddat enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Före 1800-talets slut hette Gribbylund Grydby. Ortnamnet Grydby är som de flesta ortnamn med slutleden -by, vikingatida. Förleden är en terrängbeteckning och kommer från ordet gryt, som betyder stenig, blockrik mark.
1919 inköpte Kristna egnahemsföreningen Gribbylunds gård, med anor från den forntida byn Grytby. Avsikten var att stycka av en del av marken till tomter för exploatering.
Tomtexploateringen fortsatte under hela 1900-talet.
1925 bildade åtta olika samfund och organisationer i Gribbylund och angränsande områden i Täby Gribbylunds Alliansförening, för "inbördes uppbyggelse och gemensam kristlig verksamhet". Föreningen höll till i en av Gribbylunds gårds byggnader eller utomhus, där friluftsgudstjänster kunde hållas. Så småningom växte behovet av en egen lokal, och med insamlade pengar och frivilliga krafter kunde slutligen ett kapell uppföras.
I tävlingsförslaget till Centrala Gribbylunds expansion under 1980-talet, var det tänkt att en kyrkobyggnad skulle uppföras vid Gribbylunds torg. Efter förhandlingar med Gribbylunds alliansförening kunde Täby församling ta över kapellet och en kyrkobyggnad behövde aldrig uppföras.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk- topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Täby församlings hemsida http://www.tabyforsamling.com/index.htm?gribka.asp~mitten
Ferenius, J, Täby - stan på landet, Uddevalla 1985
Jarneberg, E, Gribbylund och Löttinge. Täby Hembygdsförenings skrift nr 27, Jönköping 1997 Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Gribbylund i Täby, en av Stockholms norra förorter, var från början en lantgård. Genom att Kristna Egnahemsföreningen köpte gården 1919 och införde avstyckning av tomter kom den snart att omfatta ett stort bostadsområde. Invånarna bildade tidigt en kristen förening med olika samfund. Gudstjänsterna hölls på gården och på platser intill. Kraven på en särskild, fast gudstjänstlokal växte. Tack vare insamlingar och andra insatser uppfördes och invigdes ett allianskapell 1937. Det kom att fungera i närmare ett halvsekel. 1985 donerades byggnaden till Täby församling. Efter en renovering återinvigdes kapellet 1990. Med sina blygsamma mått och panelade väggar under sadeltak liknar det en liten villa. Ett kors på taket nära ena gaveln markerar den kyrkliga funktionen. Besökarnas ingång är förlagd till ena långsidan. Korväggen formar en invändig absid med altarrelief utförd av arkitekten. Altaret är fristående. Sittplatserna utgörs av en fast bänkinredning.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998
Inventeringsår 2016
Gribbylunds kapell uppfördes av en alliansförening för kristna samfund och invigdes 1937. 1985 skänktes kapellet till Täby församling. I samband med att Svenska kyrkan övertog kapellet genomfördes en större renovering och nyinredning under ledning av arkitekt Uno Söderberg. Samtidigt uppfördes ett församlingshus, ritat av samma arkitekt. Kapellet återinvigdes 1990.
Uno Söderberg (1924–) har som kyrkoarkitekt fortsatt i restaureringsarkitekten och professorn Erik Lundbergs tradition. Han har varit verksam som kyrko- och restaureringsarkitekt under flera decennier och genomfört restaureringar i ett flertal kyrkor både i Stockholmstrakten och i övriga delar av landet. Som exempel kan nämnas restaurering av interiörer i Täby och Solna medeltida kyrkor.
Gribbylunds kapell är skyddat enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Före 1800-talets slut hette Gribbylund Grydby. Ortnamnet Grydby är som de flesta ortnamn med slutleden –by, vikingatida. Förleden är en terrängbeteckning och kommer från ordet gryt, som betyder stenig, blockrik mark. 1919 inköpte Kristna egnahemsföreningen Gribbylunds gård, med anor från den forntida byn Grytby. Avsikten var att stycka av en del av marken till tomter för exploatering.
Tomtexploateringen fortsatte under hela 1900-talet.
1925 bildade åtta olika samfund och organisationer i Gribbylund och angränsande områden i Täby Gribbylunds Alliansförening, för ”inbördes uppbyggelse och gemensam kristlig verksamhet”. Föreningen höll till i en av Gribbylunds gårds byggnader eller utomhus, där friluftsgudstjänster kunde hållas. Så småningom växte behovet av en egen lokal, och med insamlade pengar och frivilliga krafter kunde slutligen ett kapell uppföras.
I tävlingsförslaget till Centrala Gribbylunds expansion under 1980-talet, var det tänkt att en kyrkobyggnad skulle uppföras vid Gribbylunds torg. Efter förhandlingar med Gribbylunds alliansförening kunde Täby församling ta över kapellet och en kyrkobyggnad behövde aldrig uppföras.
År 1937 Invigning
Gribbylunds allianskapell invigs.
Legars, Niss Maria. (2008). Gribbylunds kapell. Gribbylunds kapell, Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin