Motivering (skydd): Tibble kyrka och församlingsgård ligger i Täby centrum. Byggnadens omfattning och centrala placering visar på kyrkans stora betydelse i samhällsbyggandet under 1960-talet. Anläggningen har anpassats till den storskaliga centrumbebyggelsen. Det öppna läget med ljus och rymd kring kyrkan var en förutsättning för gestaltningen av kyrkans väggar av glasmosaik.
Församlingsgården har horisontella fönsterband och fasader, klädda med blå keramikplattor. Däröver ligger själva kyrkan, utformad som en kub i glas och stål och i sydvästra hörnet står ett fristående klocktorn av lackerat stål som markerar platsens funktion av kyrka. Hela anläggningen utgör ett unikt exempel på kyrkoarkitektur från 1960- och 70-talet.
Kyrkans interiör består av ett rektangulärt rum med glasmosaik i väggar av hög konstnärlig kvalitet. Utsmyckningen är ett med arkitekturen och består av 950 kvadratmeter väggyta av glasmosaik i olika färger. Interiörens skimrande glasmosaik skapar rymd och ett färgspel som följer ljusets vandring. Den danske konstnären Mogens Jørgensen har hämtat förebilder bl a från den franske konstnären Marc Chagalls kapell i Chartres och S:t Chapelle.
Församlingsdelens foajé och trapphus för samman husets olika funktioner och lanterninen ger indirekt ljus till byggnadens inre utrymmen.
Att särskilt tänka på i förvaltning och
användning av kyrkan och kyrkomiljön:
• anläggningens komposition med församlingslokaler, kyrka och klockstapel är exempel på en för svenska kyrkor unik arkitektonisk gestaltning
• byggnadens omfattning och placering visar på kyrkans stora betydelse i samhällsbyggandet under 1960-talet
• byggnadens anpassning till den storskaliga centrumbebyggelsen
• kyrkans väggar av glasmosaik som rummets enda utsmyckning är unikt för kyrkorum i Sverige • kyrkorummets karaktär av rymd och ljus med ett färgspel helt beroende av solljuset • material av glas, rostfritt eller lackerat stål och klinker är kännetecknande för tidens arkitektur
Inventeringsår (2005)
Församlingsbyggnaden i två våningar har fasader klädda med blåglaserad klinker. Den bildar med sitt platta tak en terrass för kyrka och klockstapel. Kyrkans väggar är helt i glas med en yttre glasvägg monterad i stål utanför den egentliga glasmosaiken. Klocktornet är byggt i blålackerat stål och rostfritt.
Kyrkans huvudentré i nordväst leder in till en rymlig foajé med golv av kalkstensplattor och kassettak av betong. En monumental trappa i kalksten och kraftiga, målade pelare binder samman byggnadens olika plan. Runt trappan grupperar sig lokaler för församlingens olika verksamheter. Trappan avslutas med en rund lanternin som släpper in ett flödande dagsljus i byggnadens inre. Högst upp ligger en förhall med takljus och en tung, slät, målad kyrkport av stål. Bakom kyrkportens tunga, släta ståldörrar öppnar sig ett högt, rektangulärt kyrkorum med väggar av glasmosaik. Glas i olika former och färger sammanfogade med blyspröjs är monterade i rektangulära ramar av lättmetall, ursprungligen avsedda att täckas med en mörkare metallist. Väggarna är indelade i vertikala, vinkelställda sektioner svåra att uppfatta på håll. Den 950 kvm stora glasmosaiken är skapad av konstnären Mogens Jørgensen. Han beskriver sambandet mellan kyrkans arkitektur och glasutsmyckningen på följande vis: "Här i Tibble där en bildhuggare är kyrkans arkitekt, känns utsmyckningen som organiskt vuxen in i och samman med arkitekturen. På ett nutida sätt har bildhuggaren gjort det, som de gamla gjorde, nämligen att ge utsmyckningen den arkitektoniska ram, som på samma gång har en självständig visuell kvalitet och är utsmyckningens budskap".
Större delen av kyrkorummet har golv av kalksten i samma nivå. Endast det runda korpartiet höjer sig ett steg. Längs väggarna finns en låg träpanel i grålaserad furu som döljer värme och ventilation. Samma typ av panel, fast högre, återkommer i entrépartiet i bakre delen av kyrkorummet som avskiljande vägg mot hiss och sakristian med förrum. Kyrkorummet avslutas upptill av ett plant tak täckt med ljuddämpande plattor i mörkare grått.
Glasmosaiken är rummets enda utsmyckning. Den bildar fond till det tre meter höga kors i furu som utförts av bildhuggaren Gudrun Stenberg. Koret är placerat på ena långsidans mitt och försett med ett fristående altarbord utfört av bearbetad kalksten i geometriskt raka former liksom dopfunten. Bänkar, knäfall och predikstolen är utförda i grålaserad furu. Inredningen är ritad av arkitekt Göran Kjessler.
Vid bakre väggen står orgeln, byggd i Danmark 1977 av Fredriksborgs Orgelbyggeri i Hillerød. Den var ursprungligen ritad i ett mindre format, men själva orgeln visade sig emellertid inte rymmas i den föreslagna skalan. Därför förstorades hela orgeln med ungefär tre meter på höjden och går nu från golv till tak. Orgelfasaden är ritad av Göran Kjessler.
Utmed ena väggen är gradänger av mera tillfällig karaktär uppställda för kören. Kyrkans belysning består av åtta höga ljuskronor som hänger ner från taket. Från en mittstav utgår mässingsstavar med glödljus riktade både uppåt och nedåt. Formspråket har en tydlig vertikal verkan till skillnad från det ursprungliga tävlingsförslaget som hade formen av en horisontell vågrörelse. På glasväggarna sitter små lampetter.
Kyrkans liturgiska silver är formgivet av silversmeden Bengt Liljedahl (1932-). Mässhakar i fyra liturgiska färger har ritats och tillverkats av textilkonstnär Maria Triller (1941-). Högtalaranläggningen består av tre högtalare hängande mitt i rummet och två stativ med högtalare kombinerade med nummertavlor.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Fasadkulör (2005): Ofärgad
Inventeringsår 2016
Tibble kyrka och församlingsbyggnad uppfördes under åren 1971–1978. Förslag framtaget av ett danskt arkitektteam vann 1966 den nordiska arkitekttävlingen om Tibble kyrka i konkurrens med 90 andra tävlingsbidrag. Flera arkitekter i teamet lämnade uppdraget innan kyrkobygget hade startat. Kvar fanns bildhuggaren Gudrun Stenberg, som varit med och ritat byggnaden, och konstnären Mogens Jørgensen, som skapat glasmosaiken till kyrkans väggar. Arkitekt Göran Kjessler (1930–) fick ansvar för genomförandet av projektet och även att rita kyrkans inredning.
Kyrkan togs i bruk vid en ceremoni första advent 1976 med biskop Ingemar Ström. Först den 5 februari 1978 kunde kyrkan invigas av dåvarande kontraktsprosten. Däremellan låg en utdragen tvist om utformningen av kyrkans belysning.
Bildhuggare Gudrun Stenberg är uppvuxen i Göteborg och gift med den danske konstnären Mogens Jørgensen (1914–) som fick sitt konstnärliga genombrott under 1950-talet. Tillsammans har de ritat och utsmyckat drygt tjugotalet kyrkor i Danmark. Vid Arlöv kyrkas restaurering på 1960-talet fick Mogens Jørgensen uppdrag att utföra glasmosaiker. Som deras främsta gemensamma arbete räknas Tibble kyrka. Förebilderna fanns i Frankrike med glasmålningar i abstrakt formspråk utförda främst av Chagall, Legér och Bazaine i gotiska katedraler som Saint-Séverin i Paris.
Tibble kyrka är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1999. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6–10 §.
Täby församling omfattar hela Täby kommun norr om Stockholm. Den är landets till invånarantalet största med över 45 000 medlemmar. Till församlingen hör Täby, Tibble, Näsbyparks och S: t Olofs kyrkor samt Gribbylunds kapell.
Tibble var ursprungligen namnet på den by som, åtminstone sedan 400-talet, funnits på den plats där Täby centrum och Tibble kyrka nu ligger. Här fanns under medeltiden en by med flera gårdar. Under 1900-talets första hälft utvecklades Tibble gård till ett modernt jordbruk, men 1950 köpte Täby köping gården för att anlägga ett modernt centrum. Därmed startade planeringen av den moderna tätortsbebyggelse som präglar Täby i dag.
1961 presenterade kommunen, med professor Sune Lindström som ansvarig arkitekt, ett förslag med visionen om ”den människovänliga staden”. I ett tidigare jordbrukslandskap byggdes bostäder, skolor, sjukhus, bibliotek, sporthall och kommersiellt centrum. Samtidigt fick Täby församling erbjudande om en tomt inom centrumområdet. Med den medeltida sockenkyrkan belägen längre norrut, fanns behov av en centralt placerad kyrka med tillhörande församlingslokaler. En nordisk arkitekttävling om ny kyrka och församlingsbyggnad i Täby centrum utlystes av församlingen 1964.
Som provisorisk kyrka i södra delen av Täby fungerade 1967–73 en monteringsfärdig kyrka uppsatt i Grindtorp. 1973 var första etappen av kyrkobygget klar och Tibble kyrkas kapell och Täbysalen kunde invigas. Samtidigt togs lokaler för pastorsexpedition och olika aktiviteter i bruk. 1976 var kyrkan klar så när som på belysningen. Kyrkorummet används även av andra samfund än Svenska kyrkan.
År 1961-1978 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
1961 Täby församling får erbjudande om en tomt inom centrumområdet av Täby köping.
1964 Utlyses en nordisk arkitekttävling om kyrkobyggnad.
1966 Avgörs tävlingen. Av 91 inlämnade förslag vinner ett danskt team bestående av arkitekterna Inger och Johannes Exner och Mogens Hansen, civilingenjör Edvald Troelsgård, kunstmaler Mogens Jørgensen och bildhuggare Gudrun Stenberg.
1968–69 Projekteringen pågår.
1971 Bygget av Tibble kyrka och församlingsbyggnad startar.
1:a 1973 advent Invigs Tibble kyrkas kapell och Täbysalen av biskop Ingmar Ström.
1:a advent 1976 Tibble kyrka tas i offentligt bruk. Klockstapeln är klar. Orgeln tas i bruk, trots att alla pipor inte är på plats.
1977 Orgeln, byggd av Frederiksborgs Orgelbyggeri, Hillerød, Danmark, invigs.
1978 Tibble kyrka invigs av kontraktsprosten Carl-Erik Wenngren.
År 1978 Invigning
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Nilsson, Gunilla. (2008). Tibble kyrka. Tibble kyrka. Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Exner,Johannes:Arkitekt"; "Troelsgård,Edvard:Arkitekt"; "Hansen,Mogens:Arkitekt"; "Exner,Inger:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin