Motivering (skydd): Täby kyrka ligger i en av Upplands fornlämningsrikaste socknar, vilket tyder på en tidig befolkningstäthet.I dag tillhör Täby församling en av de folkrikaste i landet. Av församlingens fem kyrkor är Täby kyrka den mest använda, trots att den ligger en halvmil från dagens centrum. Den hör till de mera märkliga och uppmärksammade kyrkorna i Sverige. Miljön närmast kyrkan påminner om ett äldre sockencentrum med prästgård, skola och före detta ålderdomshem. I övrigt har miljön genom förtätning av bebyggelsen under senare decennier närmast fått en urban förortskaraktär. Kyrkan byggs under senare hälften av 1200-talet och är ett tidigt exempel på salkyrka. Förmodligen har den tillkommit på initiativ av och bekostats av en av socknens frälsefamiljer.
Själva kyrkplatsen har en ålderdomlig prägel med en sedan medeltiden i stort sett oförändrad exteriör och till stora delar medeltida kyrkogårdsmur med stigluckor samt 1700-talets klockstapel och trädkrans av lind.
Att kyrkan ansetts betydelsefull vittnar också interiörens påkostade målningar på väggar och valv, 1600-talets gåvor från slottskyrkan i Stockholm och 1780-talets inredning, ritad av arkitekten Jean Eric Rehn. Adliga släkters gåvor till kyrkan, såsom epitafier och gravminnen, visar på historiska samband mellan betydelsefulla personer i bygden och i huvudstaden.
Kyrkorummets välkända och omfattande, nära nog i originalskick bevarade och i valven aldrig överkalkade målningar av Albertus Pictor ger kyrkan en särställning. Att långhusets murverk och höga, spetsiga gavelröste så gott som i sin helhet står kvar i sitt 1200-talsskick är mycket speciellt. Sakristian byggdes troligen under tidigt 1300-tal, medan vapenhuset med träport och lås tillkom samtidigt med valven i kyrkan vid 1400-talets mitt. Exteriören är sedan 1700-talet putsad och från 1880-talet gestaltad med spritputs och släta omfattningar.
Kyrkorummets kalkmålningar av Albertus Pictor och altarskåpet härrör från 1400-talets slut. De aldrig överkalkade valven tillhör Albertus Pictors kvalitetsmässigt förnämsta målningssviter med bildmotiv som Nådastolen och Tronande Kristus och Maria. Målningarna har en rikedom av dekorativt slingrande växtornamentik utmed valvribbor och väggpelare. Allt sammantaget gör att kyrkan främst upplevs som medeltida.
Invändiga årsringar från 1600-tal, 1780-tal och 1990-tal vittnar om en lång historia med flera viktiga förändringsskeden. Predikstolen är ett vittnesbörd såväl om Stockholms slottskyrka, från vilken den skänktes på 1690-talet, som om en större förändring i Täby kyrka vid den tiden. En ny förändringsfas på 1780-talet kan avläsas genom altarbordet, altarringen och läktarbarriären, allt ritat av arkitekten Jean Eric Rehn, samt i kyrkans putsade fasader och fönstrens form. Färgsättningen av 1780-talsinredningen, i vitt och guld, härrör dock från 1800-talet.
Inslag från 1990-talet är orgelfasaden, en pastisch i nyklassicistisk stil som av funktionella skäl fått ersätta originalet från 1792, som var utformat i samklang med Jean Eric Rehns nyklassicistiska inredning. Altarringen avkortades för att skapa mera utrymme i koret vid begravningar. Nya bänkar i modern stil och röd färg fick ersätta bänkar från 1929, vilka var utformade i syfte att bättre passa till den nyklassicistiska inredningen än 1880-talets öppna bänkar. Läktarunderbyggnadens panelvägg är också ett inslag från 1990-talet.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
· kyrkogårdsmuren, södra stigluckan, klockstapeln och kyrkogårdens trädkrans bidrar till kyrkplatsens ålderdomliga karaktär
· byggnaden som helhet, med dess medeltida, oförändrade grundplan, den medeltida takstolen, höga spetsiga gavlar och branta takfall samt valv och målningar utgör ett nationellt omistligt kulturarv
· murverket i sig är ett oersättligt dokument om byggnadens historia och sin tids byggnadsskick · kyrkorummets tidsprägel och karaktär av medeltid och sent 1700-tal ger besökare en historisk dimension och möjlighet att föreställa sig kyrkan och dess användning under olika tider
· de aldrig överkalkade valvmålningarna av Albertus Pictor utgör ett omistligt konsthistoriskt dokument · altarskåpet med sin placering i koret sedan 1400-talets slut
· predikstolen berättar om slottskyrkan i slottet Tre Kronor och om förändringsskeden i Täby kyrka samt om sin tids konsthantverk
· 1780-talets inredning (altarbord, altarring, läktarbarriär) är utförd av en av sin tids mest framstående arkitekter, Jean Eric Rehn och vittnar om ett viktigt förändringsskede i kyrkan
· gravhällar, varav den äldsta från 1300-talet, och epitafier i kyrkan är viktiga personhistoriska vittnesbörder.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2006)
Omgivningen
Kyrkan ligger i Täby kyrkby, en halvmil norr om Täby centrum. Miljön närmast kyrkan, med prästgård, skola och ålderdomshem, nu ordenslokal och förskola, påminner om ett äldre sockencentrum. Genom förtätning av den äldre villabebyggelsen under senare decennier har området fått en urban förortskaraktär. Mittemot kyrkan ligger Eviga Ljusets kapell, ritat av arkitekt Uno Söderberg och invigt 1988. Det fungerar nu som ekumeniskt kapell och är även öppet för borgerliga begravningar.
Kyrkomiljön
Kyrkogårdens äldsta del omges av den till stora delar medeltida kyrkogårdsmuren med södra stigluckan. Trädkransens hamlade lindar planterades 1785. Norra stigluckan är byggd 1929.
Kyrkogården är utvidgad mot väster. I sydvästra delen ligger ett kolumbarium som ägs av Stiftelsen Höstsol. 1918 köptes egendomen Såsta i Täby av Stiftelsen Höstsol som verkade för att ge pensionerade skådespelare någonstans att bo under sitt åldrande. Kolumbariet består av 104 nischer och är byggt i vinkel med ljust putsade murar och staket i svart smide. Överst finns inskriptionen: "Columbarium för Höstsol, Gustaf Fredrikssons ålderdomshem, min högtidsdag går in, allt är så tyst och stilla." Den första gravsättningen i kolumbariet ägde rum 1934 och den senaste 1989.
På en höjd norr om kyrkogården står klockstapeln från 1763. Den är inklädd och delvis spåntäckt samt tjärad. Klockorna, storklockan från 1700 och lillklockan från 1710, är ursprungligen gjutna av Gerhard Meyer d ä och senare omgjutna.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan är orienterad i östvästlig riktning med koret i öster. Murarna, uppförda av gråsten, var länge oputsade med synliga, brett utstrukna fogar. Från en brand i mitten av 1400-talet finns över valven rester av puts på långhusets murar och västgavel samt kolnade rester av en äldre, öppen takstol. Kyrkans nuvarande takstol är sannolikt tillkommen i samband med restaureringen efter branden och bör kunna dateras till 1400-talets mitt. Uppmätningar från 1915 visar en medeltida typ av takstol, utformad med saxsparre och två hanbjälkar som troligen fortfarande bär upp kyrkans branta takfall.
Inventeringsår (2006)
Omgivningen
Kyrkan ligger i Täby kyrkby, en halvmil norr om Täby centrum. Miljön närmast kyrkan, med prästgård, skola och ålderdomshem, nu ordenslokal och förskola, påminner om ett äldre sockencentrum. Genom förtätning av den äldre villabebyggelsen under senare decennier har området fått en urban förortskaraktär. Mittemot kyrkan ligger Eviga Ljusets kapell, ritat av arkitekt Uno Söderberg och invigt 1988. Det fungerar nu som ekumeniskt kapell och är även öppet för borgerliga begravningar.
Kyrkomiljön
Kyrkogårdens äldsta del omges av den till stora delar medeltida kyrkogårdsmuren med södra stigluckan. Trädkransens hamlade lindar planterades 1785. Norra stigluckan är byggd 1929.
Kyrkogården är utvidgad mot väster. I sydvästra delen ligger ett kolumbarium som ägs av Stiftelsen Höstsol. 1918 köptes egendomen Såsta i Täby av Stiftelsen Höstsol som verkade för att ge pensionerade skådespelare någonstans att bo under sitt åldrande. Kolumbariet består av 104 nischer och är byggt i vinkel med ljust putsade murar och staket i svart smide. Överst finns inskriptionen: "Columbarium för Höstsol, Gustaf Fredrikssons ålderdomshem, min högtidsdag går in, allt är så tyst och stilla." Den första gravsättningen i kolumbariet ägde rum 1934 och den senaste 1989.
På en höjd norr om kyrkogården står klockstapeln från 1763. Den är inklädd och delvis spåntäckt samt tjärad. Klockorna, storklockan från 1700 och lillklockan från 1710, är ursprungligen gjutna av Gerhard Meyer d ä och senare omgjutna.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan är orienterad i östvästlig riktning med koret i öster. Murarna, uppförda av gråsten, var länge oputsade med synliga, brett utstrukna fogar. Från en brand i mitten av 1400-talet finns över valven rester av puts på långhusets murar och västgavel samt kolnade rester av en äldre, öppen takstol. Kyrkans nuvarande takstol är sannolikt tillkommen i samband med restaureringen efter branden och bör kunna dateras till 1400-talets mitt. Uppmätningar från 1915 visar en medeltida typ av takstol, utformad med saxsparre och två hanbjälkar som troligen fortfarande bär upp kyrkans branta takfall.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Täby kyrka uppfördes som sockenkyrka under senare hälften av 1200-talet. Den har ett rektangulärt långhus med kor och är ett tidigt exempel på salkyrka. Sakristia med ribblöst kryssvalv av tegel byggs till i norr under 1300-talet och i söder uppförs vapenhus med gavelröste av tegel. Efter en brand i kyrkans tak i mitten av 1400-talet slås fyra kryssvalv av tegel över långhus och kor. På 1480-talet målas kyrkorummets väggar och valv av Albertus Pictor (ca 1440-1509) och hans verkstad. Valven har aldrig varit överkalkade och hör delvis till Alberts kvalitetsmässigt förnämsta målningssviter. Vid en restaurering på 1780-talet får kyrkan fönster mot norr, fasaderna slätputsas, interiörens väggar vitkalkas och kyrkan får delvis ny inredning ritad av arkitekten Jean Eric Rehn (1717-1793).
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. (Enligt uppgift i karaktäriseringsprojektet ska kyrkan ha legat inom ett riksintresse för kulturmiljön, men det stämmer inte. BeBR 240108)
Täby är en av Upplands fornlämningsrikaste socknar. Redan under bronsåldern började här en enkel bondekultur växa fram. Från 1000-talet finns Täby belagt som ortnamn på de vikingatida runstenarna vid Jarlabankes bro, byggd över sankmarken vid Täby tä där tä betyder smal väg mellan gärdesgårdar eller dylikt. Det är möjligt att Täby kyrka som så många andra medeltida kyrkor föregåtts av en träkyrka. Den nuvarande kyrkan byggdes centralt och för Täby finns anledning anta att kyrkobygge och sockenbildning skett på en eller flera större jordägares initiativ i ett område som utvecklades till ren frälsejord. När kyrkan stod färdig omkring 1280 var hela Täby förenat i en socken, som fått namn efter den by där kyrkan byggdes. Delar av en runsten har påträffats inmurad i vapenhusets yttervägg. Den tillkom med största sannolikhet på grund av att stenar till bygget, som utfördes under senare hälften av 1400-talet, hämtades från Fittja strax väster om kyrkan.
Äldsta delen av kyrkogården omges till stor del av den medeltida bogårdsmuren. Senare, troligen under 1400-talet, uppfördes södra stigluckan med tegelmurat gavelröste i munkförband. 1763 ersattes en äldre klockstapel med den nuvarande uppe på höjden norr om kyrkan. Lindarna, planterade 1785, markerar kyrkogårdens omfattning fram till utvidgningen 1911 mot väster. Norra stigluckan nybyggdes 1929.
Idag är Täby kyrka en av fem kyrkor i en församling som tillhör de folkrikaste i landet. KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv
SLM Stockholms läns museum
Täby församlings arkiv
Göthberg, L, Konserveringstekniska studier, vol 12, Stockholm 1996
Bergström, P, m fl, En vägvisare till Albert Målares kyrkor, Helsingborg 1992 Brandel, S, Sveriges kyrkor. Uppland I, Stockholm 1918
Ferenius, Nordström, Nohrenius, Berglund, Täby - stan på landet, Uddevalla 1985 Ferm, O, och Rahmqvist, S, Stormannakyrkor i Uppland under äldre medeltid, Stockholm 1985
Jarneberg, E, Täby - Historik, trakter, platser,Täby hembygdsförenings årsskrift Nr 25, Jönköping 1993 Kilström, B I, Kyrkorna i Täby. Upplands kyrkor 191, Katrineholm 1983
Nilsén, A, Program och funktion i senmedeltida kalkmåleri, Stockholm 1986
Nisbeth, Å, Bildernas predikan, Värnamo 1986
Stenberg, R, Fornvännen 1948
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Täby kyrka är belägen vid slutet av en ås på svagt sluttande mark. Socknen är rik på runstenar, de härrör främst från missionsperioden, 1000-talet. Kyrkan är uppförd av gråsten, den har putsade fasader och höga, branta sadeltak. Det är en salkyrka, rektangulärt långhus i fyra travéer, sakristia i norr och vapenhus i söder. Ingång sker numera genom västentrén. Långhuset uppfördes under 1200-talet. Sakristian ligger inte i förband med långhuset, men delade meningar råder om huruvida den är tidigare eller senare. Vapenhuset tillfogades på 1400-talet, här finns en ekdörr, med gotiska järnbeslag, från 1400-talet bevarad. Kyrkan välvdes under 1400-talet, då den gamla takanordningen eldhärjats. Målningarna anses härstamma från Albertus Pictors verkstad och dateras till 1400-talets sista decennier. Valvmålningarna har aldrig varit överkalkade. Vapenhusets målningar anses vara äldre. Under 1700-talet putsades väggarna interiört och exteriört. Dessutom förstorades fönstren och två nya upptogs på norra sidan. 1883 omgjordes västentrén till huvudingång. Under samma period omändrades interiören i tidens smak. Nuvarande utseende är ett resultat av 1929 års återställande restaurering.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996
Inventeringsår 2016
Täby kyrka uppfördes som sockenkyrka under senare hälften av 1200-talet. Den har ett rektangulärt långhus med kor och är ett tidigt exempel på salkyrka. Sakristia med ribblöst kryssvalv av tegel byggs till i norr under 1300-talet och i söder uppförs vapenhus med gavelröste av tegel. Efter en brand i kyrkans tak i mitten av 1400-talet slås fyra kryssvalv av tegel över långhus och kor. På 1480-talet målas kyrkorummets väggar och valv av Albertus Pictor (ca 1440–1509) och hans verkstad. Valven har aldrig varit överkalkade och hör delvis till Alberts kvalitetsmässigt förnämsta målningssviter. Vid en restaurering på 1780-talet får kyrkan fönster mot norr, fasaderna slätputsas, interiörens väggar vitkalkas och kyrkan får delvis ny inredning ritad av arkitekten Jean Eric Rehn (1717–1793).
Täby kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. (Enligt uppgift i karaktäriseringsprojektet ska kyrkan ha legat inom ett riksintresse för kulturmiljön, men det stämmer inte. BeBR 240108)
Täby är en av Upplands fornlämningsrikaste socknar. Redan under bronsåldern började här en enkel bondekultur växa fram. Från 1000-talet finns Täby belagt som ortnamn på de vikingatida runstenarna vid Jarlabankes bro, byggd över sankmarken vid Täby tä där tä betyder smal väg mellan gärdesgårdar eller dylikt. Det är möjligt att Täby kyrka som så många andra medeltida kyrkor föregåtts av en träkyrka. Den nuvarande kyrkan byggdes centralt och för Täby finns anledning anta att kyrkobygge och sockenbildning skett på en eller flera större jordägares initiativ i ett område som utvecklades till ren frälsejord. När kyrkan stod färdig omkring 1280 var hela Täby förenat i en socken, som fått namn efter den by där kyrkan byggdes. Delar av en runsten har påträffats inmurad i vapenhusets yttervägg. Den tillkom med största sannolikhet på grund av att stenar till bygget, som utfördes under senare hälften av 1400-talet, hämtades från Fittja strax väster om kyrkan.
Äldsta delen av kyrkogården omges till stor del av den medeltida bogårdsmuren. Senare, troligen under 1400-talet, uppfördes södra stigluckan med tegelmurat gavelröste i munkförband. 1763 ersattes en äldre klockstapel med den nuvarande uppe på höjden norr om kyrkan. Lindarna, planterade 1785, markerar kyrkogårdens omfattning fram till utvidgningen 1911 mot väster. Norra stigluckan nybyggdes 1929.
Idag är Täby kyrka en av fem kyrkor i en församling som tillhör de folkrikaste i landet.
År 1400-1499 Nyanläggning - Inhägnad
Södra och norra stigluckan byggs i bogårdsmuren, som möjligen är äldre
År 1763 Nybyggnad
Nybyggnad - Ny klockstapel uppförs på berget norr om kyrkan
År 1785 Ändring - Park/Trädgård
Lindar planteras utmed bogårdsmurens insida
År 1863 Rivning
Norra stigluckan rivs.
År 1910 Rivning
Del av den medeltida, västra bogårdsmuren rivs för att användas vid dito
byggande av kyrkskolan.
År 1911 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgas mot söder och väster.
År 1929 Nyanläggning - Inhägnad
Ny stiglucka byggs i norr på platsen för en äldre. Arkitekt Sven Brandel.
År 1937 Nyanläggning - Begravningsplats
Nyanläggning - Begravningsplats - Ny begravningsplats anläggs och invigs på åkermark förvärvad av kyrkan
År 1980-1989 Utvidgning - Begravningsplats
Nya begravningsplatsen utvidgas efter förslag av trädgårdsarkitekt John Dormling.
Nilsson, Gunilla. (2008). Täby kyrka. Täby kyrka. Kyrkokarakterisering år 2006 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin