Motivering (skydd): KYRKOMILJÖ – Åkers socken består av skogsbygder i söder och kuperade odlingsmarker som omger den centrala slättbygden. Flertalet av socknens fornlämningarna är från järnåldern, vilket tyder på att bygden då var tätbefolkad.
Samhället Åker är beläget norr om Åkers styckebruk, strax söder om motorvägen mellan Mariefred och Strängnäs. Norr om kyrkan flyter Löta å, som nästan omringar kyrkbyn Tuna och som har förbindelse med Mälaren.
Runt kyrkan ligger i söder gamla prästgården, som numera är såld, i sydväst kaplansgården och kantorsbostaden som under 2007 byggdes om till prästbostad, i väster dels ”lilla stugan” och en vaktmästarbostad. De tre sistnämnda byggnaderna är rödfärgade och de representerar kyrkans tidigare administration.
KYRKOANLÄGGNING – Åkers kyrka är omgiven av en äldre kraftigt kuperad kyrkogård. I nordost har en senare utvidgning utförts som ligger på en lägre och planare nivå. Två trappor är anlagda från kyrkogårdens lägre delar i öster upp mot de högre partierna i väster
Den äldre kyrkogården omges av en naturstensmur, som på flera ställen är terrasserad. Kyrkogårdens högsta punkt är i nordväst, där den inklädda klockstapeln är byggd. Från höjden sluttar kyrkogården ned mot öster och söder. Träd och buskar är också planterade inne på kyrkogården, vilket gör kyrkogården lummig. Flera låga strikta häckar är planterade öster om kyrkan i nord-sydlig riktning. Grusgångar är anlagda från ingångarna, fram till kyrkan och in mellan gravkvarteren. Kyrkogården är i övrigt gräsbevuxen.
Två murade, vitputsade stigluckor, möjligen av medeltida ursprung leder in till den äldsta delen av kyrkogården, en i söder och en i väster. Stigluckorna har spånklädda tak.
Ett flertal av gravarna är strikt ordnade i rader i öst-västlig riktning, främst söder och öster om kyrkan, men gravar med friare placeringar förekommer. Norr om kyrkan är flera framträdande gravar som omgärdas av smidesstaket, samt äldre gravar med stenramar.
Klockstapeln i kyrkogårdens nordvästra hörn uppfördes 1689. Tornet har en kvadratisk form och är klätt med bred trätjärad locklistpanel. Taket är ett pyramidtak som är klätt med svartmålad plåt i småformat.
I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger ett vitputsat kvadratiskt benhus, uppfört under senare delen av 1800-talet, vilket idag används som förråd. Ett gravkapell byggdes år 1928 i kyrkogårdens nordöstra hörn. Kapellet är ritat av arkitekt Gustaf Clason.
KYRKAN – Åkers kyrka består av ett tvåskeppigt långhus med fullbrett rakt avslutat kor i öster, torn i väster, vapenhus i söder och sakristia i norr. Vid sydöstra hörnet är en strävpelare murad. Kyrkan bevarar medeltida murverk i samtliga byggnadsdelar. Långhuset, sakristian och vapenhuset har spånklädda sadeltak. Långhustakets spånläggning är mönsterlagd med två horisontella skift med spetsformade spån. Tornet har en svängd huv som avslutas med en sluten kvadratisk lanternin med en spira. Spiran ritades av arkitekt Gustaf Lindgren och ersatte år 1918 en äldre pyramidhuv. De vitkalkade fasaderna är spritputsade med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Fönsterbågarna och dörrarna är målade i grågrönt.
Kyrkan bestod ursprungligen av ett romanskt långhus med ett lägre och smalare kor i öster. Under senare delen av 1100-talet byggdes ett torn i väster. Senare under medeltiden förlängdes kyrkan med ett kor av samma bredd som långhuset. En sakristia byggdes i norr, ett vapenhus byggdes i söder och kyrkorummet valvslogs och försågs med kalkmålningar. Vid 1500-talets början utvidgades långhuset mot söder och blev tvåskeppigt och ett nytt vapenhus byggdes i söder. En strävpelare murades i kyrkans sydöstra hörn, för att ta emot valvens tryck. Tornet förhöjdes något senare och fick byggas på igen under 1600-talet, då tornet förstördes. Omkring år 1800 ersattes spiran med en låg pyramidhuv. Kyrkorummets målningar kalkades sannolikt över någon gång under 1600-talet.
En större renovering av kyrkan gjordes 1897-1898 då interiören försågs med kalkmålningar i medeltida stil och öppna bänkar sattes in. Målningarna togs bort vid renoveringen 1918, då också tornet fick en ny spira. 1953 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt K. M. Westerberg, då ny sluten bänkinredning sattes in och altarskåpet återfördes.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Åkers kyrkas exteriör får sin karaktär av att den är en välbevarad, senmedeltida kyrka, med mönsterlagt spånklätt tak och medeltida västtorn, samt ojämnt putsade naturstensmurar. Sentida tillskott är de förstorade fönstren och den ombyggda tornspiran. Karaktärsskapande är också de vitputsade stigluckorna, med delar som kan vara medeltida och det trätjärade klockstapeln med äldre plåttäckning byggt på kyrkogårdens högsta höjd.
Kyrkans interiör får sin prägel av det ljusa breda tvåskeppiga långhuset, med de vitkalkade tegelvalven och de ojämna murarna. En intressant detalj är ett putsat gubbhuvud som förekommer i en av valvens pelare. Långhusets bevarade murade bänk utefter norra muren och murade altare vid sydöstra murpelaren är ovanliga. Viktiga för kyrkorummets karaktär är också de medeltida kalkmålningarna, de äldre inventarierna, altarskåpet, predikstolen och dopfunten. Sakristian har ett delvis medeltida utseende med sina sällsynta väggskåpsnischer, murat medeltida altare i norr och bemålade valvribbor.
Gravhällar, gravutsmyckningar, solur och järndörrar visar på kyrkans närhet till Åkers styckebruk.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkans i sin helhet medeltida murverk, nischer och altare i sakristian, samt möjligen medeltida stigluckor är i sig omistliga historiska dokument.
- Kyrkorummets gubbvalv med ett putsat gubbansikte i södra sidoskeppets västra del. - Murad bänk utefter norra muren och murat altare vid sydöstra pelaren.
- Kyrkans medeltida målningar på väggar, valv och tornbåge.
- Den sällsynt ålderdomliga predikstolen och altarskåpet från 1474 är inventarier av högt konstnärligt värde. - Inventarier och gravutsmyckningar av järn som visar på närheten till Åkers styckebruk. - Den lummiga och kuperade kyrkogården med äldre gravvårdar, bogårdsmur med stigluckor, klockstapel och gravkapell.
- Klockstapeln med äldre takplåtstäckning.
- Den välbevarade kyrkomiljön.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2007)
ÖVERSIKT – Åkers kyrka består av ett tvåskeppigt långhus med fullbrett rakt avslutat kor i öster, torn i väster, vapenhus i söder och sakristia i norr. I sydöstra hörnet är en murad strävpelare.
TAK – Taket på långhuset, sakristian och vapenhuset är spånklädda sadeltak. Långhustakets spånläggning är mönsterlagd med två horisontella skift med spetsformade spån. I anslutning mellan de olika byggnadskropparna ligger det plåt. Vindskivorna är trätjärade.
Vapenhuset i söder har en figursågad spira av trä. Tornet har en karnisformad huv som avslutas med en sluten kvadratisk lanternin med en spira. Spiran ritades av arkitekt Gustaf Lindgren och ersatte år 1918 en äldre pyramidhuv. Tornspiran kröns av ett kors med en cirkel och förgyllda kulor. På korset vakar en förgylld tupp.
Takfallen är försedda med hängrännor och stuprör med rundade knän i svart kulör.
FASAD – Fasaderna är spritputsade med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar, med puts som går ned till mark. Även tornets profilerade taklist är slätputsad. På vapenhusets gavelröste är putsen slammad så att underliggande tegelmurverksstruktur är synlig. Gavleröstet har ett slätputsat kors utsparat i spritputsen. Även östra långhusgaveln har utsparningar i spritputsen i form av ett horisontellt band med ett ovanförliggande riksäpple. I långhusgavlarna är svartmålade järnband i anslutning till taklaget. Tornet har synliga svartmålade ankarslutar.
På tornets södra fasad är ett solur från 1707 monterat, gjutet vid Åkers styckebruk.
FÖNSTER – Fönsteröppningarna på södra och norra sidorna av långhuset och i koret är rundbågiga med slätputsade smygar. Fönstren består av fyrluftsfönster med korspost och delad rundbågformig överdel. De enkla ytterbågarna har tolv rutor i de nedre lufterna. De övre lufterna har spröjs i solstråleform.
Södra sidoskeppets västra gavel har ett stickbågigt fönster och ett ovanförliggande runt fönster med cirkulär spröjs.
I vapenhusets södra fasad sitter ett rundbågigt fönster indelat i 12 rutor. I sakristians östra fasad sitter ett rundbågigt spröjsat fönster, där överdelens spröjs är strålformad.
Samtliga bågar och karmar är målade i grågrön kulör och har solbänkar av svartmålad järnplåt i småformat.
Tornet har trätjärade ljudluckor som vetter åt varje väderstreck, klädda med fiskbenspanel. I tornets södra och östra fasad sitter smalare trätjärade luckor längre ned på tornfasaderna. En liknande lucka sitter även i långhusets östra gavelröste.
PORTAR – Kyrkans västentré har en rundbågig tvåsprångig öppning med en utåtgående bräddörr, klädd med profilerad fiskbensmönstrad panel. Dörren har kraftiga svartmålade smidesbeslag.
Vapenhuset har en rundbågig pardörr som är klädd med panel. Nedre delen är fiskbensformad och övre delen är solstråleformad. Framför ingången ligger kramlade röda gravhällar som trappsteg.
Sakristian har en ingång i väster, en rundbågig bräddörr som är försedd med hamrade runda stora svarta smidesbeslag som är oregelbundet placerade över hela dörrbladet. I sakristians norra mur är en rak dörr med svartmålade gångjärn som leder ned till det före detta pannrummet.
Samtliga dörrar är målade i grågrönt lika fönstren, med undantag av pannrummets dörr som är målad mörkare grön. LÅNGHUS – Golvet är ett grått kalkstensgolv, lagt med kvadratiska plattor. I och framför bänkkvarteren ligger ett lackat trägolv. I trägolvet är små gjutjärnsgaller inlagda. Över stengolvet i gångarna ligger det gröna mönstrade gångmattor. Framför södra delen av mittersta bänkkvarteret är ett podium uppbyggt i korgolvets nivå. Podiet är täckt med en blå heltäckningsmatta.
Väggarna är slätputsade och vitkalkade förutom västra väggen som består av handhyvlade grönmålade brädor. Putsen visar de ojämna murytorna och har på flera ställen en tydligt slevdragen yta. På murpelarnas nedre delar är den underliggande tegelmurningens struktur synlig. Utefter norra muren är en stenbänk murad, med vitputsade ytor. På norra väggen, i den östra valvtravén, är målningsfragment framtagna. I övrigt är långhuset endast dekorerat med invigningskors i rött, grönt och gult.
I västra väggen är en pardörr placerad framför varje sidoskepp och sidogång. Dörren i norra sidoskeppet leder till vapenhuset i väster och dörren framför södra sidoskeppet leder till ett utrymme avsett för textilförvaring. Dörrarna har ramverk och tre fyllningar per dörrblad. Speglarna är grönmarmorerade och ramverken är grönmålade. Mellan dessa båda dörrar är en enkel bräddörr, som utgörs av själva träväggen och som leder till ett förråd. Mot södra vapenhuset är en pardörr av ek med dekorativt utformade speglar.
Kyrkorummets fönster har rundbågiga smygar. Innanfönstren består av tre lufter, översta är ett lunettfönster. Bågarna är spröjsade, målade i ljust grågrön kulör och satta på gångjärn.
Kyrkorummet täcks av ett fyra putsade vitkalkade valv. Valven vilar på kraftiga vitkalkade murpilastrar och murpelare. De två valven i väster är kryssribbvalv och de två i öster är stjärnvalv. Norra sidoskeppets östra valv är rikare utformat. Ett putsat gubbansikte förekommer i ett av valven. Gubbansiktet är utfört i västra mittpelaren och syns från orgelläktaren.
KOR – Koret har samma bredd som långhuset och har ett rakt avslut. Korgolvet är förhöjt två steg i förhållande till långhuset. Golvet är ett kalkstensgolv, mönsterlagt med röda och grå kvadratiska plattor. I golvet är äldre gravhällar av kalksten och gjutjärn inlagda. Innanför altarringen finns en liten plattform framför altaret. Plattformen och golvet innanför ringen är ett lackat brädgolv.
Väggarna är putsade och avfärgade lika långhuset. I nordöstra och sydöstra murpelaren är murade altare. Det sydöstra är medeltida, men altaret i nordost är sentida. På norra väggen, ovanför sakristians ingång, är en draperimålning och två invigningskors. Ovanför det målade draperiet är målade ramverk, med numera i princip helt utplånade bibliska scener. Högre upp finns ytterligare målningsfragment. Målningarna är från slutet av 1400-talet.
Koret har två fönsteröppningar i öster, lika långhuset.
Koret är täckt av två stjärnribbvalv, med rikare dekor lika norra sidoskeppets östra valv. Valven är vitkalkade.
I korets södra del är en ny orgel placerad och i norra delen är dopfunten och äldre läderklädda stolar placerade.
VAPENHUS I SÖDER – Vapenhuset nås via en pardörr i långhusets södra sidoskepp. Vapenhuset är stort och ljust. Golvet är belagt med grå kalkstensplattor. Södra delen av vapenhuset ligger två trappsteg lägre än den norra delen. En smal handikappsramp av durkplåt ligger på en del av trappan. Gravhällar av järn är inlagda i stengolvets mitt, i öster och väster.
Väggarna är putsade och vitkalkade på de ojämnt murade väggarna.
Ovanför ytterdörren är ett stickbågigt spröjsat fönster, gråmålat som kyrkans övriga fönster. Ett rakt litet fönster sitter ovanför dörrpartiet in till långhuset. Det fasta glaset är blyspröjsat.
Dörren mot långhuset är en pardörr av lackad ek. Varje dörrblad har två speglar med dekorativt formade speglar av listverk. Den kraftiga ytterporten är en grönmålad pardörr. Den inåtgående dörren är rundbågig. Beslagen är svartmålade.
Ett putsat och vitkalkat tunnvalv täcker rummet.
I väster är grönlaserade träskåp, som upptar hela vapenhusets längd. Skåpets dörrpartier är släta. I öster är ett bord där informationsmaterial förvaras. Två gravhällar är fastkramlade på östra väggen, varav en är från 1300-talet.
VAPENHUS I VÄSTER – Tornets bottenvåning är idag kyrkans huvudingång. Utefter norra muren leder en trappa upp till orgelläktaren. Under trappan är skåp för elcentral. En pardörr av ek, likadan som sitter mellan södra vapenhuset och långhuset, är uppsatt i tornbågen, så att rummet delas av. Östra delen utgörs av läktarens underbyggnad. I utrymmet är det grönmålade träväggar och läktarens brädtak. I söder en toalett och i norr är ett förråd.
Från ytterdörren är steg av kalksten ned till vapenhusets östra golvnivå, som är samma som långhusets. Golvet är belagt med grå kalkstensplattor. Väggarna är putsade och vitkalkade. I tornbågen är framtagna äldre målningar. I bågen är bladverksornament och profeter med språkband på stjärnbeströdd bakgrund, samt invigningskors. Målningarna har likheter med Fogdömästarens. Norra väggen utgörs nedtill av läktartrappans sida, som består av grönmålade brädor och två enkla dörrar som leder till elcentralen.
Ovanför västra ingången är ett fönster lika långhuset.
Kyrkans ingång är försedd med stickbågiga ytter- och innerportar där ytterporten består av en bräddörr. Innerporten har ett fast överstycke och dörrbladet har tre speglar. Dörrarna är grönmålade.
Taket är ett putsat vitkalkat tunnvalv.
SAKRISTIA – Sakristian nås via en spetsbågig öppning i det kraftiga murverket i korets norra mur. Under valvbågen är golvet förhöjt ett steg och belagt med grå kalksten. Sakristians har ett golv av parvis vinkelrätt lagda tegelstenar. Golvet är obehandlat.
De putsade väggarna är vitkalkade.
Sakristian har ett fönster i öster. Öppningen är korgbågig och fönsterbågen är kopplad och spröjsad. Bågen är gråmålad som övriga fönster. Framför fönstret sitter ett svartmålat smidesgaller. En svartmålad lucka av smide är uppsatt framför gallret och fönstret. I västra väggen är två raka väggskåpsnischer, den ena med en trälucka, med dekorativa äldre gångjärnsbeslag. En liknande nisch med äldre luckor finns även i norra väggen ovanför ett medeltida murat altare.
Sakristiedörren är en inåtgående rundbågig dörr av svartmålat smide. På handtaget kan man läsa inskriptionen ”11 85”. I väster är en ytterdörr som är rundbågig. Dörren är lackad och har hamrade stora svarta cirkulära nitar som täcker dörrbladet.
Sakristian täcks av ett lågt kryssribbvalv. Ribborna är spetsigt formade och är målade i grå och vita rutor, med en smal röd rand i anslutningen i övergången mellan ribborna och valvkapporna.
I söder är ett mindre träskåp, målat i engelskt rött, avsett för textilförvaring. En äldre möbelgrupp är placerad framför fönstret, ett litet bord och en högre stol med lädersits. Äldre stolar med hög rygg och lädersits är placerade i väster.
TORN – Via en lucka i långhusets sydvästra valvpilaster nås tornet och vinden. En samal spiraltrappa av tegel leder upp till långhusvinden, där man kan komma vidare till tornet. Valven är isolerade.
FAST INREDNING
ALTARE – Mot korets östra vägg är ett äldre altare av trä. Altaret är marmorerat i grönt, lika altarringen. Den äldre altarskivan är grovt huggen av kalksten.
I sakristian mot norra väggen är ett murat och putsat altare med en medeltida altarskiva av sandsten, med inhuggna kors.
BÄNKINREDNING – Kyrkan har en sluten bänkinredning i tre kvarter som tillkom vid 1953-års restaurering. Bänkarnas gavlar har rektangulära speglar och är laserade i grönt, med rödlaserade listverk. Bänkarna har röda dynor.
I korets norra del är en liknande bänk, fronten med pilastrar och utskuren bladverksornamentik. Bänkarna är laserade lika långhusets bänkar.
Enklare bänkar är placerade i långhusets bakre och främre del.
PREDIKSTOL – Predikstolen sitter på norra väggen öster om den främre bänkraden. Den vägghängda korgen med platt underdel har en trappa som ansluter till östra sidan utmed norrväggen. Trappbarriären har släta fyllningar med grönmålade lister. På korgen är Kristus och de fyra evangelisterna målade. Det platta ljudtaket tillverkades i samband med att predikstolen skänktes till kyrkan 1629. Predikstolen tros vara tillverkad vid slutet av 1500-talet för Kärnbo kyrka. Predikstolen har rik bemålning med förgyllda lister.
ORGEL – Orgeln har kvar sin fasad från 1781, ritad av orgelbyggaren Pehr Schiörlin, men orgelverket ersattes i början av 1800-talet och år 1917 av nytt orgelverk. 1953 kompletterades verket med fler stämmor. Fasaden har synliga fasadpipor och är indelad av ramverk i fem sektioner. Mittsektionen och de två yttersta består av halvkolonner. Mellan halvkolonnerna är släta partier. De yttre halvkolonnerna är förhöjda och kröns av urnor/lampetter med en fackla. Bakom de synliga piporna, i orgelns mittparti är ett stort solstråleknippe. Detaljer är förgyllda.
KORORGEL - I korets södra del är den nya orgeln. Orgelfasaden är grönmålad med dekorationer målade i engelskt rött. Listerna är förgyllda.
LÄKTARE – Orgelläktaren tillkom år 1637, men utvidgades 1736 fram till västligaste pelaren, vilken år 1918 flyttades något bakåt igen. Läktarbarriären är från 1736-års restaurering. Läktaren bärs upp av fem runda konvexa grönlaserade pelare med brunlaserade listverk. Baserna går ned mellan bänkkvarteren. Läktarbarriären är rak och sluten och består av ovala speglar. I barriärens nedre del är svängda konsoler. Barriären är marmorerad i brunt. Det grönmålade undertaket består av profilerade brädor. Orgelläktaren har ett lackat trägolv.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARSKÅP – Altarskåpet, som enligt en inskription är tillverkad 1474, blev efter en längre tids förfall deponerat i Strängnäs domkyrkomuseum, men återfördes 1953. 1957 restaurerades det genom att mittpartiet nytillverkades. I mittpartiet syns Maria med Paulus och Petrus på vardera sidan. Altarskåpets sockel är brunmålad och sidopartierna är bemålade med delvis förgyllda figurer.
ALTARTAVLA – I västra vapenhuset hänger en stor oljemålning med motivet Kristi törnekröning. Målningen är en kopia från 1780 som hängdes upp i vapenhuset 1953. Originalet hänger på Nationalmuseum.
ALTARRING – Den tresidiga altarringen har rundade hörn. Barriären är sluten och har liggande speglar. Altarringen är marmorerad i grön kulör och har överliggare och knäfall klädda med grönt skinn.
BEGRAVNINGSVAPEN – Två huvudbanér från 1600-talet hänger på långhusets södra och norra vägg. På södra väggen ett för kapten Silfwerbrand, Lida, och i norr för kapten Djurfelt död 1674, ägare till Skäve säteri i Ärja socken.
DOPFUNT – Dopfunten i sandsten är från omkring år 1200 är av Mälardalstyp och har en rund cuppa samt kvadratisk fot med rundlist. Till dopfunten hör ett dopfat av mässing.
NUMMERTAVLA – I koret är två nummertavlor. Tavlorna bärs upp av runda pelare som är monterade på altarringens sidor. De ovala tavlorna är svarta och omges av förgyllda ramar som kröns av en rosettdekoration.
MEDELTIDA SKULPTUR – I korets nordöstra hörn är en Anna-själv-tredje skulptur i trä från sent 1400-tal placerad på ett sentida murat altare. Skulpturen är tillverkad i Sverige och framställer S:t Anna med dottern Maria i knäet, med Jesusbarnet i sitt knä. Skulpturen saknar bemålning.
TRIUMFKRUCIFIX – I södra sidoskeppets triumfbåge hänger ett krucifix från början av 1500-talet. Korset är kraftigt och rikt dekorerat med förgyllda bladverk. Korsets ändplattor är nytillverkade 1897 och framställer de fyra evangelisterna. Krucifixet har rik bemålning.
LJUSREDSKAP – i sidogångarna och i koret hänger malmkronor. I koret och i långhuset är mässingslampetter.
Fasadkulör (2007): Vit
Byggnadsdel (2007): Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
År 1400-1499 Valvslagning
Kyrkorummet valvslås och förses med målningar i två etapper.
År 1474 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet tillverkades.
År 1500-1550 Valvslagning
Kyrkorummet valvslogs med sex tegelvalv
År 1500-1550 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målningarna kalkades troligen över vid detta tillfälle.
År 1620 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kyrkan vitkalkades in- och utvändigt, samt dekorerades utvändigt.
År 1624 Fast inredning - bänkinredning
Kyrkan fick bänkinredning.
År 1624 Fast inredning - altare
Altaret flyttades in till östra väggen.
År 1629 Fast inredning - predikstol
Kyrkan fick sin nuvarande predikstol, sannolikt från Kärnbo kyrka. Försågs med delvis nya snickerier och målningar. Den äldre predikstolen skänktes till Länna kyrka.
År 1637 Fast inredning - läktare
En läktare byggdes.
År 1638 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts.
Klockgjutare: Jurgen Putenius (Putensen)
År 1690 Fast inredning - predikstol
Predikstolen flyttades till norra väggen.
År 1736 Fast inredning - läktare
Läktaren utvidgades.
År 1768 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen byggdes om.
År 1781 Fast inredning - orgel
Kyrkan fick sin första orgel.
Orgelbyggare: Pehr Schiörlin
År 1800 Fast inredning - orgel
Kyrkan fick en ny orgel.
Orgelbyggare: Olof Schwan
År 1897-1898 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Kyrkan restaurerades invändigt. Interiören försågs med kalkmålningar i medeltida stil.
Konstnär: Aron Jerndahl
År 1897-1898 Fast inredning - bänkinredning
Ny öppen bänkinredning.
År 1917 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln byggdes om, där endast fasaden bibehölls.
År 1947 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning sattes in.
År 1953-1954 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet, som 1873 deponerades i Strängnäs domkyrkomuseum, återfördes till kyrkan.
År 1953-1954 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1957 Specifika inventarier - altarskåp
Ett nytt mittpart tillverkades till altarskåpet.
År 1985 Konservatorsarbeten
Altarskåpet och triumfkrucifixet konserverades.
År 1989 Teknisk installation - högtalaranläggning
En högtalaranläggning sattes upp.
År 1995 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Kyrkan restaurerades invändigt. Väggar och valv rengjordes. Dörrar, portar och fönster justerades och reparerades. Dopfunt flyttades och södra korbänkens front kortades. Dörrarna i bänkkvarteren justerades. Ett nytt skåp sattes in i vapenhuset. Predikstol, altarring, altartavla, nummertavlor och läktarbarriär rengjordes och konserverades. Väggmålningar konserverades. Altarbordet kompletterings-målades. Vissa kompletteringar utfördes på predikstolens ljudtak. Golvvärme sattes in i koret. En häll sattes upp mot vapenhusets vägg.
Arkitekt: Björn Norman
Konservator: Ulf Krook
År 2002 Fast inredning - orgel
Ny orgel sattes in i koret, då den medeltida skulpturen flyttades.
År 2006 Teknisk installation - högtalaranläggning
Ljudanläggningen byttes ut.
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Bergman, Mats. (1991). Åkers kyrkor, Sörmländska kyrkor 66.
Bohrn, Erik. (1945). Åkers och Ärja kyrkor, Sörmländska kyrkor 66.
Schnell, Ivar. (1963). Åkers och Ärja kyrkor, Sörmländska kyrkor 66.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin