Motivering (skydd): KYRKOMILJÖ – Åkers socken består av skogsbygder i söder och kuperade odlingsmarker som omger den centrala slättbygden. Flertalet av socknens fornlämningarna är från järnåldern, vilket tyder på att bygden då var tätbefolkad.
Samhället Åker är beläget norr om Åkers styckebruk, strax söder om motorvägen mellan Mariefred och Strängnäs. Norr om kyrkan flyter Löta å, som nästan omringar kyrkbyn Tuna och som har förbindelse med Mälaren.
Runt kyrkan ligger i söder gamla prästgården, som numera är såld, i sydväst kaplansgården och kantorsbostaden som under 2007 byggdes om till prästbostad, i väster dels ”lilla stugan” och en vaktmästarbostad. De tre sistnämnda byggnaderna är rödfärgade och de representerar kyrkans tidigare administration.
KYRKOANLÄGGNING – Åkers kyrka är omgiven av en äldre kraftigt kuperad kyrkogård. I nordost har en senare utvidgning utförts som ligger på en lägre och planare nivå. Två trappor är anlagda från kyrkogårdens lägre delar i öster upp mot de högre partierna i väster
Den äldre kyrkogården omges av en naturstensmur, som på flera ställen är terrasserad. Kyrkogårdens högsta punkt är i nordväst, där den inklädda klockstapeln är byggd. Från höjden sluttar kyrkogården ned mot öster och söder. Träd och buskar är också planterade inne på kyrkogården, vilket gör kyrkogården lummig. Flera låga strikta häckar är planterade öster om kyrkan i nord-sydlig riktning. Grusgångar är anlagda från ingångarna, fram till kyrkan och in mellan gravkvarteren. Kyrkogården är i övrigt gräsbevuxen.
Två murade, vitputsade stigluckor, möjligen av medeltida ursprung leder in till den äldsta delen av kyrkogården, en i söder och en i väster. Stigluckorna har spånklädda tak.
Ett flertal av gravarna är strikt ordnade i rader i öst-västlig riktning, främst söder och öster om kyrkan, men gravar med friare placeringar förekommer. Norr om kyrkan är flera framträdande gravar som omgärdas av smidesstaket, samt äldre gravar med stenramar.
Klockstapeln i kyrkogårdens nordvästra hörn uppfördes 1689. Tornet har en kvadratisk form och är klätt med bred trätjärad locklistpanel. Taket är ett pyramidtak som är klätt med svartmålad plåt i småformat.
I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger ett vitputsat kvadratiskt benhus, uppfört under senare delen av 1800-talet, vilket idag används som förråd. Ett gravkapell byggdes år 1928 i kyrkogårdens nordöstra hörn. Kapellet är ritat av arkitekt Gustaf Clason.
KYRKAN – Åkers kyrka består av ett tvåskeppigt långhus med fullbrett rakt avslutat kor i öster, torn i väster, vapenhus i söder och sakristia i norr. Vid sydöstra hörnet är en strävpelare murad. Kyrkan bevarar medeltida murverk i samtliga byggnadsdelar. Långhuset, sakristian och vapenhuset har spånklädda sadeltak. Långhustakets spånläggning är mönsterlagd med två horisontella skift med spetsformade spån. Tornet har en svängd huv som avslutas med en sluten kvadratisk lanternin med en spira. Spiran ritades av arkitekt Gustaf Lindgren och ersatte år 1918 en äldre pyramidhuv. De vitkalkade fasaderna är spritputsade med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Fönsterbågarna och dörrarna är målade i grågrönt.
Kyrkan bestod ursprungligen av ett romanskt långhus med ett lägre och smalare kor i öster. Under senare delen av 1100-talet byggdes ett torn i väster. Senare under medeltiden förlängdes kyrkan med ett kor av samma bredd som långhuset. En sakristia byggdes i norr, ett vapenhus byggdes i söder och kyrkorummet valvslogs och försågs med kalkmålningar. Vid 1500-talets början utvidgades långhuset mot söder och blev tvåskeppigt och ett nytt vapenhus byggdes i söder. En strävpelare murades i kyrkans sydöstra hörn, för att ta emot valvens tryck. Tornet förhöjdes något senare och fick byggas på igen under 1600-talet, då tornet förstördes. Omkring år 1800 ersattes spiran med en låg pyramidhuv. Kyrkorummets målningar kalkades sannolikt över någon gång under 1600-talet.
En större renovering av kyrkan gjordes 1897-1898 då interiören försågs med kalkmålningar i medeltida stil och öppna bänkar sattes in. Målningarna togs bort vid renoveringen 1918, då också tornet fick en ny spira. 1953 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt K. M. Westerberg, då ny sluten bänkinredning sattes in och altarskåpet återfördes.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Åkers kyrkas exteriör får sin karaktär av att den är en välbevarad, senmedeltida kyrka, med mönsterlagt spånklätt tak och medeltida västtorn, samt ojämnt putsade naturstensmurar. Sentida tillskott är de förstorade fönstren och den ombyggda tornspiran. Karaktärsskapande är också de vitputsade stigluckorna, med delar som kan vara medeltida och det trätjärade klockstapeln med äldre plåttäckning byggt på kyrkogårdens högsta höjd.
Kyrkans interiör får sin prägel av det ljusa breda tvåskeppiga långhuset, med de vitkalkade tegelvalven och de ojämna murarna. En intressant detalj är ett putsat gubbhuvud som förekommer i en av valvens pelare. Långhusets bevarade murade bänk utefter norra muren och murade altare vid sydöstra murpelaren är ovanliga. Viktiga för kyrkorummets karaktär är också de medeltida kalkmålningarna, de äldre inventarierna, altarskåpet, predikstolen och dopfunten. Sakristian har ett delvis medeltida utseende med sina sällsynta väggskåpsnischer, murat medeltida altare i norr och bemålade valvribbor.
Gravhällar, gravutsmyckningar, solur och järndörrar visar på kyrkans närhet till Åkers styckebruk.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkans i sin helhet medeltida murverk, nischer och altare i sakristian, samt möjligen medeltida stigluckor är i sig omistliga historiska dokument.
- Kyrkorummets gubbvalv med ett putsat gubbansikte i södra sidoskeppets västra del. - Murad bänk utefter norra muren och murat altare vid sydöstra pelaren.
- Kyrkans medeltida målningar på väggar, valv och tornbåge.
- Den sällsynt ålderdomliga predikstolen och altarskåpet från 1474 är inventarier av högt konstnärligt värde. - Inventarier och gravutsmyckningar av järn som visar på närheten till Åkers styckebruk. - Den lummiga och kuperade kyrkogården med äldre gravvårdar, bogårdsmur med stigluckor, klockstapel och gravkapell.
- Klockstapeln med äldre takplåtstäckning.
- Den välbevarade kyrkomiljön.
Inventeringsår (2007)
Åkers kyrka är omgiven av en äldre kraftigt kuperad kyrkogård. I nordost har en senare utvidgning utförts som ligger på en lägre och planare nivå. Två trappor är anlagda från kyrkogårdens lägre delar i öster upp mot de högre partierna i väster
Den äldre kyrkogården omges av en naturstensmur, som på flera ställen är terrasserad. Kyrkogårdens högsta punkt är i nordväst, där den inklädda klockstapeln är byggd. Från höjden sluttar kyrkogården ned mot öster och söder. I norr bakom klockstapeln utgörs en del av kyrkogården av ett skogsparti, utvidgat mellan åren 1947-1950, där en urnlund och minneslunden är anlagd. Utvidgningen i norr inramas av en granhäck. En äldre trädkrans växer innanför södra, östra och norra muren. Träd och buskar är också planterade inne på kyrkogården, vilket gör kyrkogården lummig. Flera låga strikta häckar är planterade öster om kyrkan i nord-sydlig riktning.
Två murade, vitputsade stigluckor, möjligen av medeltida ursprung leder in till den äldsta delen av kyrkogården, en i söder och en i väster. Stigluckorna har sadeltak, den södra med valmat tak och den västra med sadeltak. Båda är spåntäckta. Södra stigluckan är markant bredare och har trappsteg av äldre röda sandstenshällar i en öppning direkt öster om porten, där en smidesgrind är uppsatt. Längre mot öster i den södra muren, är en öppning i muren med stenstolpar. Grindar saknas. Via en öppning i norra muren når man den senare kyrkogårdsutvidgningen i nordost.
Grusgångar är anlagda från ingångarna, fram till kyrkan och in mellan gravkvarteren. Kyrkogården är i övrigt gräsbevuxen.
Ett flertal av gravarna är strikt ordnade i rader i öst-västlig riktning, främst söder och öster om kyrkan, men gravar med friare placeringar förekommer. Norr om kyrkan är flera framträdande gravar som omgärdas av smidesstaket, samt äldre gravar med stenramar. Äldre järnkors är placerade i kyrkogårdens sydöstra hörn. Söder om kyrkan, väster om södra stigluckan är en gravkulle från slutet av 1700-talet.
Klockstapeln i kyrkogårdens nordvästra hörn uppfördes 1689. Tornet har en kvadratisk form och är klätt med bred trätjärad locklistpanel. Ljudluckorna är släta. Framför ingången i söder ligger äldre gravhällar som trappsteg. Taket är ett pyramidtak som är klätt med svartmålad plåt i småformat. Taket kröns av ett kulförsett kors av koppar och en flöjel med årtalet 1687. Klockstapeln har två klockor, varav den lilla klockan är gjuten 1638 och den stora är omgjuten år 1922.
I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger ett vitputsat kvadratiskt benhus, uppfört under senare delen av 1800-talet, som idag används som förråd. Fasaderna är utförda med profilerade taklister och horisontella släta putslister. Sockeln är putsad och målad svart. Sadeltaket är klätt med svartmålad plåt i skivformat. En rundbågig svartmålad port sitter i norra fasaden. Grönmålade fönster vetter mot väster och öster.
Ett gravkapell är byggt år 1928 i kyrkogårdens nordöstra hörn. Kapellet är ritat av arkitekt Isac Gustaf Clason och är vitputsat med valmat spånklätt sadeltak.
Sörmländska kyrkor 66, 1991.
Eva Wockatz, inventeringstillfället 2007.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - ÅKER
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1565, år 1900: 2312, år 1995: 3501
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Ärja införlivad 1845.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett dominerande läge i jordbruksbygden ca 3 km nordost från Åkers styckebruk i den sydöstra delen av Mälarbygden. Nedanför kyrkan ligger prästgården samt tidigare klockargård, barnmorskestuga och skolhus. Intill kyrkan ligger Tuna gård.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt, tvåskeppigt kyrkorum med korparti i öster, sakristia i norr, vapenhus i söder samt torn vid västgavelns norra del. Under andra hälften av 1100-talet uppfördes en stenkyrka, varav långhuset ingår i den befintliga kyrkans nordvästra del. Korets ursprungliga gestaltning är inte känd. Något senare tillkom tornet. Vid en ombyggnad under 1300-talet omvandlades byggnaden till en salkyrka genom att koret fick samma bredd som långhuset. Sakristian byggdes förmodligen på 1400-talet, samtidigt som ett vapenhus tillkom i sydväst. Sannolikt i början av 1500-talet utvidgades långhuset mot söder till sin dubbla bredd. Långhuset är något smalare i sydväst, troligen på grund av att man vid utvidgningen utnyttjat delar av det gamla vapenhusets murar. Ett nytt vapenhus uppfördes framför det föregåendes sydvägg. För att ta emot valvens tryck blev det nödvändigt att mura en strävpelare mot kyrkans sydöstra hörn. Man byggde också på tornet något med tegel vid denna tid.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Långhuset täcks av ett högrest sadeltak. Taken - så även tornspiran från 1918 - är spånklädda. Kyrkorummet nås genom vapenhuset och via tornets västportal. Det enskeppiga kyrkorummets befintliga tegelvalv från 1400-talet ersattes i samband med kyrkans ombyggnad i början av 1500-talet med sex nya valv i två skepp. Det breda långhuset belyses av rundbågiga fönster. Två fönster i öster flankerar altaret, som är placerat mot en valvpilaster. En stenbänk löper längs det romanska långhusets norra vägg. I en valvpilaster öster om vapenhuset leder en trappa av tegel upp på vinden, i trapploppet finns två igensatta gluggar med svårtolkad funktion. Huvudparten av valvens och väggarnas bemålning, både från 1400-talets förra och senare hälft, är överkalkade, men fragmentariska scener är synliga ovanför sakristieingången och tornbågen. Kyrkorummet fick 1897 medeltidsinspirerade målningar utförda av Aron Jerndahl, de togs dock bort 1918. Två mindre läktarunderbyggnader tillkom 1990. Den medeltida dopfunten är av sandsten.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
År 1634 Ändring
En kyrkogårdsport byggs och järngrindar köptes in.
År 1947-1950 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgades över en ås mot norr.
År 1964 Teknisk installation - El
Fasadbelysning sattes upp.
År 1990 Teknisk installation - VA
Schaktning väster om kyrkan gjordes för VA-installationer.
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Bergman, Mats. (1991). Åkers kyrkor, Sörmländska kyrkor 66.
Bohrn, Erik. (1945). Åkers och Ärja kyrkor, Sörmländska kyrkor 66.
Schnell, Ivar. (1963). Åkers och Ärja kyrkor, Sörmländska kyrkor 66.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin