Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Frustuna kyrkomiljö ligger längs sjöleden Sillen–Klämmingen. Socknen består av kuperade dalgångsbygder omgivna av skogsmarker. Ortnamnet Fröstuna består av gudanamnet Frö samt tun vars grundbetydelse är inhägnad.
I Frustuna socken finns omkring 1100 fornlämningar, varav huvuddelen ligger på ett stort antal gravfält från järnåldern. Frustuna kyrka är belägen i utkanten av Gnesta, invid stranden av Frösjön. Området mellan Gnesta och Frustuna kyrka har under de senaste åren bebyggts med ett villaområde.
Frustuna by låg på en kulle väster om kyrkan. Idag finns ett par av byns byggnader bevarade. Omedelbart väster om kyrkan ligger prästgården Frönäs. Boningshuset, nu församlingshem, uppfördes 1875. I anslutning till parkeringen vid kyrkan ligger det tidigare kyrkstallet. På höjdsträckningen söder om kyrkan ligger prästgårdsmarkens arrendatorsbostad och ekonomibyggnad, uppförda 1915.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkoanläggningen omges av en granhäck, undantaget i norr och väster där kyrkogården avgränsas av en terrassmur. Gränsen mellan den gamla kyrkogården och utvidgningen åt söder markeras av en låg gräsbevuxen vall.
Kyrkan är placerad på kyrkogårdens norra del. Ingångarna till kyrkogården från väster flankeras av murade, vitputsade grindstolpar med svartmålade järngrindar. Kyrkogården är gräsbevuxen och har enstaka buskar och träd. Huvudgångstråken är asfalterade medan gångarna runt gravkvarteren är grusade.
Minneslunden är placerad i kyrkogårdens nordöstra hörn, i sluttningen ned mot sjön. Vid kyrkogårdens södra gräns står ett högt, svartmålat träkors på en gatstensbelagd yta.
På kyrkogårdens östra del står ett gravkapell som uppfördes 1954.
KYRKAN – Frustuna kyrka består av ett långhus med fullbrett kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan har en spritputsad, gråmålad sockel. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i brutet vitt. Portalen i tornets västra fasad, fönsteromfattningarna och ett runt blinderat fönster på korets östra gavel är slätputsade. Tornets fasader avslutas upptill av en sågtandsfris och en utkragad taklist, båda slätputsade. Sadeltak och tornspiran med dess fyra fialer har skivtäckning av kopparplåt.
Långhuset har rektangulära fönsteröppningar med kopparplåtsklädda solbänkar. I öppningarna sitter svartmålade järnbågar med blyinfattat, ofärgat fönsterglas.
Huvudingången i tornets västra fasad är placerad i en fyrsprångig, spetsbågig portal. Portens dörrblad är klädda med rombisk panel på utsidan, stående panel på insidan. Porten är tjärad utvändigt, lackerad invändigt. Över porten sitter ett överljusfönster med blyinfattat fönsterglas.
Interiört har kyrkorummets mittgång och kor ett golv av kvadratiska grå och röda kalkstensplattor lagda diagonalt med fris av grå kalkstensplattor. Bänkkvarteren med öppen bänkinredning har lackerade brädgolv.
Väggarna är slätputsade och avfärgade i brutet vitt. På långhusets och korets väggar finns sex medeltida konsekrationskors. På korets östra och södra väggar är äldre fönsteröppningar markerade med ritsar i putsen. Orgelläktaren är placerad i kyrkorummets västra del.
Kyrkorummet är välvt med tre stjärnvalv i olika utföranden. Valvet i den västligaste travén är av en typ som brukar benämnas Korsstjärna. Den mellersta travén täcks av ett stjärnvalv av en typ som brukar benämnas Vadstenastjärna. Namnet härrör från valven i Vadstena klosterkyrka, slagna omkring år 1420.
Valvet över koret i den östra travén är av en typ som brukar benämnas Sturestjärna. Namnet härrör från Sten Sture d ä (riksföreståndare 1470–97, 1501–03). Valvtypen dateras i allmänhet till 1470–1520. Valven är slätputsade och avfärgade i brutet vitt.
Den första stenkyrkan vid Frustuna uppfördes troligen under 1100-talets senare del. Den bestod då sannolikt av ett rektangulärt långhus, ett smalare kor i öster samt ett torn i väster.
Omkring år 1300 utvidgades kyrkan genom att koret och sydväggen revs och ett rektangulärt kyrkorum skapades. Kyrkan hade ingång och tre smala, höga fönster i sydväggen, eventuellt fanns en trefönstergrupp i östväggen. Kyrkorummet täcktes av ett trätunnvalv eller klöverbladsformat valv. Sakristian på kyrkans norra sida uppfördes sannolikt samtidigt.
Under 1400-talets senare del byggdes tornet på med en våning, ca 2,5 m hög, murad i tegel för att tornet skulle stå i bättre proportion till långhuset. Mot seklets slut slogs kyrkorummets tre stjärnvalv, och antagligen tillkom nu också ett vapenhus framför sydportalen.
Omkring sekelskiftet 1800 revs vapenhuset i söder och en ny ingång togs upp i väster. Samtidigt förstorades kyrkans fönster. Tornets tidigare sadeltak ombyggdes till en huv och taket täcktes med tegel.
År 1897 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekten Fredrik Lilljekvist. Då tillkom tornets spetsiga spira med fyra fialer och kyrkorummet försågs med dekorationsmålningar. Den fasta inredningen i form av predikstol, dopfunt, altaruppsats och bänkar förnyades. I korets östra vägg togs ett stort, runt fönster upp.
År 1939-40 restaureras kyrkan under ledning av arkitekt Ivar Tengbom. Syftet med restaureringen var att ta bort 1897-års tillägg, d v s målningarna kalkades över och ny inredning, bl a predikstol (delvis återanvänd) och bänkar tillkom. Året innan hade kyrkans medeltida altarskåp deponerats i kyrkan av SHM. Utvändigt bekläddes tornspiran och taket med kopparplåt.
Senare tiders åtgärder har främst varit av underhållskaraktär.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Frustuna kyrka har kvar sin senmedeltida utsträckning och murverk men har under senare århundraden förändrats. Exteriören domineras av det höga takfallets stora plåtklädda yta i förhållande till fasaderna samt tornets spira med fialer. Karaktäristiskt är tornets asymmetriska placering vid västgaveln som visar på kyrkans byggnadshistoria och fönsternischernas ovanliga, rektangulära form.
Den för Södermanlands sockenkyrkor mycket stora kyrkogården visar på tätorten Gnestas befolkningsexpansion under 1900-talet. Kyrkogårdens gravvårdar har en mångfald och ett tidsperspektiv som är ovanlig för länet.
Interiören har en senmedeltida prägel med sina höga, spetsiga stjärnvalv och förnämliga altarskåp. Övrig inredning och färgsättning härrör framförallt från restaureringar under 1900-talet, och utgör ett vittnesbörd om sin tids syn på bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum. Bakom orgeln finns fragment av dekorationsmålningarna från 1897 bevarade.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan bevarar i sin helhet medeltida murverk, vilket i sig är ett omistligt historiskt dokument. - I exteriören är flera etapper av kyrkans historia tydligt avläsbara: medeltidens utvidgning av kyrkan genom tornets asymmetriska placering på västgaveln och 1897 års restaurering genom tornhuvens utformning samt 1930-talets materialval.
- Interiörens senmedeltida prägel med de höga, spetsbågiga stjärnvalven samt altarskåpet är viktiga för förståelsen för kyrkans långa byggnadshistoria.
- Sakristians kalkmålningar från 1300-talet är ovanliga i länet.
- Bevarade fragment av dekorationsmålningarna från 1897 representerar ett vikigt restaureringsskikt i kyrkans historia.
- Kyrkogårdens storlek och gravvårdarnas mångfald och tidsperspektiv är ovanlig för länet.
Inventeringsår (2010)
Fasadkulör (2010): Vit
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Havland, Ida. (1998). Nya intryck i kyrkorummet. 10 kyrkorestaureringar i Södermanland under 1930-talet. C-uppsats i konstvetenskap vid Stockholms universitet vt 1998..
Bohrn, Erik. (1943). Frustuna kyrka, Sörmländska kyrkor 35.
Schnell, Ivar. (1972). Frustuna kyrka, Sörmländska kyrkor 35.
Bergman, Mats. (1985). Frustuna kyrka, Sörmländska kyrkor 35.
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell, Gravkapell, "Schill,Bernhard:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin