Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Rinkaby kyrka är belägen i jordbruksbygd. I miljön kring kyrkan finns sockenmagasin, skolbyggnader, klockargård, nu församlingshem, samt ett tidigare ålderdomshem. Socknens och kyrkans historia är intimt förknippade med frälsegodset myrö och esplunda vid hjälmarens norra strand, vars ägare på olika sätt haft inflytande på kyrkan. Kyrkomiljön i rinkaby ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
KYRKOANLÄGGNINGEN -
KYRKOGÅRDEN- Rinkaby kyrka och kyrkogård omgärdas av en kallmurad stenmur som i öster och delvis i söder fungerar som terrassmur, i öster även en planterad häck. Delar av en äldre trädkrans finns kvar och är placerad innanför muren. Entréer till kyrkogården finns i norr, väster och söder. Gångsystemet är sparsamt, samtliga gångar har asfaltbeläggning och övriga ytor är belagda med gräs. På den södra delen, mellan kvarteren, finns en liten kulle omgärdad av björkar, på kullen är bänkar placerade för kontemplation. Ett flertal äldre stora gravvårdar med bland annat järnstaket och stenramar är belägna söder om kyrkan. Endast några få gravar finns norr om kyrkan.I kyrkogårdens nordvästra hörn är ett sockenmagasin från 1761 beläget.
KYRKAN- Rinkaby kyrka med medeltida ursprung har korsformad plan, rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, sakristia i norra korsarmen samt torn i väster. De av sten murade ytterväggarna är slätputsade och avfärgade rosa med vita hörn och fönsteromfattningar samt rundbågiga fönsteröppningar. Samtliga tak är täckta av kopparplåt. Tornhuven är klädd även den med kopparplåt, och uppbär en lanternin, kringgärdad av ett smitt räcke och krönt med korsprydd glob.
Troligtvis uppfördes här på 1100-talet en stenkyrka med torn i väster, långhus och smalare kor i öster. Kyrkan breddades åt söder och gjordes om till salkyrka samt tillbyggdes med en sakristia i norr. Förmodligen skedde detta under andra delen av 1200-talet. Under senare delen av 1400-talet slogs valven i långhuset.
1779-80 genomgick kyrkan en genomgripande ombyggnad då den förlängdes åt öster med två korsarmar och ett femsidigt avslutat korparti. Den södra entrén murades igen och det medeltida vapenhuset samt det bondeska gravkoret revs. Under korsarmarna murades nya gravvalv för släkterna Mörner och Kalling. Några år senare skänkte Carl Gabriel Mörner en ny altaruppsats i nyklassicistisk stil till kyrkan.
1837-39 revs det smala tidigmedeltida tornet och uppförde ett större torn med lanternin.
1900 genomfördes en omfattande renovering av kyrkan efter ritningar av arkitekt Gustaf Pettersson. Kyrkorummet omgestaltades i nyrenässansstil med inredning i mörkbetsat trä. Bland annat fick kyrkan en ny öppen bänkinredning och ny altarring. Den västra läktaren togs bort och en ny uppfördes i norra korsarmen, under vilken en ny sakristia inreddes. Väggarna målades med ett enkelt kvadermönster.
Under 1950-talet skedde en del underhållsarbeten. Invändigt togs invändigt kvadermålningen bort. Tornhuven och lanterninen täcktes med kopparplåt. 1980 täcktes även övriga takfall med kopparplåt.
1991-92 skedde en omfattande renovering under ledning av arkitekt Jerk Alton. Kyrkorummet fick då bland annat nya utrymmen under västra läktaren och nya förrådsutrymmen i södra korsarmen, båda anpassade till den äldre inredningen i nyrenässansstil. Altarringen flyttades fram och koret försågs med ett nytt flyttbart altare av trä. Bänkar togs bort i väster och övriga bänkar byggdes om.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Rinkaby kyrka har till stora delar kvar sitt medeltida murverk samt medeltida takstolar ovan långhuset.
Kyrkans exteriör har förändrats i ringa omfattning sedan om- och tillbyggnaderna under 1700- och 1800-talen, vilka är tidstypiska representanter för respektive byggnadsperiod.
Kyrkorummet visar tydligt kyrkans olika förändringar med ett smalt medeltida långhus med stjärnvalv samt ett rymligt gustavianskt tvärskepp och korparti med putsat spegelvalv och samtida altaruppsats.
Till stor del präglas interiörens fasta inredning av renoveringen i nyrenässansstil från år 1900. Denna förstärktes vid en renovering 1991-92, då ny inredning anpassades till samma stil. Vid samma tillfälle utformades koret i enlighet med moderna liturgiska krav och praktiska behov tillgodosågs med ny läktarunderbyggnad och nya förrådsutrymmen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - altartavla av Pehr Hörberg med tillhörande altaruppsats och altare.
- den rikt ornerade gravtumban från 1600-talet utgör ett personhistoriska dokument över kyrkans donator, Carl Bonde, och hans första hustru. Den är en av få invändiga gravtumbor i Örebro län.-predikstolen från 1613-20 med intarsia och sniderier har ett högt konstnärligt värde. Predikstolen är tillverkad av predikstolsmakare Lars Strångesson, Västerås och skänkt av riksrådet Carl Bonde på Esplunda.
- kyrkans inredning och sakristians skärmvägg i nyrenässansstil från renoveringen 1900.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
Rinkaby kyrka har korsformad plan med ett rektangulärt långhus med femsidigt avslutat korparti i öster, korsarmar, sakristia i norr och torn i väster.
TAK: Långhus och kor har gemensamt, åt öster tresidigt avvalmat sadeltak; korsarmarna i norr, resp. söder har även de avvalmade tak med murade frontoner över gavelmurarna. Samtliga tak är täckta med kopparplåt. Tornhuven är klädd även den med kopparplåt, och uppbär en lanternin, kringgärdad av ett smitt räcke och krönt med korsprydd glob. Häng- och stuprännor är av koppar.
FASAD: de av sten murade ytterväggarna är slätputsade och avfärgade rosa med släta hörn och fönsteromfattningar i bruten vit kulör. Den markerade sockeln är av cement. Tornet har en putsad takfris med konsoler och i övrigt en profilerad takfot av trä.
FÖNSTER: rundbågiga fönster i sex lufter med bågar och spröjs av trä. Fönsterlufterna i ytterbågen är indelade med blyspröjs i mindre rutor med färgat antikglas. Bågarna är målade i ljusgrå kulör. Sakristian har ett stickbågigt fönster i västra fasaden med båge och spröjs av trä med äldre klart glas. Fönstersnickerierna är målade lika övriga fönster. Solbänkarna av kalksten är klädda med kopparplåt.
DÖRRAR: Kyrkans västra portal har en pardörr av fernissad ek med järnbeslag från 1900. Portalen är klassiserande med ett rundbågigt ljusinsläpp ovan dörrarna. Sakristians dörr är även den från 1900, en stickbågig enkeldörr av fernissad ek med stående brädor och med järnbeslag. Korsarmarnas ytterdörrar är från 1780 med fiskbensformigt snedställda brädor med rombliknande mönster. Dörrarna är målade i en grön kulör.
LÅNGHUS - Rinkaby kyrka har kvar sitt smala medeltida långhus med slagna valv med ett tillbyggt rymligare gustavianskt kor och korsarmar. Ovanför långhuset finns kyrkans medeltida takstolar kvar. Långhuset har ett slätt polerat kalkstensgolv, under bänkarna trägolv i samma nivå som kalkstenen. Väggarna är slätputsade och avfärgade i vitt. Mot vapenhuset en pardörr av trä med tre fyllningar i varje dörrblad, den mittersta med en liggande romb. Fönstren är rundbågiga med innerbågar av trä målade i en brunröd kulör. Det medeltida långhusets stjärnvalv har markerade valvribbor och är avfärgat vitt. KORSARMAR- I den norra korsarmen finns en ornerad skärmvägg med nyrenässanskarraktär från 1900. Bakom skärmväggen döljer sig sakristian som även den tillkom 1900, ovan den en läktare. Förrådsutrymmet i södra korsarmen samt läktarunderbyggnaden tillkom i början på 1990-talet och har båda anpassats till inredningen från 1900 med nyrenässanskaraktär. Korsarmarnas tak består av gipsputsat trä, indelat med lagerbladsprydda ribbor av stuck; spegeln bärs upp av stora hålkäl, vilade på profilerad slät stuckgesims vid murkrönet. Ribborna är bemålade i rostrött med guldband. Golvet är av slät polerad kalksten lika långhus. Kalkstensgolvet under dopfunten är även det slätt men med en matt yta. Fönster lika långhus.
Under korsarmarna finns murade gravvalv från 1779-80 för släkterna Mörner och Kalling. Under den södra korsarmen finns även det Bondeska gravvalvet som innan ombyggnaden 1779-80 låg under de då befintliga Bondeska gravkoret.
KOR - Korets golv är av polerad kalksten och förhöjt med ett steg från kyrkorummet, golvet har ett tresidigt utskjutande mittparti mot kyrkorummet. Väggarna är putsade och avfärgade vita med en gråmålad profilerad list mot taket. Fönstren är lika långhusets. Korets tak är, som korsarmarnas, av gipsputsat trä, indelat med lagerbladsprydda ribbor av stuck. Ribborna är bemålade i rostrött med guldband.
VAPENHUS - Golvet är ett äldre kalkstensgolv med grov yta. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Längs den södra väggen finns en vitmålad, brädinklädd trappa som leder upp i tornet. Under trappen finns en toalett inredd. Porten består av en brun pardörr av trä med fyllningar och rakt överstycke. Ett lunettformat ljusinsläpp finns ovanför porten men skyms något i dag av det senare tillkomna vindfånget. Vindfånget har en pardörr av trä med spröjsat klarglas i övre delen. Vindfånget har anpassats till inredningen från 1900 med renässanskaraktär. Taket är ett plant brädtak med snedställd list mot väggen, taket är målat i en ljusgrå kulör.
SAKRISTIA - sakristian är inredd i den norra korsarmen. Väggarna är vita med undantag av den mot kyrkorummet, som avskärmas av en ornerad skärmvägg av trä med nyrenässanskarraktär från 1900. Golvet är av trä. Det plana taket är av pärlspontspanel med tvärgående bjälkar som vilar på små konsoler mot väggarna.En tambur med direktutgång finns i norr och består av en pardörr av trä med fyllningar. Där leder även en trappa upp till läktaren.Den ursprungliga sakristian, som ligger väster om den befintliga, är inredd med väggfast textilförvaring och pentry. Golvet är av polerad kalksten. Fönstret i väster är stickbågigt med bågar och spröjs av trä målat i en ljust grå kulör.
FAST INREDNING
ALTARE - Altarbordet är från 1780, av trä, med rundade hörn och enkla fyllningar, målat i grön och ljusröd marmorering.
BÄNKINREDNING -öppen bänkinredning i mörkbetsat trä med detaljer i rött, grönt och guld. Bänkarna, som övrig inredning från renoveringen 1900, har nyrenässanskaraktär.
PREDIKSTOL - Femsidig predikstol, snidad i ek med flera träslag, delvis polykromerad och förgylld, vissa ornamentala detaljer i plattskärning och intarsia. I nischerna Kristus och de fyra evangelisterna i högrelief. Nedtill på korgen, under mittfältet med Kristusbilden, ett snidat understycke med donatorsvapen, Bonde-Oxenstierna. Predikstolen är snidad av Lars Strångesson, Västerås, 1613-20. Den är donerad av Carl Bonde som även donerade liknande predikstolar till grannkyrkorna Glanshammar och Lillkyrka.
ORGEL - orgeln är byggd 1923 av E. A. Setterquist & Son, Örebro i 11 stämmor. Orgelfasaden har ornamentala detaljer från den äldre orgelfasaden från 1807. Fasaden ritades 1923 av arkitekten Bror Almqvist.
LÄKTARE - Den västra läktaren ritades lika orgelfasaden av arkitekt Bror Almqvist och är samkomponerad med orgeln och har även den ornamentala detaljer, inkomponerade i barriären. Det är en sluten läktarbarriär, tresidig med framskjutande mittparti. Barriärens fyllningar är indelade med pilastrar, de ornamentala detaljerna och fyllningarnas ramar är målade i guld. Barriären är målad i mörkbrun kulör. Läktaren bärs upp av pelare av trä marmorerade i grönt med detaljer i guld.
LÄKTARE I NORRA KORSARMEN- läktaren tillkom vid renoveringen 1900 och ritades av arkitekt Gustaf Pettersson. Den öppna läktarbarriären är försedd med balusterdockor indelade av rektangulära fyllningar.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan föreställer Kristus i Getsemane. Den är målad 1810 av kyrkomålaren Pehr Hörberg.
ALTARUPPSATS - Altaruppsats av trä, med samma marmorering som altaret; listverk, kannelyrer och ornamentala detaljer är förgyllda. Altaruppsatsen kröns av ett guldkors med bakomliggande strålar. Den är troligtvis ritad av Adolf Mörner, död 1766. Altarringen tillkom vid renoveringen 1900.
ALTARRING -Femsidig öppen altarring med balusterdockor indelade med rektangulära fyllningar. Den är marmorerad i grönt med ljust marmorerade fyllningar och detaljer målade i guld. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med rosa tyg.
DOPFUNT - Dopfunt i vit glanshammarsmarmor och öländsk sandsten är skulpterad av Erik Sand i början av 1970-talet.
NUMMERTAVLA - Ett par förgyllda, ovala nummertavlor av trä med snidade lagerkvistar, hophållna av en krönrosett, skänktes till kyrkan 1803 av hovmarskalken C. G. Mörner på Esplunda.
GRAVTUMBA- gravtumba i södra korsarmen är tillverkad av kalk- och sandsten. Den är rest över Carl Bondes första hustru (död 1621) och honom själv (död 1652). På tumbans sidor finns deras respektive anvapen.
Fasadkulör (2005): Rosa, Vit
Byggnadsdel (2005): Korsarm, Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1475-1499 Valvslagning
Valven slogs i kyrkan
År 1613-1620 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol, skänkt av Carl Bonde och Beata Oxenstierna
År 1779-1780 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning
År 1787 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats i nyklassicistisk stil. Skänkt av Carl Gabriel Mörner, troligtvis ritad av hans far Adolf Mörner
Arkitekt: Adolf Mörner
År 1807 Fast inredning - läktare
Ny orgelläktare
År 1809 Fast inredning - orgel
Ny orgel
Orgelbyggare: Olof Schwan
År 1810 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla målad 1810
Konstnär: Pehr Hörberg
År 1899 Underhåll - takomläggning
Kyrkans spåntak ersattes av nytt plåttak.
År 1900 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Väggarna målades i enkelt kvadermönster
Arkitekt: Gustaf Pettersson
Byggmästare: Salomon Karlsson
År 1900 Fast inredning - predikstol
Predikstolen flyttades från hörn vid norra korsarmen. Predikstolens övermålning från 1783 avlägsnades.
Arkitekt: Gustaf Pettersson
Byggmästare: Salomon Karlsson
År 1900 Fast inredning - altarring
Ny altarring
Arkitekt: Gustaf Pettersson
Byggmästare: Salomon Karlsson
År 1900 Fast inredning - bänkinredning
Ny öppen bänkinredning
Arkitekt: Gustaf Pettersson
Byggmästare: Salomon Karlsson
År 1900 Fast inredning - läktare
Läktaren i väster tas bort. Ny läktare i norra korsarmen under vilken en ny sakristia inreddes, avskärmad av en ornerad skärmvägg.
Arkitekt: Gustaf Pettersson
Byggmästare: Salomon Karlsson
År 1923 Fast inredning - orgel
Ny orgel i 11 stämmor. Delar av ornamentiken är överflyttad från en äldre orgel.
Arkitekt: Bror Almqvist
År 1923 Fast inredning - läktare
Ny orgelläktare i väster
Arkitekt: Bror Almqvist
År 1943 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasaderna avfärgades i vitt
År 1950 Teknisk installation - värme
Installation av nytt värmesystem
År 1951 Underhåll - interiör
Rengöring och "rappning"
År 1958 Underhåll - takomläggning
Tornhuven och lanterninen kläs med kopparplåt
År 1958 Underhåll - Omputsning, exteriör
Fasaderna putsades och avfärgades i rödgul kulör
År 1975 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt i vit glanshammarsmarmor och öländsk sandsten
Konstnär - Skulptör: Erik Sand
År 1980 Underhåll - takstol
Förstärkning av takstolar
År 1980 Underhåll - takomläggning
Befintligt plåttak byts mot kopparplåt
År 1991-1992 Underhåll - målningsarbete, interiör
Samtliga putsade tak, valv och väggar rengjordes och målades
Arkitekt: Jerk Alton
År 1991-1992 Teknisk installation - brandskydd
Installation av brandlarm och sprinklers på vinden
År 1991-1992 Konservatorsarbeten
Konservatorsarbeten på altaruppsats, altarring, predikstol, läktarbarriär samt ovala nummertavlor. Altarets ursprungliga färg togs fram. Del av draperingsmåleri vid predikstolens tidigare plats framtogs.
Konservator: Ulf Krook
År 1991-1992 Fast inredning - altarring
Altarringen flyttades fram
Arkitekt: Jerk Alton
År 1991-1992 Fast inredning - bänkinredning
Bänkar togs bort i väster och i södra korsarmen, övriga bänkar byggdes om och försågs med strålvärme.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1991-1992 Fast inredning - altare
Nytt flyttbart altare av trä
Arkitekt: Jerk Alton
År 1991-1992 Teknisk installation - el
Nytt elsystem
År 1991-1992 Teknisk installation - värme
Nytt vattenburet värmesystem
År 1991-1992 Underhåll - fönster
Renovering av fönster
Arkitekt: Jerk Alton
År 1991-1992 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Sydingången anpassades för rörelsehindrade
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Konservatorsarbeten
Omförgyllning av detaljer på sakristievägg.
År 1998 Underhåll - exteriör
Putslagning och avfärgning av fasader. Täckning av fönsterbänkar med kopparplåt samt målning av fönster och dörrar. Under arbetets gång fann man väggdekor i form av målade bokstäver på äldre puts under takfoten.
Arkitekt: Jerk Alton
År 2005 Teknisk installation - värme
Ombyggnad av värme- och styranläggning.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin