Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Olaus Petri kyrka ligger i Örebro stad, som är anlagd på en rullstensås. Kyrkan är belägen i norra delen av innerstaden, alldeles invid och öster om Storgatan, som löper på åsen i nord-sydlig riktning. Åsen gör att marken söder och öster om kyrkan sluttar åt öster, vilket bland annat avspeglas i den söder om kyrkan belägna Sofiagatan. Söder om denna gata ligger Olaus Petri prästgård och församlingshem, båda i välbevarad 1920-talsklassicism. På andra sidan Storgatan återfinns Örebro gamla hospital. I detta område låg den på medeltiden uppförda Längbro kyrka som övergavs på 1500-talet. Norr om kyrkan finns Olaus Petri kyrkogård, tidigare Norra begravningsplatsen, som anlades redan 1806, dvs. redan innan kyrkan byggdes.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkan omges av en mindre kyrkotomt som sträcker sig i öst-västlig riktning. Norr härom ligger Olaus Petri kyrkogård som är mer avlång och smalare än kyrkotomten samt sträcker sig i nord-sydlig riktning.
Kyrkotomten utgörs av gräsbevuxna ytor med ett asfalterat gångsystem. Tomten inramas i öster och söder av en stödmur av huggna granitblock samt i väster av en mycket låg kant av granit. Gränsen mellan Storgatans trottoar och kyrkotomten är nästan obefintlig. Åt öster avgränsas kyrkotomten av en hög stödmur med ett skyddsräcke av svartmålat smitt järn. Nedanför finns en plantering samt en parkeringsplats. Mot kyrkogården i norr avgränsas kyrkotomten av ett svartmålat staket av smitt järn. Kyrkotomten kantas av träd i norr och söder, i väster står två större träd som markerar huvudentrén.
Det finns fyra entréer till kyrkotomten från intilliggande gator, två i väster, en i söder samt en i nordöst. De västra markeras genom en lyktstolpe i smitt järn på låga socklar av granit, på var sida om entrén. Den södra entrén är den mest markerade och utgörs i stödmuren, av en indragen entré med trappor. En dubbelfritrappa leder upp mot kyrkans entré i södra korsarmen. Trapporna av granit kantas av ett svartmålat smitt järnstaket. Det indragna partiet i muren omges av ett staket lika trappornas. Entrén markeras ytterligare genom lyktstolpar lika de västra, som placerats på stödmuren på var sida om dubbeltrappen. Den nordöstra entrén är placerad i vinkeln mellan kyrkotomten och kyrkogården och består av två trappor – en från norr och en från öster som möts längst upp. Trapporna består av huggna granitblock med en avsats belagd med gatsten och ett räcke av svartmålat rundjärn. Trappräcket övergår till skyddsräcke uppe vid kyrkotomten. Ytterligare en entré finns från kyrkogården, i norr, som utgörs av en pargrind av smitt järn, lika staketet.
I kyrkotomtens sydvästra hörn står en bronsskulptur föreställande bröderna Olaus och Laurentius Petri av Nils Sjögren 1935.
Norr om kyrkan och kyrkotomten finns som tidigare nämnts, Olaus Petri kyrkogård – tidigare Norra begravningsplatsen – från 1806.
Kyrkogården stöds i norr och öster av en stödmur, där den i öster består av huggna granitblock och i norr av kallmurad natursten. I väster avgränsas kyrkogården mot Storgatan av en nästan manshög kalkstensmur med överliggare av kalksten på en sockel av granit. Mot kyrkan åt söder samt på stödmuren i öster finns ett svartmålat staket av smitt järn. Innanför stödmuren finns i öster och norr äldre lindar. I väster finns lågväxande träd, planterade innanför muren mot Storgatan.
Det finns en entré till kyrkogården från Storgatan samt en från kyrkotomten. Huvudentrén i väster, från Storgatan, utgörs av ett i muren indraget entréparti som flankeras av murade grindstolpar. Från grindstolparna fortsätter muren in mot kyrkogården och avslutas med ytterligare ett par murade grindstolpar vari två höga grindar i svartmålat smitt järn är fästade. Grindstolparna är något högre än muren.
Från kyrkotomten når man kyrkogården via den grind som finns i räcket mellan kyrkogården och kyrkotomten.
Kyrkogården är symetriskt uppbyggd och indelad i fyra kvarter som skiljs åt av ett asfalterat gångsystem som i nord-sydlig riktning kantas av träd. Gångarna inuti kvarteren är grusade. Det finns ett stort antal välbevarade äldre gravvårdar. De flesta, såväl äldre som yngre, har stenram. Det finns även några med gjutjärnsstaket, några järnkors samt ett par tumbor.
I axel med kyrkans huvudentré finns ett kyrkogårdskapell från 1898 i nygotisk stil. Det är uppfört i kalksten med sadeltak av skiffer, goticerande pardörr och höga smala spetsbågiga fönster. Till kapellet leder från den västra entrén en asfalterad gång kantad av formklippta cypressliknande träd, där planteringen skärmas av från gången med en låg stensockel av granit. Kapellet flankeras på var sida av en björk.
KYRKAN - Örebro expanderade kraftigt under 1800-talets andra hälft och församlingen växte ur S:t Nicolai kyrka som då var stadens enda kyrka. Planer på en ny kyrka fanns och leddes främst av Adolf Kjellström (1834-1932), lektor vid Tekniska Gymnasiet, som även lett restaureringen av S:t Nicolai kyrka. Beslut om att bygga en ny kyrka togs 1907. Ritningarna hade utarbetats långt tidigare av Kjellström tillsammans med den i England verksamme etsaren och arkitekten Axel Herman Hägg (1835-1921). Kyrkan uppförde därefter under åren 1908-12 i engelsk nygotik och cisterciensisk unggotik.
1915-17 målades och förgylldes altaruppsatsen av dekorationsmålaren Bror Drake af Hagelsrum. Pannån på baksidan är målad av konstnären Carl Almqvist. Altaruppsatsen är samtida med kyrkan vilket innebär att den till en början stått omålad.
1938 genomgick kyrkan en större invändig restaurering under ledning av arkitekten Erik Fant. Entrépartiet i väster byggdes om. Dekorationsmålningarna på väggar och valv togs bort. Orgeln flyttades från sin ursprungliga plats i norra sidoskeppet till västra läktaren. Även inredningen förändrades delvis.
1953 genomfördes ett omfattande konserveringsarbete av kyrkans kalkstensfasader.
1955 tillkom ett andaktskapell i norra delen av tvärskeppet, Mäster Lars kapell.
1979 ersattes takmaterialet på sakristia och motsvarande byggnad i norr, från skiffer till kopparplåt.
1986-87 genomgick Olaus Petri kyrka en omfattande restaurering såväl exteriört som interiört under ledning av arkitekt Jerk Alton. Exteriört renoverades fasader och tak. Interiört rekonstruerades delar av de ursprungliga dekorationsmålningarna på väggar, tak, valv samt i koret. Inredningen målades om och konserveringsarbeten skedde på bland annat altaruppsats och predikstol. Vissa funktionella och liturgiska förändringar genomfördes. Västra väggen i långhuset flyttades längre österut.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Olaus Petri kyrka med intilliggande äldre kyrkogård med gravkapell, prästgård och församlingshem är en välbevarad stadskyrkomiljö från sent 1800- och tidigt 1900-tal. Kyrkogården har ett mycket högt kulturhistoriskt värde med sitt stora antal välbevarade äldre gravanläggningar.
Kyrkan i engelsk nygotik och cisterciensisk unggotik speglar den lokalt verksamma lektorn Adolf Kjellströms idéer om kyrkoarkitektur och hans stora intresse för engelsk gotik. Den långa planeringstiden gjorde att kyrkan vid uppförandet representerade det sena 1800-talets stilideal.
Kyrkans exteriör är med undantag av delvis bytt takmaterial intakt sedan tillkomsten 1908-12. Interiören karakteriseras av det höga mittskeppet, det dekormålade koret med rundad koromgång samt sina målade fönster. Interiören har kvar mycket av sin ursprungliga prägel, trots flera förnyelsefaser med tillskott av viss ny inredning och ny färgsättning. Kyrkans rekonstruerade dekorationsmåleri från 1986-87 förstärker kyrkans ursprungliga karaktär. Avvikande är Mäster Lars kapell i norra delen av tvärskeppet tillkommet under restaureringen 1955. Nya liturgiska och funktionella krav har satt sina spår i form av bl a möblering med lösa stolar och komplettering av belysningsarmatur.
Kyrkan är en av mycket få som uppfördes i Örebro län under 1900-talets första decennier och dessutom en av få i länet i nygotisk stil.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med intilliggande kyrkogård, prästgård och församlingshem bildar en välbevarad stadskyrkomiljö från sent 1800- och tidigt 1900-tal som är mycket känslig för förändringar.
- Kyrkogården med gravkapell och äldre bevarade gravanläggningar har ett mycket högt kulturhistoriskt värde
- Kyrkans välbevarade exteriör är en god representant för nygotikens kyrkobyggnader med engelsk anknytning
- Interiörens cisterciensiskt präglade utformning är trots senare förändringar intakt
- Interiörens bevarade ursprungliga inredning
- Glasmålningarna är välbevarade och av hög kvalité samt har genom sin tillverkning lokal anknytning.
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Kor - Rundat, Korsarm, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Väster, Torn - Centraltorn
Inventeringsår (2003)
Olaus Petri kyrka uppfördes 1908-12 efter en lång planeringstid. Det är en välbevarad kyrka i nygotisk stil. Den ritades av lektor Adolf Kjellström samt etsaren och arkitekten Axel Herman Hägg. Den har formen av en basilika med latinsk korsplan, rektangulärt långhus med klerestorievåning, tvärskepp samt koromgång i öster med flankerande byggnadskroppar för sakristia o. dyl. I väster finns två sidobyggnader, något lägre än tvärskeppet. Centralt placerat över korsmitten reser sig tornet. På västfasaden finns en markerad dubbelportal. Kyrkan uppvisar i såväl planform som detaljer influenser från engelsk nygotik samt cisterciensisk unggotik i Varnhems klosterkyrka.
Tak – Taken är belagda med mönsterlagt skiffer, förutom koromgång, sidoskepp och flankerande byggnadskroppar som är klädda med kopparplåt. Även tornets spira är belagd med skiffer. Takfallen har fotrännor samt stuprör i koppar. Tornets spira samt koret kröns av kulkors med förgyllda kulor. Västra gaveln kröns av ett stenkors.
Fasad – Kyrkan är uppförd i tegel som utvändigt klätts med huggen kalksten. Fasaderna delas upp av strävpelare samt en horisontell list av sedimentär bergart med dekorhuggen yta under fönstren i sidoskeppen samt i klerestorievåningen. Takfoten markeras med en konsolfris i sedimentär bergart med dekorhuggen yta. Sockeln är något utskjutande, har en svagt profilerad list i sedimentär bergart med dekorhuggen yta samt huggen granit.
Västra fasaden har på var sida utskjutande partier som kröns av mindre torn, inrymmande trapphus.
Tvärskeppet är lika långhuset och även här finns en klerestorievåning. Södra delen av tvärskeppet har en portal som markerar den södra entrén. Östra hörnet på denna del av tvärskeppet utgörs av ett åttkantigt trapptorn.
Torn – Det centralt placerade tornet är liksom kyrkan uppfört i tegel som klätts med huggen kalksten. Tornet med spira är till sin form åttkantigt och omges av tureller som även återfinns på västra fasadens torn samt vid korsarmarnas gavlar. Där spiran ansluter mot tornet finns på varje sida ett gavelparti vari det finns fönster med formen av ett fyrpass. Det finns ytterligare fönster i tornet. Två smala höga och spetsbågiga fönster finns i varje väderstreck. I spiran finns även mindre fönsterkupor med spetsbågiga fönster. Spetsbågiga ljudöppningar med jalusier återfinns i samtliga väderstreck. De flankeras av dubbla kolonner med skivkapitäl och profilerade baser.
Fönster – Kyrkans fönster är i huvudsak spetsbågiga, höga och smala samt försedda med småspröjsat, blyinfattat och färgat antikglas. I södra delen av tvärskeppet samt i västra fasaden finns lansettfönster placerade i grupp om tre till skillnad från övriga fönster som är jämt spridda över sidoskepp, klerestorium och koromgång. I västra fasadens övre del samt i intilliggande torn finns även flera mindre spetsbågiga fönster placerade i par.
Rosettfönster med masverk av sten finns i gavelspetsen på norra delen av tvärskeppets västra fasad samt på de flankerande tillbyggnaderna.
Ljusinsläpp i form av stående rektangulära smala öppningar finns spridda över trapphusen på var sida om västra fasaden samt i södra delen av tvärskeppets trapphus.
Fönsternischerna består av sedimentär bergart med dekorhuggen yta. Öppningarna vid västra fasadens lansettfönster, korets klerestorium och norra delen av tvärskeppets rosettfönster flankeras av smala kolonner med skivkapitäl och profilerad bas som vid lansettfönstren även har skaftring.
Entré – Kyrkan har fler ingångar - huvudentré i väster, två entréer i söder samt ytterligare en i norr.
Huvudentrén i väster har dubbla portar och markeras i fasaden genom ett utskjutande parti som kröns av en vimperg med dekor i form av ett trepass och mot takfoten en bågfris. Portarna flankeras av vardera tre höga smala kolonner med skaftring, knoppkapitäl som vid ingången övergår mot bladkapitäl och profilerad bas som bär upp en spetsbågig arkivolt med valvribbor, där några valvribbor har en huggen dekor. Mellan portarna finns ytterligare en kolonn, lik övriga men med bladkapitäl, vilken kröns av en staty av Olaus Petri. I tympanonfältet ovan portarna finns Kristus avbildad mot en bakgrund av stiliserade blommor. Vardera port kröns av en spetsbåge med huggen dekor och en relief föreställande en ängel som blickar upp mot Kristus. Vid den vänstra ängeln återfinns bibelordet ”Gud har icke gifvit oss räddhågans ande utan kraftens och kärlekens och tuktens” (Tim 1:7). Ur Olaus Petri psalm nr 372 är orden invid den högra ängeln hämtade: ”Låt komma Gud till oss ditt ord, det heliga och klara. Låt det i mörkret på vår jord en ledare oss vara”. Portarna består av vardera två dörrblad och är av trä med rikt utsirade järnbeslag. Till entrén leder en trappa av släthuggen granit med ett enkelt utformat räcke av plattjärn placerat i mitten.
I söder finns två entréer, en större i den södra delen av tvärskeppet samt en mindre till kapprummet i den lägre sidobyggnaden i väster. Entrén i den södra delen av tvärskeppet markeras i fasaden genom ett utskjutande parti av dekorhuggen kalksten som kröns av en vimperg med enkelt utformad dekor. Porten som består en dubbeldörr av trä med rikt utsirade järnbeslag flankeras av tre kolonner av kalksten med dekorhuggen yta med skaftring, skivkapitäl och profilerad bas som bär upp en spetsbågig arkivolt med släta valvribbor. Tympanonfältet skildrar Marie bebådelse. Till entrén leder en trappa av granit med enkelt utformat räcke av svartmålat plattjärn.
Den mindre entrén i sydväst markeras även den genom ett från fasaden utskjutande parti i kalksten med dekorhuggen yta som kröns av en vimperg med dekor i form av sexpass. Porten är lik den i södra korsarmen och flankeras på var sida av en kolonn lik de vid södra korsarmens entré. Kolonnerna bär upp en spetsbåge med tympanonfält dekorerat med rundbågefris och relief föreställandes Jesus som botar den blinde Bartimeus, Mark 10:46. Till entrén leder en ramp belagd med gjutna plattor.
Den norra entrén, som är den minsta, återfinns på västra sidan av norra delen av tvärskeppet. Entrén markeras liksom övriga genom ett utskjutande parti med kalksten med dekorhuggen yta samt med en spetsbågig nisch av kalksten med dekorhuggen yta, vari porten är placerad. Partiet kröns av en mindre vimperg med mycket enkel dekor. Tympanonfältet är slätputsat. Porten utgörs av en enkeldörr av trä med rikt utsirade järnbeslag. Till entrén leder en trappa av granit.
Relieferna ovanför portarna lät Adolf Källström utforma och tillverka innan beslut var fattat att Olaus Petri kyrka skulle uppföras och är således äldre än själva kyrkan. Relieferna höggs av bildhuggare Anton Englund (1865-1928) verksam vid Yxhult.
LÅNGHUS – Kyrkan är en treskeppig basilika med rektangulärt långhus, tvärskepp samt koromgång i öster. Det höga mittskeppet med valvbågar över korsmitten är dominerande medan sidoskeppen är lägre och mer underordnade. Även tvärskeppet är högt. Runt kyrkan, även i det framträdande koret, finns en klerestorievåning. I väster finns en förhall bakom en sentida glasvägg. På ömse sidor om förhallen finns mindre utrymmen, i norr en sakristia och i söder ett kapprum. Ovanför förhallen finns en orgelläktare. Även på ömse sidor om koret finns mindre utrymmen, i norr en textilkammare och i söder den ursprungliga sakristian. På väggar, i valv, på valvribbor samt i koret finns dekormåleri som delvis rekonstruerades år 1987 efter konstnärerna Carl Almqvists och C W Petterssons ursprungliga målningar.
Mittskeppets tak utgörs av fem kryssvalv slagna av tegel med valvribbor och runda profilerade slutstenar av grå kalksten. Valvribborna samlas i knippen som vid klerestoriets väggar avslutas mot en halvkolonn med skivkapitäl som i stället för bas har en profilerad konsol. Valven är putsade, men så tunt att murverket är synligt, och avfärgade i en beige kulör. Längs valvribborna finns dekormålade vegetativa mönster i grönt och rött.
Långhusets valv bärs upp av tre fristående kolonnpar, mot koret av ett halvkolonnpar sammanbyggt med korsmittens pelare samt mot västra väggen av pilastrar. De fristående kolonnerna har runda skaft, knoppkapitäl samt profilerade runda baser med enkel bladliknande dekor som placerats på fyrkantiga socklar med avfasade hörn. Halvkolonnparet mot tvärskeppet är likt de fristående kolonnerna och har sammanbyggts med pelarna som bär upp korsmittens valv. Deras kapitäl är rikare utformade med bladkapitäl och evangelisterna. Pilastrarna mot västra väggen har skaft med markerade rundade hörn, kapitäl som närmast utgörs av den konsol som bär upp valvribborna samt bas som är avfasad i överkant. Kolonner och pilastrar är tillverkade i grå kalksten och har dekorhuggen yta. Valven mellan mitt- och sidoskepp har putsade valvribbor avfärgade i grått med detaljer i rött och vitt samt med dekormålningar i röda nyanser och grönt.
Långhusets golv är belagt med stora hyvlade kalkstensplattor i en gråbrun kulör. I mittgången är plattorna mönsterlagda med inslag av mindre kalkstenplattor i en röd kulör. I de västra delarna av långhusets golv finns några dekorativt utformade galler från det ursprungliga värmesystemet.
Väggarna är putsade ovanför en slammad tegelsockel avfärgad i grått. Långhusets samt sidoskeppens västra vägg delas av med en dekormålad bröstningslist i form av ett stiliserat vegetativt mönster i grönt och rött. Bröstningslisten löper i höjd med fönsternischernas undre kant. Under bröstningslisten är väggarna avfärgade i en gulgrå kulör och ovanför i en beige ton, lika takvalven. Klerestoriets väggar har samma ljusa ton som de övre delarna av sidoskeppens väggar. De delas av med enkelt profilerade lister strax ovanför valven till sidoskeppen samt under klerestoriets fönster. Listverket löper även över de halvkolonner som finns på klerestoriets väggar. Det finns en installationssockel längs sidoskeppens ytterväggar som är målad i ljust grått.
Sidoskeppen har vardera fyra kryssvalv med valvribbor mellan de olika valven och mot ytterväggarna. Mot ytterväggarna vilar valvribborna på konsoler. Konsolerna på norra väggen har en dekor i form av akantusblad medan de på södra väggen är slätare till sin utformning. Materialet i konsolerna består av både kalksten och sandsten. Sidoskeppens valv är putsade och avfärgade i samma kulör som mittskeppets valv med en centrerad dekormålning i rött och grönt i form av ett stiliserat vegetativt mönster som påminner om bröstningslisten i sidoskeppen. Valvribborna är putsade och avfärgade i grått med detaljer i rött och vitt.
Det finns åtta fönster placerade i par under sidoskeppens takvalv och i klerestoriet fyra fönster, ett under varje valv. Fönstren är höga, spetsbågiga och indelade i fem rutor, i klerestoriet i sex rutor. De har båge och spröjs av järn samt är försedda med klarglas. Fönsteromfattningar och fönsterhyllor består av grå kalksten med dekorhuggen yta. Sidoskeppens fönsteromfattningar har dessutom små infällda kvadratiska kalkstensblock. I väster finns tre lancettfönster försedda med klarglas.
Fönsternischerna är spetsbågiga, putsade och avfärgade i samma kulör som väggarna. Klerestoriets samt de västra fönsternischerna är markerade genom en rundad omfattning avfärgad i grått.
Mittskeppets vägg åt väster, mot förhallen och den ovanliggande läktaren, utgörs av tre spetsbågiga valv som bärs upp av två fristående pelare samt två halvkolonner. De fristående pelarna har runda skaft, knoppkapitäl, runda profilerade baser och är placerade på åttkantiga socklar. Pelarna är tillverkade av granit med kapitäl av sandsten. Halvkolonnerna är lika de fristående pelarna men är tillverkade av kalksten med kapitäl av sandsten och placerade på runda socklar. De spetsbågiga valven har valvribbor målade i grått med detaljer i rött och vitt.
De tre spetsbågiga valven under läktaren är försedda med en skiljevägg som skiljer förhallen från långhuset. Den utgörs av en glasvägg, monterad i ett ramverk av järn som är laserat i grönbrunt på ljust gul botten. I den mittersta öppningen finns en entré till långhuset via en dubbeldörr som utgör en del av det glasade partiet. Den glasade väggen tillkom under restaureringen 1987. Väggytan ovanför pelarna avslutas mot läktarbalustraden med en konsolfris och är putsad samt avfärgad i en beige kulör.
Ytterligare en öppning med ett glasat parti finns i det norra sidoskeppets västra vägg mot en av kyrkans sakristior. Den är lika de i mittskeppet men är delvis igensatt så att det glasade partiet endast syns i öppningens spetsbåge.
I södra sidoskeppets sydvästra hörn finns en skärm av trä uppsatt. Skärmen består av kvadratiska fält där de nedre fälten har fyllningar av trä och de övre är försedda med anslagstavlor. Det finns en pardörr där dörrbladens nedre delar är försedda med fyllningar av trä och de övre delarna med spröjs i ett rombiskt mönster. Skärmen är laserad i en ljust grå kulör. Bakom skärmen inryms förråd.
TVÄRSKEPP – I kyrkans östra del mellan långhus och kor finns ett högt tvärskepp vars golv är högre beläget än mittskeppets men lägre än korets. Tvärskeppet nås från mittskepp och sidoskeppen via trappor i kalksten lika golvet i långhuset. I norra sidoskeppet finns även en ramp belagd med kalksten lika långhusets golv och med ett enkelt räcke i svartmålat plattjärn. Tvärskeppets golv är lika långhus. Över korsmitten finns två spetsbågar där den västra är kraftigare och mer markerad.
Tvärskeppet har i taket, i både norr och söder två kryssvalv lika mittskeppets men valven är här rektangulära till formen. Över korsmitten är ett stjärnvalv slaget som i övrigt är likt mittskeppets kryssvalv. Stjärnvalvet har en mycket kraftig slutsten med en öppning i mitten vari en höj- och sänkbar ljusanordning finns. Korsmitten bärs upp av fyra pelare som är mycket kraftiga. Pelarna av grå kalksten med dekorhuggen yta är fyrkantiga med indragna hörn och rundade markerade kanter. Mot mittskepp och kor finns, på pelarna, runda halvkolonner placerade på sidorna. Pelarna har bladkapitäl och är placerade på något utskjutande socklar. Halvkolonnerna har rundad profilerad bas. Spetsbågen mellan långhus och korsmitt är rikt dekormålad i form av flera stiliserade vegetativa mönster och har även ett språkband. Valven från sidoskeppen till tvärskeppet är lika valven mellan mitt- och sidoskepp.
Norra delen av tvärskeppet inrymmer sedan 1955 Mäster Lars kapell. Väggarna är boaserade i manshöjd med goticerande detaljer samt målade i en klar grön kulör med detaljer i guld och lila. Åt öster finns en utskjutande hylla med ett där ovan målat språkband. Ovanför boaseringen är väggarna putsade och avfärgade i en beige kulör. I norra väggen finns ett rosettfönster med masverk i kalksten där färgat glas bildar mönstret av stiliserade blommor. Under rosettfönstret finns tre lansettfönster försedda med klarglas indelade i fyra lufter med båge och spröjs av järn. Fönstren har fönsterhyllor av kalksten. I östra och västra väggarna finns vardera två spetsbågiga fönster lika klerestoriets. Samtliga fönsternischer i norra delen av tvärskeppet har spetsbågiga putsade fönsternischer avfärgade likt väggarna.
Ett fristående altare finns placerat i norr. Se ALTARE I MÄSTER LARS KAPELL.
Det finns en entré i norra delen av tvärskeppets västra vägg som infogats/gömts i boaseringen.
Södra delen av tvärskeppet inrymmer en läktare i söder med läktarunderbyggnad som består av passage till entrén i södra delen av tvärskeppet samt förrådsutrymmen. Dörren till passagen består av en dubbeldörr av trä. De nedre delarna på dörrbladen har fyllningar av trä och spröjsat klarglas i de övre delarna. Förrådsdörren är lika dörren till passagen men har endast fyllningar av trä. Dörrarna är laserade i en ljust grå kulör. Mellan dörrarna är en orgel placerad. Se ORGEL I SÖDRA DELEN AV TVÄRSKEPPET. Läktarbalustraden har en stomme av plattjärn med runt avskurna hörn vari skivor monterats. Såväl räcke som skivor är målade i en beige kulör. Södra tvärskeppets väggar är putsade och avfärgade i en ljust beige kulör.
Ovanför läktaren finns tre lansettfönster med glasmålningar av konstnären Carl Almqvist, med motiv ur passionshistorien. Det vänstra fönstret avbildar Törnekröningen och Fottvagningen, det mittersta har motiven Kristus bär korset och Getsemane samt det högra har motiven Nedtagande från korset och Förrådandet av Jesus. Målningarna var ursprungligen avsedda för S:t Nicolai kyrka men ansågs för mörka och placerades därför här i stället. Fönstren är tillverkade av den engelska firman Shrigley & Hunt i Lancaster där C. Almqvist var delägare.
Det finns spetsbågiga fönster åt öster och väster, lika de i norra delen av tvärskeppet.
Fönstren i södra delen av tvärskeppet har fönsteromfattningar samt fönsterhyllor av grå kalksten och är placerade i spetsbågiga fönsternischer. Nischerna är putsade och avfärgade likt väggarna. Lansettfönstrens nischer markeras lika fönsternischerna i klerestoriet.
Passagen till entrén i södra delen av tvärskeppet har golv lika långhus, putsade väggar avfärgade i ljust gult samt skivklätt tak målat i vitt.
Öppningarna mellan tvärskepp och koromgång utgörs av spetsbågiga valv med putsade valvribbor avfärgade i grått.
KOR MED KOROMGÅNG – Det rundade koret med klerestorievåning och koromgång är framträdande i kyrkorummet. Koret ligger något högre än både långhuset och tvärskeppet och nås från korsmitten via en trappa av hyvlad kalksten i en gråbrun kulör. Koromgången däremot ligger något lägre än koret. Mittgångens mönsterlagda golv i gråbrun och röd kalksten fortsätter mot koret och täcker där hela korgolvet. I mitten av koret finns ett förhöjt korgolv i form av en cirkel varpå altaruppsatsen med altare är centralt placerat. Det förhöjda golvet är terazzogjutet med dekor i mosaik. Den yttersta kanten är i gråbrun hyvlad kalksten. Koret skiljs mot tvärskeppet av med ett lågt grönmålat räcke i plattjärn.
Taket över koret utgörs av ett kryssvalv och över korrundeln av ett halvt stjärnvalv. Valven är i övrigt lika långhusets men har en dekormålning som utgörs av stiliserade blomsterrankor i grönt och rött samt här även i blått. Valvribborna samlas mot väggen i knippen som bärs upp av en halvkolonn med blad- och skivkapitäl som i stället för bas har en profilerad konsol. Takvalven över koret bärs upp av åtta fristående kolonner samt två halvkolonner mot korsmittens pelare. Kolonnerna samt de spetsbågiga valv som finns mellan pelarna skiljer koret från koromgången. Kolonnerna av grå kalksten och dekorhuggen yta har runda skaft och åttkantiga baser. Kapitälen består av knoppkapitäl, enkla bladkapitäl samt bladkapitäl med änglar. De olika motiven är ordnade så att bladkapitälen med änglar återfinns närmast altaruppsatsen och altaret som är centralt placerat i koret. Mellan pelarna samt mot tvärskeppet finns ett enkelt utformat räcke i plattjärn. Räcket har runt avskurna hörn och är målat i grönt.
Väggarna är putsade och avfärgade i en beige kulör, under fönstren finns omfattande dekormålningar i rött på beige botten samt i rött. Motivet utgörs av geometriska mönster och Kristusmonogrammet IHS samt ett språkband med texten ”Ära vara Gud i höjden och frid på jorden till menniskorna gott behag”. Valven mellan pelarna mot koromgången har en rusticerad målning i en varmt grå kulör. Väggmålningarna tillkom i samband med 1987 års restaurering och är hämtade från Almqvists förlaga till de tilltänkta väggmålningarna i koret. Förslaget genomfördes dock aldrig. Förlagan, daterad 1911, finns inramad och hänger på en vägg i sydöstra sakristian.
I korets klerestorievåning finns nio spetsbågiga fönster placerade i spetsbågiga fönsternischer. De tre mittersta fönstren har glasmålningar av C Almqvist med motivet av den tronande Kristus med krona och Livets bok i mitten, till vänster om honom S Paulus och till höger S Petrus. Övriga fönster har båge och spröjs av järn samt är försedda med klarglas. Fönsteromfattningarna består av kalksten med dekorhuggen yta samt med små infällda kvadratiska kalkstensblock. Fönsternischerna markeras med en rundad omfattning avfärgad i grått. De putsade fönsternischerna är avfärgade i en beige kulör med dekor i blått och rött.
Koromgången nås via trappor i de spetsbågiga öppningarna i tvärskeppet. Trapporna samt golvet utgörs av gråbruna kalkstensplattor. I golvet finns dekorativt utformade galler lika långhusets. Taket över koromgången utgörs av halva kryssvalv. Valven är putsade och avfärgade i samma kulör som valven över koret. Väggarna är putsade och upp mot valven avfärgade i en grön kulör med dekor i guld och bård i blått. Under valven är väggen avfärgad i en beige kulör. I koromgången finns fem spetsbågiga fönster med båge och spröjs av järn, försedda med klarglas. Fönsterhyllor av grå kalkstensten.
I koromgången finns dörrar till textilkammaren i nordost samt sakristian i sydost. Dörrarna är släta av trä samt laserade i en grå ton på vit botten.
FÖRHALL – Förhallen utgör utrymmet under läktaren. I samband med restaureringen 1987 togs en vägg mot långhuset bort och ersattes av den glasvägg som nu finns mellan förhallen och långhuset. Glasväggen placerades längre österut än den tidigare väggen vilket gjorde förhallen större.
Taket har sex kryssvalv med valvribbor. De är putsade och avfärgade i en gulgrå kulör samt försedda med en centrerad dekormålning i form av ett stiliserat vegetativ mönster i rött och grönt. Valvribborna är målade i grått med dekor i vitt. De östra valven är något lägre än de västra. Valven bärs upp av två dubbelkolonner samt två pilastrar. Dubbelkolonnerna tillkom 1987 då väggen mellan förhall och långhus togs bort. De är av kalksten med runda skaft, trapetskapitäl samt runda profilerade baser på en rektangulär sockel med avfasade hörn. Dubbelkolonnerna är tillverkade av Borghamns stenhuggeri. Pilastrarna har trapetskapitäl, rundad profilerad bas samt fyrkantig sockel samt är inmålade i väggens kulör.
Golvet är belagt med hyvlade kalkstensskivor i brungrått. Vid pelarna och mot långhuset är golvet mönsterlagt, en mönsterläggning som fortsätter i långhusets mittgång. Väggarna är putsade ovanför en slammad tegelsockel. Väggytan är avfärgad i en beige kulör och sockeln i grått.
Förhallen har två spetsbågiga fönster åt väster placerade i spetsbågiga nischer. Fönsteromfattningarna är av grå kalksten med dekorhuggen yta liksom fönsterhyllorna. Nischerna är putsade och avfärgade lika väggarna. Fönsterbågarna är försedda med klarglas.
Mellan fönstren finns ett vindfång till huvudentrén i väster. Vindfånget är av trä och består av två dubbeldörrar. Dörrbladen har i nedre delen fyllningar av trä och i övre delen klarglas med kraftiga spröjsar av trä. Ovanför dörrarna kröns vindfånget av ett kraftigt listverk. Sidorna på vindfånget utgörs av tre fält med fyllningar av trä. Vindfånget är målat i en brun kulör med en mörkare nyans på fyllningarna av trä.
Från förrummet nås sakristian i nordväst, Se SAKRISTIA I NORDVÄST, samt kapprum i sydväst. I kapprummet finns sydvästra entrén. Mellan dörren och ytterporten finns ett litet vindfång. Dörren till vindfånget är av trä och försedd med tre fyllningar samt laserad i en gulbrun kulör. I kapprummet finns även väggfasta skåp.
SAKRISTIA I SYDÖST – Sakristian som har golv lika långhus, ligger i samma nivå som koromgången. I golvet åt öster finns två dekorativa galler kvar från det ursprungliga värmesystemet. Väggarna är putsade och målade i en ljust gul kulör. Väggarna avslutas mot taket med en bred hålkälslist med profilerad över- och underkant. Listen är liksom taket vitmålad. Taket är plant.
I öster finns ett spetsbågigt parfönster där vardera fönster är placerad i en spetsbågig fönsternisch. Dessa omramas i sin tur av ytterligare en spetsbågig nisch. Fönstren har bågar av järn försedda med klarglas samt omfattningar och fönsterhyllor av kalksten. I söder finns tre fönster lika de på östra väggen men något mindre.
I öster finns ett väggfast altare i grå kalksten med dekorerad framsida. På högra sidan av altaret finns en piscina sammanbyggd med och i samma material som altaret.
Mot koret, åt norr, finns en slät dörr av trä laserad i en grå ton på vit botten. I västra väggen finns en dörr mot förrum med direktentré samt wc. Dörren är av trä med tre fyllningar och laserad i en gulbrun kulör.
SAKRISTIA I NORDVÄST – Rummet utgjorde tidigare dopkapell men gjordes i samband med restaureringarna 1987 om till sakristia.
Golvet består av gråbruna kalkstenplattor. Väggarna är putsade och avfärgade i en ljust gul kulör. Väggarna avslutas mot taket med en profilerad list i grå kalksten. Taket är tunnvälvt, putsat och avfärgat i en ljust gul kulör.
I väster finns ett spetsbågigt fönster med glasmålningar från 1953 av konstnären Jan Brazda med motivet Jesus tar emot barnen. Ytterligare ett spetsbågigt fönster finns i norra väggen. Det är något lägre än det västra, har båge och spröjs av järn samt är försett med klarglas. Båda har fönsteromfattning och fönsterhyllor av kalksten.
Nedanför det östra fönstret finns ett väggfast altare lika altaret i sydöstra sakristian, men utan piscina.
TEXTILKAMMARE – Golvet är belagt med en ljus linoleummatta. Väggar och tak är lika sakristian i sydost. I öster finns tre fönster lika de i sakristian i sydost.
I rummet finns väggfasta skåp i trä laserade i en ljust grå kulör.
FAST INREDNING
ALTARE – Murat altare i grå kalksten med fyra pelare med bladkapitäl på altarets framsida. Altarskiva av polerad kalksten.
ALTARE I NORRA DELEN AV TVÄRSKEPPET – Fristående altare i balsaträ, rusticerat samt målat i rosa och lila. Altarskivan är målad i grått för att efterlikna sten. I altarskivan finns en liten relikgömma som utgörs av kalksten. Altaret tillkom år 2008 och är ritat av arkitekten Jerk Alton och tillverkat av Lars Andersson, Lunger.
BÄNKINREDNING – Öppen bänkinredning fördelad på två kvarter, ett i norr och ett i söder. Bänkinredningen är från 1912 men kompletterades både 1938 och 1987 i form av högre ryggstycken samt psalmbokshyllor. Bänkarnas sidostycken har en uthuggen dekor som skiljer sig något mellan bänkarna. Sidostyckena är ekådringsmålade medan säten och ryggstycken är målade i grönt. Bänkskärmarna mot tvärskeppet har goticerande detaljer samt högre sidostycken än bänkinredningen. Skärmen är ekådringsmålad med detaljer i guld.
Längs norra och södra ytterväggen finns en lång bänkrad som sträcker sig genom hela sidoskeppen. Den är utformad likt bänkinredningen samt ekådringsmålad.
PREDIKSTOL – Predikstolen är ursprunglig och lågt placerad. Den står i långhuset invid norra pelaren mot korsmitten och vilar på ett sexkantigt fundament av grå kalksten med sex kolonner. Fundamentet har en dekorhuggen yta. Det har liknande utformning som fundamentet till St Nicolaikyrkans predikstol och är förmodligen ritad av Adolf Kjellström. Predikstolens fasad är av ek och tillverkad av fabrikör O. Beckström, Arboga. Den har goticerande detaljer och är delvis målad i lila med detaljer i mörkt grönt och guld.
Predikstolen saknar ljudtak. Kapitälen på pelarna vid och mitt emot predikstolen har däremot en dekor i form av evangelisterna som förkunnar ordet.
ORGEL – Orgeln är sedan 1938 placerad på västra läktaren. Den hade sin ursprungliga plats i norra delen av tvärskeppet. Orgeln är tillverkad av Örebrofirman Setterqvist & Son 1913 och omfattade 32 stämmor. Den om- och tillbyggdes 1946 av firman O. Hammarberg i Göteborg. Den kom då att omfatta 42 stämmor. Orgeln renoverades och ombyggdes delvis återigen 1990 av A. Mårtenssons orgelfabrik, Lund. Den fick då 41 stämmor och 3 manualer. Den har en öppen fasad tillverkad av fabrikör O. Beckström, Arboga, med goticerande detaljer och är ekådringsmålad med detaljer i blått och guld.
KORORGEL I SÖDRA DELEN AV TVÄRSKEPPET – Orgeln, som är stor, tillverkades 1974 av Troels Krohn, Hilleröd, Danmark och omfattar 18 stämmor. Orgeln har en öppen fasad och är målad i grönt med detaljer i rött och guld.
LÄKTARE I VÄSTER – Läktaren bärs upp av pelarna mellan långhus och förrum. Se LÅNGHUS. Läktarbalustraden är av trä och genombruten av spetsbågiga öppningar som till viss del har fyllningar av trä. Balustraden är ekådringsmålad med detaljer i guld och fyllningar i blått. Den har ett skyddsräcke av järn, även det ekådringsmålat.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS – Adolf Kjellström har ritat altaruppsatsen i nygotisk stil som är placerad i högkoret bakom altaret. Den står på en hög murad sockel av grå kalksten och har två sidor. Framsidan, mot långhuset, består av snidade figurer av ek placerade i ett ramverk med rikt goticerad utformning. Mittersta motivet utgörs av Jesus uppståndelse som flankeras av helgonfigurer, Maria Magdalena och Maria till höger samt Johannes och Stefanus till vänster. På baksidan av altaruppsatsen fylls ramverket, som är lika framsidan, av målade pannåer. Mittersta motivet föreställer Kristus och Maria Magdalena, det vänstra Laurentius Andreae och Laurentius Petri samt till höger S Bernard av Clairvaux och S Eskil. Altaruppsatsen är målad och förgylld av dekorationsmålaren Bror Drake af Hagelsrum 1915-17 medan pannåerna är utförda av Carl Almqvist. Figurerna är snidade av artisten Eugén Hammarberg. Altaruppsatsen är tillverkad i svensk ek av fabrikör O. Beckström, Arboga.
På baksidan av altarets höga sockel finns ett murat altare av grå kalksten ritat av arkitekt Jerk Alton, 1986-87.
ALTARRING – Flytt- och delbar altarring av trä. Överliggaren bärs upp av runda pelare med trepassbågar däremellan. Altarringen är laserad i ljust grått med detaljer i guld och är försedd med ett stoppat knäfall klätt med rött tyg. Altarringen är ritad av arkitekt Jerk Alton 1986-87.
DOPFUNT – Det finns två dopfuntar, en längst ner i norra sidoskeppet samt en i Mäster Lars kapell, i norra delen av tvärskeppet.
Dopfunten i norra sidoskeppet är ursprunglig. Den är tillverkad av grå kalksten, är rund och har i sin utformning medeltida drag. Cuppan har en uthuggen dekor i form av dopbefallningens ord: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn”. Till dopfunten hör en hissbar huv. Den är av trä med goticerande utformning och tillverkades 1919 efter gotländska förebilder.
I Mäster Lars kapell finns en dopfunt av trä. Den är enkelt utformad i trä och består av sex lodräta stycken som binds samman med tappar. Varje lodrätt stycke utgör en del av cuppa, skaft och fot. Den är målad i brunt och brunrött med detaljer i rött och guld.
NUMMERTAVLA – Rektangulära svartmålade tavlor med enkel guldram som kröns av akantusblad. En nummertavla hänger på pelaren mellan kor och tvärskepp på norra sidan och ytterligare en hänger på pelaren mellan långhus och tvärskepp på södra sidan.
TRIUMFKRUCIFIX – Ett triumfkrucifixet i målad och förgylld metall hänger i triumfbågen. Det är ritat av arkitekt Knut Nordenskjöld 1935.
GLASMÅLNINGAR – Se respektive avsnitt under TVÄRSKEPP samt KOR MED KOROMGÅNG.
Fasadkulör (2003): Ofärgad
Byggnadsdel (2003): Kor - Rundat, Korsarm, Kor - Öster, Torn - Centraltorn
År 1908-1911 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, korsarmar och torn
Arkitekt: Adolf Kjellström
Arkitekt: Axel Herman Hägg
År 1915-1917 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen målas och förgylls.
Målning och förgyllning av altaruppsatsen: Dekorationsmålaren
Bror Drake af Hagelsrum, Örebro.
Målning av pannåerna: Konstnär Carl Almqvist
Konstnär - Dekormålare: Bror Drake av Hagelsrum
Konstnär: Carl Almqvist
År 1919 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten förses med en hissbar huv efter gotländska förebilder.
År 1934 Ändring
Ändring - En bronsskulptur föreställande bröderna Olaus och Laurentius Petri placerades sydväst om kyrkan. Skulpturen invigdes vid stiftsmötet.
Konstnär - Skulptör: Nils Sjögren
År 1938 Fast inredning - altarring
Ny altarring
År 1938 Fast inredning - orgel
Orgeln flyttas till läktaren i väster
Arkitekt: Erik Fant
År 1938 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarnas ryggstycken sätts igen och bänkinredningen målas.
Arkitekt: Erik Fant
År 1946 Fast inredning - orgel
Orgeln om- och tillbyggs.
Orgelbyggare: Nils Hammarberg
År 1950 Fast inredning - altare
Altare i sakristian tillkommer.
Arkitekt: Erik Fant
År 1951 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkan får en fjärde kyrkklocka, storklocka.
Klockgjutare: Gösta Bergholtz
År 1952-1953 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Målat fönster skänks till dopkapellet.
Konstnär - Glaskonstnär: Jan Brazda
År 1953 Konservatorsarbeten
Konservering av hela fasadens kalkstensyta samt lagning av skadade kalkstenspartier.
År 1954-1955 Fast inredning - altare
Dopkapellet får ett nytt altare som ersätter ett tidigare.
Arkitekt: Erik Fant
År 1954-1955 Teknisk installation - högtalaranläggning
Högtalaranläggning installeras.
År 1955 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning interiört.
Arkitekt: Erik Fant
Arkitekt: Jörgen Fåk
År 1955 Fast inredning - orgel
Ny kororgel längst fram i norra tvärskeppet.
År 1974 Fast inredning - orgel
Ny kororgel i södra delen av tvärskeppet.
Orgelbyggare: Troels Krohn
År 1979 Underhåll - takomläggning
Byte av takmaterial på sakristia och motsvarande byggnad på norra sidan, från skiffer till kopparplåt.
År 1986-1987 Underhåll - exteriör
Exteriört - underhåll av kalkstensfasadernas fogar, omläggning av skiffertak samt nytt undertak.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1986-1987 Underhåll - interiör
Interiört – rengöring, putslagning och avfärgning av väggar och valv.
rekonstruktion av kalkmålningar i långhuset. Koret nymålas efter Almqvists kartong.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1986-1987 Fast inredning - altarring
Ny altarring. Funktionellt och liturgiskt inriktade åtgärder bland annat i form av ett nytt fristående altare placerat i korsmitten.
År 1986-1987 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen justeras och ommålas liksom övriga inredningsdetaljer.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1986-1987 Fast inredning - altare
Högaltarets fundament återfår sin ursprungliga runda form. Ett nytt altare placerat på altaruppsatsens baksida ritas och skänks av Jerk Alton.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1986-1987 Underhåll - fönster
Översyn av fönster och glasmålningar.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1986-1987 Konservatorsarbeten
Konserveringsarbeten på altaruppsats, predikstol och triumkrucifix.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1990 Fast inredning - orgel
Orgeln restaureras och byggs delvis om.
År 1994 Teknisk installation - värme
Ny ljudanläggning installeras. Högtalare placeras på pelare i långhuset, på läktare och i vapenhus.
Konstruktör: Leif Brorson
År 1999 Underhåll - stomme
Grundförstärkning av murar under sakristia och textilkammare.
Konstruktör: Leif Brorson
År 2008 Fast inredning - altare
Ett nytt altare skänks till Mäster Lars kapell, med anledning av kyrkoherde Stenströms 60-årsdag, av församlingsbor och andra gåvogivare samt Jerk Alton som även ritat altaret.
Arkitekt: Jerk Alton
Hantverkare - Snickare: Lars Andersson, Lunger
År 2009 Tillståndsbeslut från länsstyrelse KML 4 kap.
Planerade åtgärder i form av renoveringsåtgärder på torn och torntrapphusens kalkstensmurverk.
Konstruktör: Leif Brorson
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Kjellström,Adolf:Arkitekt"; "Hägg,Axel Herman:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin