Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Hovsta kyrka är belägen på en höjdsträckning med åkermark på den ena sidan och samhället Lillån norr om Örebro på den andra. I miljön kring kyrkan finns f.d. prästgård, f.d. arrendatorsboställe, skola och en bit bort ett nyare församlingshem.
KYRKOANLÄGGNINGEN -
KYRKOGÅRDEN - Den åt väster något sluttande kyrkogården omges av en kallmurad stenmur samt en äldre trädkrans, i söder och i väster har muren funktion av terassmur. I söder och i öster ligger en gräsvall upp mot insidan av muren. Till den äldre delen av kyrkogården finns det tre entréer, i söder, öster och i norr. Vid norra entrén finns en stiglucka, en av fyra kvarvarande i Örebro län samt ett timrat sockenmagasin från 1760-talet. Stigluckan är slätputsad och avfärgad vit med avvalmat tak av spån.
Kyrkogården utvidgades på 1950-talet med ett område söder om kyrkan och ett bisättningsrum, ritat av arkitekt Lars Arborelius, inrymdes i den terrasserade sluttningen mellan det nya området och tillfarten till kyrkan. Utvidgningen når man direkt från den befintliga kyrkogården med även från entréer i öster och söder. Utvidgningen omgärdas av en planterad häck.
Kyrkogården har ett enkelt gångsystem med asfalterade gångar, övriga ytor är bevuxna med gräs. På södra sidan finns en rektangulär, terrasserad gravplats med en 1804 rest gravsten över kanslirådet a. F. Falkenstedt och hans hustru m. L. Svedenstjerna.
KYRKAN - Hovsta kyrka har ett långsmalt, rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, sakristia i norr samt torn i väster. Kyrkan har kvar sitt medeltida torn med avtrappat murliv.
De av sten murade ytterväggarna är slätputsade och avfärgade i vitt. Även sockeln är putsad men skiljs från resten av fasaden genom avvikande färgsättning i grått. Tornet har ingen puts utan murverket av kalk- och sandsten står bart, tornet har en markerad sockel. Samtliga tak är täckta med spån.
Tornet är ett av Närkes romanska medeltida torn, rikt utformat och med avtrappat murliv. Tornets övre hälft har tre våningar med ljudöppningar; den understa med enkla öppningar, den mellersta med tudelade och den översta också tudelade med betydligt större öppningar, uppburna av dekorativt utformade kolonnetter av sten. Allra överst finns en dekorativ bågfris i kalksten. Västportalen är samtida med tornet, rundbågig med enkla profilerade impostlister.
Kyrkans nuvarande utseende härrör från 1774-88, då långhuset förlängdes mot öster. Troligtvis uppfördes här under 1100-talet eller tidigt 1200-tal en tornlös kyrka av sten med rektangulärt långhus, smalare kor och sydportal. Ganska snart tillfogades tornet, som även det är från tidig medeltid.
1707 renoverades tornet. Några av öppningarna murades igen och det dittills oputsade tornet försågs med puts. Tornet erhöll en smal, hög spira av senbarock typ.
1774-1788 förlängdes kyrkan åt öster till sin nuvarande längd med tresidigt avslutat korparti. Sakristian bibehölls, den romanska sydportalen murades igen och kyrkans fönster förstorades. Invändigt tillkom det nuvarande spegelvalvet.
Inte förrän sent under 1800-talet skedde nästa stora förändring av kyrkan. 1892-94 genomfördes en invändig renovering i tidens anda, då kyrkorummet bland annat fick en ny öppen bänkinredning, nytt altare och altarring.
Under 1900-talet genomgick kyrkan flera renoveringar. Den första skedde 1911 under ledning av stadsarkitekt Magnus Dahlander, Örebro. Bland annat fick kyrkorummet en ny öppen bänkinredning, fönstren försågs med nya glas, läktaren förändrades samt en ny orgel tillkom bakom befintlig fasad.
1951 genomfördes en omfattande renovering med syftet att återskapa en äldre kyrka. Bland annat putsades kyrkan om utvändigt och avfärgades vit. Sydportalen frilades och några av tornets ej synliga medeltida ljudöppningar markerades i putsen. Långhusets fönster förminskades och samtliga fönster försågs med antikglas.
Invändigt frilades ett brett valv mellan torn och långhus. Kyrkorummet fick en ny sluten bänkinredning. Knäfall och läktarbarriär gjordes slutna och all inredning ommålades.
En mindre invändig renovering genomfördes 1981. En utvändig renovering utfördes 1988, vilken berörde tak och fasader. Båda restaureringarna skedde under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla.
1994 renoverades åter kyrkan invändigt, även denna gång under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Koret försågs med ett nytt flyttbart altare av trä. Orgelfasadens äldre färgsättning togs fram. Ny öppen bänkinredning, ny färgsättning i kyrkorummet, taket målades ljust blått.
1998 togs putsen bort på tornet och de igenmurade gluggarna öppnades. 2000 tillkom ett nytt fristående murat altare, ritat av arkitekt Jerk Alton, Kumla. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan har till stora delar kvar sitt medeltida murverk med ett för Närke typiskt romanskt medeltida torn med avtrappat murliv. Tornet är ovanligt rikt utformat med kolonnettförsedda ljudöppningar.
Exteriören har dels en medeltida karaktär med sitt romanska torn med samtida portal samt återupptagen sydportal, dels en 1700-talskaraktär med sitt förlängda långhus och tresidigt avslutade korparti.
Det långsmala nyklassicistiska kyrkorummet har kvar sin medeltida bredd och präglas av olika renoveringar på 1900-talet med inventarier från olika århundraden. Koret är omgestaltat med fristående altare enligt nya liturgiska krav.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Det för landskapet Närke karakteristiska romanska tornet med avtrappat murliv och höga spira av 1600-talstyp. - Kyrkans medeltida murverk med bevarad kvaderritsning i tornet samt de medeltida väst- och sydportalerna.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2005)
Hovsta kyrka har ett långsmalt, rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, sakristia i norr samt torn i väster. Kyrkan har kvar sitt romanska medeltida torn med avtrappat murliv.
TAK: Långhuset och sakristian täcks av sadeltak, långhusets tak är valmat över koret i öster och sakristians tak har valmad spets. Tornet har en smal hög spira i senbarock stil och kröns av ett kulkors. Samtliga tak är täckta av spån. Långhusets och sakristians takfall har hängrännor och stuprör av koppar.
FASAD: De av sten murade ytterväggarna är slätputsade och avfärgade i vitt. Även sockeln är putsad men skiljs från resten av fasaden genom avvikande färgsättning i grått. Långhuset har en profilerad takfot av trä målad i en bruten vit kulör. Tornet har ingen puts utan murverket av kalk- och sandsten står bart Tornet har en markerad sockel.
Tornet är ett av Närkes romanska medeltida torn, rikt utformat och med avtrappat murliv. Tornets övre hälft har tre våningar med ljudöppningar; den understa med enkla öppningar, den mellersta med tudelade och den översta också tudelade med betydligt större öppningar, uppburna av dekorativt utformade kolonnetter av sten. Allra överst finns en dekorativ bågfris i kalksten. Ursprungligt fogbruk finns kvar på tornet. Bruket är brett utstruket med en ritsning dragen för att ge intryck av ett jämt kvaderstensmurverk. På tornets insida finns mycket stora och välbevarade partier med denna fogstrykning med rits bevarad.
Västportalen är samtida med tornet, rundbågig med enkla profilerade impostlister. Porten är av stående träpanel i mörkbrun kulör, dekorerad med stora spikhuvuden av järn. Den medeltida romanska sydportalen är även den rundbågig med en port av stående träpanel i mörkbrun kulör. Ytterligare en port finns i långhusets södra fasad, en stor pardörr av trä klädd med fiskbensmönstrad panel. Dörren har rakt överstycke och är målad i grågrön kulör. Ovanför porten finns ett stickbågigt fönster/ ljusinsläpp med båge av trä med mindre blyspröjsat glas. Fönsterbågen är målad i samma kulör som dörren.
FÖNSTER: Långhuset har stickbågiga fönsternischer med ytterbågar av trä, målade i grågrön kulör. Fönstren är indelade med mindre blyspröjsat antikglas, färgat. Sakristian har inga fönsternischer, fönstren är lägre, men i övrigt lika fönstren i långhuset. Samtliga fönster har fönsterbleck av plåt, långhusets och korets är målade i vitt, sakristians är av kopparplåt.
Hovsta kyrka är en enskeppig salkyrka med smalt rektangulärt långhus och tresidigt avslutat korparti i öster, sakristia i norr och torn i väster.
LÅNGHUS -smalt rektangulärt långhus som trots omgestaltningen på 1700-talet har kvar sin medeltida bredd. Långhuset har golv av kalksten samt trägolv under bänkarna. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt med en profilerad gråmarmorerad list mot taket. Stickbågiga fönster med klart glas, båge av trä målad i en grå kulör. Mot vapenhuset i tornets bottenvåning finns ingen port utan det står genom ett brett valv i direkt förbindelse med kyrkorummet. På långhusets södra vägg ett vindfång med en pardörr av trä med fyllningar målad i grå kulör, gråmarmorerad inramning. Ytterligare en dörr finns i södra fasaden, en stickbågig innerdörr av stående bräder/panel till den medeltida portalen i söder. Den rundbågiga porten till sakristian är placerad i norra muren och består av en svartmålad järndörr. Taket täcks av ett putsat tunnvalv av trä, målat i ljust blått.
KOR - Det tresidigt avslutade koret utgörs av kyrkorummets östra del. Koret är förhöjt med ett steg från långhuset och har golv av kalksten. Tak och fönster lika långhus. Väggarna är även de lika långhus med undantag av en gråmålad golvsockel av trä.
VINDFÅNG - Vindfånget har ett golv av äldre kalksten. Väggar och takets valv är av natursten. Porten är rundbågig och av trä.
SAKRISTIA - Sakristians golv är lagt med rött tegel. Taket täcks av ett spetsbågigt valv och är vitputsat lika väggarna. Det finns en djup stickbågig fönsternisch i västra muren, fönstret har samma form med båge av trä och klarglas. På insidan av fönstret finns ett svart järngaller med ringar. En direktuppgång till predikstolen finns i södra väggen.
Sakristians utvidgning har väggfast förvaring, taket täcks av ett slätt vitmålat innertak. Fönsterform och båge lika andra delen av sakristian. Sakristian har en direkt entré, en enkeldörr av trä med fyllningar målad i gul kulör.
FAST INREDNING
ALTARE - Ett murat fristående altare murat i röd och grå kalksten med skiva av grå kalksten med fem konsekrationskors. Altaret tillkom 2000.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning från 1994, gavlarna är målade i blått med stänkmålad fyllning i rött, gult och vitt. En snidad romb, guldmålad, finns i gavelns övre del. Sits och rygg är målade i en gul kulör.
PREDIKSTOL - Vitmålad predikstol med blå fyllningar och förgyllda ornament. Predikstolen är troligtvis tillverkad på 1830-40-talet i nyklassicistisk stil dekorerad med trons symboler, samtida ljudtak.
ORGEL - Orgeln inköptes begagnad 1892 men är tillverkad 1855 av A. G. Nygren, Stockholm. Nuvarande verk med 12 stämmor byggdes 1974 av Buks Hammarberg.
LÄKTARE - Läktaren fanns före 1892 då den förändrades för den nyinköpta orgeln. Läktaren har ett rundat framskjutande mittparti med konkavt avskurna hörn mot långhusväggarna. Läktarbarriären är blåmålad med gråmarmorerad nederdel, fyllningarna är marmorerade i gult och vitt med en vit ram. Fyllningarna är placerade en och en mellan lisener. Läktaren bärs upp av runda kannelerade pelare av trä målade i två gråa nyanser med förgyllda kapitäl. Läktaren förändrades 1911, 1951 och 1981.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavla från 1797 föreställande Kristus på korset, förgylld ram krönt av strålar.
DOPFUNT - Gustaviansk dopfunt av trä tillverkad av klockare Gillberg 1796. Dopfunten är marmorerad i blått med förgylld ornamentik.
NUMMERTAVLA - Två ovala förgyllda nummertavlor krönta av lagerfestonger och bandrosetter. Nummertavlorna är troligtvis en gåva i samband med kyrkans ombyggnad på 1780-talet av assessor Frans Joachim von Aken, Örebro.
Fasadkulör (2005): Vit
Byggnadsdel (2005): Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1100-1225 Nybyggnad
Tornlös kyrka med rektangulärt långhus, smalare kor och sydportal.
År 1758 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning
År 1762 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts
Klockgjutare: Pher Petreaus
År 1796 Specifika inventarier - dopfunt
Ny gustaviansk dopfunt av trä. Klockaren Gillberg
År 1797 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla föreställande Kristus på korset
År 1824 Underhåll - takomläggning
Takomläggning med tegel, troligtvis spån innan.
År 1827-1828 Underhåll - exteriör
Tornspiran reparerades, byggmästare Strand, Kafö kvarn
År 1830-1840 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol med trons symboler
År 1830-1840 Konservatorsarbeten
Altartavlan renoverades
Konservator: Wilhelmina Lagerholm
År 1833 Underhåll - Omputsning, exteriör
Tornet putsades om.
År 1833 Underhåll - interiör
Invändiga reparationer i tornet
År 1833 Underhåll - fönster
Ljudöppningarna försågs med luckor
År 1862 Underhåll - takomläggning
Taktegel ersattes med svartmålad plåt
År 1872 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts om
Klockgjutare: Frans (F M) Bergholtz
År 1892-1894 Fast inredning - orgel
Ny orgel begagnad från Risberga bönhus tillverkad 1855
Orgelbyggare: Anders Gustaf Nygren
År 1892-1894 Fast inredning - läktare
Läktaren förändrades
År 1892-1894 Fast inredning - altarring
Ny altarring
År 1892-1894 Fast inredning - bänkinredning
Den slutna bänkinredningen slopades. Ny öppen bänkinredning
År 1892-1894 Fast inredning - altare
Nytt altare av trä
År 1910-1911 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ny orgel bakom befintlig fasad
År 1910-1911 Fast inredning - bänkinredning
Ny öppen bänkinredning
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1910-1911 Underhåll - fönster
Fönstren försågs med nya glas
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1910-1911 Fast inredning - läktare
Läktaren förändrades
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1916 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan omgöts
Klockgjutare: Kristian (K G) Bergholtz
År 1949 Underhåll - takomläggning
Långhustaket återfick sitt spåntak. Tidigare plåttak.
År 1951 Underhåll - Omputsning, exteriör
Kyrkan omputsades och avfärgades vit, sockeln markerades med grått. Sydportalen frilades. Tornets medeltida ljudöppningar markerades i putsen.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1951 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt av vit marmor
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1951 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Ny el- och värmeintstallation. Bågen mellan torn och långhus frilades. Golvet i tornets bottenvåning höjdes, läktartrappan flyttades. Ny sluten bänkinredning. Nytt murat altare. Knäfall och läktarbarriär gjordes slutna tidigare med balusterdockor. All inredning ommålades. Altarringen i grått med marmorerade fyllningar, bänkar i brunt med gavlar och dörrar i grågrönt, predikstolen i gråblått med grågröna fyllningar och förgyllda ornament. Vindfången i söder och väster byggdes om.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
Konservator: Olle Hellström
År 1951 Konservatorsarbeten
Konservering av altartavla
Konservator: Olle Hellström
År 1951 Underhåll - målningsarbete, interiör
All inredning ommålades. Altarringen i grått med marmorerade fyllningar, bänkar i brunt med gavlar och dörrar i grågrönt, predikstolen i gråblått med grågröna fyllningar och förgyllda ornament
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1951 Fast inredning - predikstol
Predikstolen flyttades mot väster och den igenmurade uppgången från sakristian återupptogs
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1951 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1951 Fast inredning - altarring
Knäfall gjordes slutet tidigare med balusterdockor
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1951 Fast inredning - altare
Nytt murat altare
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1951 Teknisk installation - värme
Ny värmeinstallation
År 1951 Fast inredning - läktare
Läktarbarriär gjordes slutna tidigare med balusterdockor
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1951 Teknisk installation - el
Ny el-installation
År 1974 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk i 12 stämmor bakom befintlig fasad.
Orgelbyggare: Nils Hammarberg
År 1975 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna reparerades och målades
År 1975 Fast inredning - predikstol
Predikstolen förgylldes
Arkitekt: Jan Helgestrand
År 1975 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändigt målades väggar och tak
Arkitekt: Jan Helgestrand
År 1981 Fast inredning - läktare
Läktaren utökades mot öster
Arkitekt: Jerk Alton
År 1981 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring
Arkitekt: Jerk Alton
År 1981 Fast inredning - altarring
Ny delbar altarring
Arkitekt: Jerk Alton
År 1982 Konservatorsarbeten
Konservering av dopfunt från 1790-tal
Konservator: Urban Ullenius
År 1982 Specifika inventarier - dopfunt
Konservering av dopfunten från 1790-tal
Konservator: Urban Ullenius
År 1988 Underhåll - exteriör
Kyrkans samtliga spåntakytor renoverades och tjärströks, plåtarbeten, putsfasadytor renoverades och avfärgas, tornkorskulorna omförgylldes, fönstren renoverades.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Underhåll - Omputsning, exteriör
Putslagningar på tornet
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Underhåll - fönster
Utvändigt målades fönstersnickerierna i en grön färg, tidigare ockragula
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelfasadens äldre färgsättning togs fram
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Fast inredning - altare
Nytt flyttbart altare
Arkitekt: Jerk Alton
År 1994 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning i kyrkorummet, taket målades ljust blått
Arkitekt: Jerk Alton
År 1998 Ändring
Ändring - Putsen togs bort på tornet och igenmurade gluggar öppnades.
Konstruktör: Ove Eriksson
År 2000 Fast inredning - altare
Ett nytt framflyttat altare murat i grå och röd kalksten.
Arkitekt: Jerk Alton
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin