Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Kyrkan ligger omgiven av tätortsbebyggelse norr om Hjälmaren, väl synlig med sitt dominerande, högresta torn. Vid kyrkan finns ett sockenmagasin, skolor och klockargård, nu församlingshem. I närheten finns fornlämningar från yngre järnåldern. Runstenar samt rester av en medeltida silvergruva.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården- Glanshammar kyrka omges av en vidsträckt kyrkogård, utvidgad åt norr i början på 1930-talet. Kyrkogården inhägnas av en mur av kluven och okluven gråsten, till största del lagd i kallmur. I den östra muren ingår en runsten. Det finns fyra entréer till kyrkogården.
Kyrkogården inramas av en trädkrans innanför kyrkogårdsmuren. I söder däremot finns närmast muren en grusgång medan träden är planterade i kvarterens ytterkant. Kyrkogården har ett enkelt gångsystem med grus och moderna plattor, övriga ytor är belagda med gräs.
Klockstapeln sydväst om kyrkan uppfördes 1663 och är av den i närke vanligt förekommande typen med öppen stapel av klockbockstyp. Nordväst om kyrkan ligger ett tidigare sockenmagasin, uppfört 1758. Byggnaden är en vitputsad gråstensbyggnad under tegeltäckt sadeltak.
På kyrkogårdens sydöstra del finns ett flertal stora äldre gravvårdar, bland annat en gravbyggnad med murad källare krönt av en karnisformad huv av svartmålad plåt, gravvårdar med smidda räcken och grindar, stenramar och krattade grusgravar.
KYRKAN- Glanshammars medeltida kyrka, en av Närkes största och märkligaste, har en oregelbunden planform, präglad av flera om- och tillbyggnader. Kyrkan är en tvåskeppig hallkyrka med rakt avslutat korparti i öster, sakristia i norr, gravkor öster om koret samt asymmetriskt placerat torn i väster. Redan under 1000-talet fanns det en liten träkyrka i Glanshammar. Under 1100-talet eller tidigt 1200-tal uppfördes en liten kyrka av sten med rektangulärt långhus, smalare kor i öster samt torn i väster. Kyrkan byggdes ut i olika omgångar. Först tillkom ett bredare kor och sakristia i nordost samt ett sidokapell i nordväst. Mot medeltidens slut ledde en radikal ombyggnad i flera etapper till en tvåskeppig kyrka med stjärnvalv. En sakristia tillfogades i nordost och tornet påbyggdes med ett blinderat murverk till sin nuvarande ansenliga höjd. Spår efter dessa ombyggnader framträder på olika håll i kyrkorummet. På södra väggen finns rester av äldre fönsteröppningar och delar av en triumfbåge efter ett tidigare kor samt i nordväst delar av en äldre valvbåge i det tidigare kapellet.
År 1589 försågs kyrkans valv och väggar med kalkmålningar. De målades av den i Närke boende Anders Jordansson Ryttare. Hans arbete torde höra samman med de ombyggnadsarbeten som hertig Karl vid denna tid lät utföra på Örebro slott. Kalkmålningarna bekostades av riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud och hans hustru Katarina Åkesdotter Soop.
Efter Katarina Soops död 1594 lät hennes man, riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud, uppföra ett praktfullt gravskrank kring hennes upphöjda gravvård i närheten av sakristian.
Reuterska gravkoret uppfördes 1678-79 av kammarherren Gustav Reuter och hans hustru, Skävesunds säteri. Under 1600- och 1700- talen tillkom en stor del av kyrkans inredning med flera inventarier. Kyrkan fick sin nuvarande predikstol 1633, skänkt av riksrådet Carl Bonde, Esplunda, altarringen tillkom 1685, ny altaruppsats i barockstil 1727 av skulptören Gabriel Beutin, kyrkan fick sin första orgel 1735, samtidigt uppfördes en orgelläktare.
Vid mitten av 1800-talet rev man vapenhuset och den romanska sydportalen sattes igen. En ny port togs upp mitt i södra fasaden. Invändigt fick kyrkan en ny orgel och orgelfasad.
1910-11 genomfördes en renovering efter förslag av stadsarkitekt Magnus Dahlander. Bland annat togs väggarnas målningar fram, valvens kalkmålningar rengjordes och konserverades. Den slutna bänkinredningen ersattes med nya öppna bänkar. Sakristian tillbyggdes.
1974 skedde en utvändig renovering då man tjärade taket, putslagade fasaderna samt målade snickerierna. Reuterska gravkoret återfick en äldre färgsättning.
1977-78 genomfördes en omfattande renovering under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Bland annat rengjordes samtliga vägg- och valvmålningar. Bänkinredningen fick ny färgsättning, bänkskärmarna från 1600-talet konserverades delvis och nymålades. Det befintliga altarets träutbyggnad togs bort och ersattes med ett nytt altare av glanshammarsmarmor. Altarringen ändrades delvis. Sakristian renoveras. Soopska gravskranket försågs med invändiga väggar och tak och inreddes med bland annat wc och förrådsutrymmen. Konserveringsarbeten utfördes på kyrkans äldre inredning och inventarier.
2000-01 genomgick kyrkan en utvändig renovering, då fasaderna putsades och avfärgades samt taken tjärades. Samtliga fönster fick ny blyspröjsning och hälften av glasen utbyttes till franskt munblåst glas. Medaljongerna i tornspiran ersattes med kopior och originalen konserverades och placerades på kyrkvinden. Invändigt utfördes konservatorsarbeten på altaruppsatsen och triumfkrucifixen. Även en förändring av liturgisk art genomfördes, då altaret flyttades fram.
Under 2005 har man bytt värme- och el-anläggning samt installerat syr-, regler-, och övervakningsutrustning. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Glanshammars medeltida kyrka och dess kyrkplats med runstenar vittnar om en 1000-årig historisk kontinuitet. Glanshammarsbygden intog redan under förhistorisk tid en särställning. Den huvudsakligen medeltida kyrkan är en av Örebro läns största och märkligaste. Den tvåskeppiga kyrkobyggnaden med sin oregelbundna planform är ett resultat av flera om- och tillbyggnader under medeltiden.
Det reuterska gravkoret som vidbyggdes på östgaveln 1678-79 påminner om hur stormaktstidens välbärgade samhällsklasser byggde monument över sig själva i kyrkorna.
Kyrkorummet domineras av de omfattande valv- och väggmålningarna, daterade 1589, målade av Anders Jordansson Ryttare. Hans arbete kan troligtvis sättas i samband med de ombyggnadsarbeten som hertig Karl lät utföra på Örebro slott vid denna tid. Målningarna bekostades av riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud och hans hustru Katarina Åkesdotter Soop.
Även invändigt avspeglas herremännens påkostade gravskick. Till minne av Katarina Åkesdotter Soop (död 1594) lät hennes man, riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud, sätta upp ett gravskrank kring hennes upphöjda gravvård i närheten av sakristian. Gravskranket har sedan flyttats och kompletterats och är ett av de mycket få kvarvarande gravskranken av denna typ i landet.
Kyrkan präglas även av de talrika, värdefulla inventarierna från såväl medeltid som senare epoker. Koret med sitt fristående altare är utformat i enlighet med nya liturgiska krav. Altaret i vit glanshammarsmarmor avviker från kyrkans övriga inredning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön : - Glanshammars medeltida kyrka är en av de kulturhistoriskt mest värdefulla kyrkorna i Örebro län. - Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden med tillskott framförallt från stormaktstiden. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historisk dokument- De ovanliga resterna av medeltida måleri på långhusets södra vägg, föreställande Adam som åkerman.- Kyrkans medeltida inventarier så som krucifix samt dopfunt.
- Kalkmålningarna från 1589 är representativa för Närke och Södermanland och torde höra samman med hertig Karls byggnadsverksamhet bland annat på Örebro slott, Gripsholms slott samt Nyköpingshus. Målningarna hör till landets viktigaste från denna period då Sverige i övrigt är relativt fattigt på kyrkomålningar från denna tid.
- Soopska gravskranket från slutet av 1500-talet i snidat, målat och förgyllt trä är ett av mycket få kvarvarande gravskrank av denna typ i landet.
- Altaruppsats i praktfull barockstil skulpterad 1727 av skulptör Gabriel Beutin, född i Mecklenburg, arbetande i Stockholm.
- Predikstolen från 1633 med intarsia och sniderier har ett högt konstnärligt värde. Predikstolen är tillverkad av predikstolsmakare Lars Strångesson, Västerås och skänkt av riksrådet Carl Bonde på Esplunda.
- Runstenarna är viktiga vittnesbörd från den tid då landet kristnades men pekar också på glanshammarsbygdens betydelse i landskapet Närke med förhållandevis få runstenar.
- Klockstapeln från 1663, med öppen klockbock är representativ för Närke.
- De på kyrkogården bevarade äldre gravanläggningarna med bl.a. gjutjärnsstaket och stenramar med krattat grus, samt de två större gravanläggningarna över släkten Wilson respektive kyrkoherde Gustav Herdeman och hans första hustru Magdalena Norin.
- Altarringen från 1685 är en av de äldsta i Örebro län.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Gravkor - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2005)
Glanshammar medeltida kyrka, en av landskapets största och märkligaste, har en oregelbunden planform, präglad av flera om- och tillbyggnader. Kyrkan består av ett tvåskeppigt långhus med rakt avslutat korparti. Sakristia i norr, gravkor öster om koret samt asymmetriskt placerat västtorn. TAK: Långhuset täcks av ett säteritak och sakristian täcks av ett valmat sadeltak. Tornet har en åttkantig hög spira vilande på en kopparklädd karnisformad huv med åttkantig sluten lanternin, samtliga är täckta med spån. Den åttkantiga lanterninen är försedd med medaljonger med Carl XI:s namnchiffer, daterade 1701. Gravkoret öster om koret täcks av en karnisformad huv med låg sluten lanternin av koppar. Hängrännor och stuprör är av koppar.
FASAD: De av sten murade ytterväggarna är spritputsade med släta dörr- och fönsteromfattningar. Södra långhusväggens västra del, långhusets västra gavel samt torn och sakristia har ingen markerad sockel, putsen går ner till marknivå. I västra gavelmuren, norr om tornet, finns en svart runsten inmurad. Reuterska gravkoret samt en del påmurningar och lagningar är murade i tegel. I tornets tredje våning finns åt alla fyra sidor tudelade öppningar, övertäckta av ek- och furuplankor. I den norra och södra finns det ekplankor som på den nedåtvända sidan är dekorerad med sniderier i låg relief. De dekorerade plankorna härrör med all sannolikhet från en träkyrka, vilken ersatts av den äldsta stenkyrka, som ingår i nuvarande kyrkobyggnad. Tornets översta del är påbyggd av tegel med synligt förband av enbart löpare. Påbyggnaden skedde vid medeltidens slut, vid den stora ombyggnaden av kyrka.
Västentrén i tornet är rundbågig med murad omfattning; posternas kapitäl består av en enkel, profilerad list på bågens slutsten, som kröns av en halv korsprydd glob. Under globen finns två i relief huggna lagerkvistar, omslutande ett monogram, M H R T S = Margareta Helena Reuter Till Skävisund samt årtalet 1679, vilket var det år hon bekostade denna portal. I portalen finns en stickbågig pardörr av trä med fiskbensmönster med romb i mitten, målad i en brun kulör, även den från 1679. Entrén i söder, en stickbågig pardörr i trä målad i brun kulör. Sakristians dörr är en enkeldörr av trä med rakt överstycke och snedlagd panel, målad i brun kulör. Ovan dörren ett rundbågigt ljusinsläpp.
FÖNSTER: Långhusets södra sida har stickbågiga fönster med ytterbåge och spröjs av järn indelade med blyspröjs i mindre rutor med klart glas. Bågarna av järn är målade i grå kulör. Fönstren på långhusets norra sida är rundbågiga och smalare än de på södra sidan, i övrigt lika de på södra sidan.
Sakristians fönster i öster är rektangulärt och har båge och spröjs av trä, målade i grå kulör. Fönstret på sakristians utbyggnad i väster är rundbågigt, i övrigt lika det östra. Gravkorets fönster har rakt överstycke och bågar och spröjs av trä, målade i en ljust grå kulör. Samtliga fönster har fönsterbleck av plåt, målade i en grå kulör.
LÅNGHUS - Tvåskeppigt rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster. Långhuset har varierande golvbeläggning med ny och äldre kalksten, rödbrun och grå. Längst bak i norra skeppet är golvet lagt med rött tegel. Under bänkkvarteren är det trägolv i samma nivå som gångarnas golv. Väggarna och takets fyra främre stjärnvalv är slätputsade, täckta med kalkmålningar från sent 1500-tal. I stjärnvalvet, över orgelläktaren, är endast slutstenen dekorerad med en rosett, omgiven av en sågbladsformad bård. Ribborna är till och med sina skärningspunkter dekorerade med enkla bladslingor och lika bård som ovan, i övrigt är valvet vitkalkat. På långhusets södra vägg, finns rester av anfang till triumfbågen mellan äldre långhus och kor, samt av konsolburen diagonalbåge till detta äldre korvalv. På södra väggen finns även rester av igensatta fönster med delvis synliga fönsternischer.
Det norra skeppets västra del var innan utvidgningen en självständig kapellutbyggnad. När kyrkan utvidgades mot norr till tvåskeppig kyrka, infogade kapellet som en travé i långhuset. Travén avviker från de andra valven. I den nordvästra delen, en del av ett kryssvalv med kraftiga valvbågar av kalksten bärs upp av hörnkolonetter, även de av kalksten. Valvhjässan pryds av en slutsten i kalksten. I valvets sydöstra del, en del av ett kryssvalv med markerade putsade valvribbor. Valvet har inga kalkmålningar utan är avfärgat i vitt. Beskrivning av kalkmålningar se, FASTA INVENTARIER/KALKMÅLNINGAR.
Vindfång vid södra entrén med pardörr av trä och en glasruta i övre delen. Dörrar och vindfång är målade i grönt med röda detaljer. Pardörren mot vapenhuset är lika vindfångets. Trappan upp till vinden och tornet är inrymd i den västligaste pelaren i långhuset. Kyrkan har rundbågiga fönster som är smalare på norra sidan. Innerbågarna är av trä med plant klart glas. Bågarna är målade i en grå kulör.
Längst bak i långhuset, under läktarens södra del, finns ett utrymme för klädförvaring samt barnhörna. Utrymmet är avskärmat mot kyrkorummet med en skärmvägg av trä. I övre delen spröjsat glas, indelat med blyspröjs i mindre rutor.
KOR- I denna beskrivning utgörs korets av de två östra travéerna. Koret markeras genom ett något förhöjt golv belagt med äldre kalksten. I korgolvet finns 6 stycken gravhällar. Innanför altarringen är golvet ytterligare höjt som ett podium för altare och altaruppsats. Det lades om 1977 av befintlig grov kalksten. Väggar, tak och fönster är lika långhuset. Beskrivning av kalkmålningar se, FASTA
INVENTARIER/KALKMÅLNINGAR. Fristående inbyggda konvektorer installerades 2005 i norr delen av koret.
VAPENHUS - Mellan långhus och vapenhuset i tornet finns ett litet vindfång. Vapenhusets golv består av hyvlad rödbrun kalksten från 1977. väggarna är slätputsade och avfärgade i vitt. Vapenhuset täcks av ett litet tunnvalv i sydnordlig riktning. Porten består av en rundbågig pardörr av stående brädor målad i svart. Mot vindfånget en pardörr av trä med fyllningar i nedre delen och spröjsat glas i den övre.
SAKRISTIA - Sakristians golv är lagt med rött tegel. I golvet, precis innanför dörren till kyrkorummet, finns en frilagd runsten med en plexiglasskiva över. Väggarna är slätputsade och avfärgade i vitt. Rummet täcks av ett kryssvalv med markerade valvribbor som nästan går ner till golv. Valvet är slätputsat och avfärgat i vitt lika väggarna. I östra väggen, en stickbågig fönsternisch med nytt innanfönster i samma form. Bågen, som är av trä, är laserad i grågrön kulör. Innanför sakristian finns wc och ett utrymme för textilförvaring. Där finns också en direktutgång med en svartmålad enkeldörr av trä.
REUTERSKA GRAVKORET- Reuterska gravkoret uppfördes 1678-79 av kammarherren Gustav Reuter. Gravkoret ligger två steg högre än kyrkorummet och golvet är lagt med äldre kalksten. Från kyrkans kor kommer man till gravkoret genom en bred rundbågig öppning i två språng. På södra sidan är sockeln utbyggd för att dölja installation för värmesystem, inmålad i omgivande väggar. Väggarna har tresprångiga hörn, de yttre förbundna genom tryckta rundbågar med markerad slutsten och anfangslist i puts. Rummet täcks av ett murat klostervalv, valvet vilar på en profilerad gesims. De rektangulära fönstren är placerade i stickbågiga nischer. Innanfönstren har bågar av trä målade i en grå kulör, mellan inner- och ytterbågen sitter det ringgaller, även de målade i grå kulör. I koret, framför ingången till gravkoret, ligger en kalkstenshälle som täcker nedgången till gravvalvet.
FAST INREDNING
KALKMÅLNINGAR- Kalkmålningarna i långhus och kor härrör främst från 1589 men det finns också från andra perioder, även medeltiden. Vid renoveringen 1910-11 visade det sig att valvens målningar ej varit överkalkade, däremot väggarnas, vilka nu togs fram. 1878 sattes en kamin in i kyrkan vars rök sotade ner valvmålningarna till den grad, att man efter några årtionden nästan inte kunde urskilja dem. Renovering och konservering utfördes 1910-11 av dekorationsmålare C.L. Lundin, som tidigare utfört målningskonservering i Strängnäs domkyrka. Arbetena utfördes under ledning av Sigurd Curman, sedermera riksantikvarie. Komplettering av målningarna ägde endast rum i undantagsfall och då med angivande av det restaurerade partiet. Även varmluftssystemet från denna renovering visade sig sota ner kalkmålningarna, främst i kortravén. 1934 genomfördes en rengöring av konservator Sven Dalén, samt 1977-78 av konservator Alf Hedman, Örebro.
Målningarna från 1589 täcker helt de två östra travéernas fyra valv, väggar, pelare och bågar. Målningarna utgörs dels av ornament, dels av figurscener såsom Skapelseberättelsen och Jesu barndom men även Dygder, Laster samt gammaltestamentliga kungar och profeter. Den äldsta målningen är medeltida, troligtvis romansk, och finns på södra väggen, föreställande Adam som åkerman.
ALTARE - Fristående altare av Glanshammarsmarmor från renoveringen 1976-78
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning som i huvudsak tillkom vid 1910-11 års renovering, ritad av stadsarkitekt Magnus Dahlander. Några få bänkskärmar från 1630- och 1690- talen finns, på östra sidan om södra entrén och i främre bänkraden. På den främre bänkskärmen finns även gavelkrön från 1600-talets första hälft. Bänkarna har sedan renoveringen 1976-78 säten och ryggstöd målade i brunröd kulör, gavlarna i en grön kulör. Skärmarnas speglar är marmorerade i terracotta, rött och svart.
PREDIKSTOL - Predikstol av ek och furu; består av korg och ljudtak samt trappa, räcke och dörromfattning. Korgens karnissvängda underrede och trappräckets fyllningar är bemålade med beslagsornamentik. Korgens barriär har kolonnomgivna sidor med kvaderstensomramade nischer med intarsia. I nischerna, Kristus och de fyra evangelisterna i högrelief. Predikstolen skänktes av riksrådet Carl Bonde 1633. Han har även donerat liknande predikstolar till grannkyrkorna Rinkaby och Lillkyrka. Samtliga är snidade av predikstolsmakaren Lars Strångesson i Västerås.
ORGEL -Orgelverket är byggt av Nils Hammarberg, Göteborg, 1951. Den nuvarande orgelfasaden är från en orgel som E.A. Setterqvist, Hallsberg byggde 1854. Orgelfasaden är målad i en grågrön kulör och kröns av snidade förgyllda musikemblem.
LÄKTARE - Orgelläktaren uppfördes 1735 för kyrkans första orgel. Bröstningen åt öster och norr är utförd med enkla fyllningar med lister målade i guld.
SOOPSKA GRAVSKRANKET- Efter Katarina Soop död 1594 lät hennes man, riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud, uppföra ett praktfullt gravskrank kring hennes upphöjda gravvård i närheten av sakristian. Skranket är av snidat, målat och förgyllt trä med bland annat beslags- och "våffel"mönstrade ornament, joniska pilastrar, rundbågsarkader med snidade änglahuvuden i hög relief.
Graven har senare förändrats och skranket är sedan 1910 placerat i nordvästra delen av kyrkan då det också kompletterades. 1977 försågs gravskranket med väggar och tak invändigt, innanför inreddes utrymmen för el, wc, städ- och förrådsutrymmen.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Oljemålning på duk föreställande "Kristus i Getsemane" av okänd konstnär.
ALTARUPPSATS - Altaruppsats i praktfull barockstil skulpterad av skulptör Gabriel Beutin, född i Mecklenburg och arbetande i Stockholm. Altaruppsats av rikt snidat, målat och förgyllt trä. Altartavlan flankeras av två friskulpturer, Moses till vänster och Johannes Döparen till höger, på låga plintar, försedda med bland annat donatorsvapen, Reuter och Poss. Uppsatsens övre del består av ett konsolburet, förkroppat entablement med en delad segmentgavel med änglahuvuden och överst i mitten ett liggande lamm med korsfana. Uppsatsen kröns av ett strålkransomgivet guds-öga av förgyllt trä, utefter uppsatsen sidor "vingar" av akantusblad i snidat och genombrutet arbete. Ursprunglig polykromi: brunröd och brungrön marmorering med ljusare ådring; profilörerna målade i vit marmorimitation; listverk och sniderier förgyllda; inskrifter i guld mot blå botten.
ALTARRING - En öppen, rektangulär altarring med balustrar. Den uppsattes 1685 och är en kopia av en några år äldre altarring i Ödeby kyrka. Den är målad i brunt, rött och orange kulör med målade beslag. Överliggaren är av trä, knäfallet är stoppat och klätt med brunt skinn. 1977 tog man bort vinkeldelarna mot altaret. Altarringen är en kopia av en några år äldre altarring i Ödeby kyrka och är en av de äldsta i Örebro län.
DOPFUNT - Medeltida dopfunt, som består av tre block, cuppa av gotländsk röd så kallad hoburgsmarmor, fot och mellanstycke av grå kalksten. Den i det närmaste halvfäriska cuppan har, där den ej är vittrad och sprucken, glättad yta. På foten spår av röd bemålning. Funten saknar avloppshål. Dopfunten är daterad till omkring 1300.
NUMMERTAVLA - Två stycken ovala nummertavlor med profilerad förgylld ram av trä. Dessa tillkom 1800. Nummertavlorna står på en hög svarvad fot av trä målade i grå kulör. Två (eller flera)
Det finns även ett antal rektangulära nummertavlor med en enkel smal ram målad med guldfärg.
Fasadkulör (2005): Grå, Rosa, Vit
Byggnadsdel (2005): Gravkor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1100-1225 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
En liten stenkyrka med torn i väster, rektangulärt långhus och smalare kor i öster uppfördes.
År 1100-1219 Nybyggnad
Långhus och torn. Av det urspsrungliga långhuset återstår idag den västra och södra muren. Långhuset byggdes om till tvåskeppig hallkyrka under 1400-talet - 1500-talets mitt.
År 1225-1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Rester av kalkmålning finns från denna tid
År 1225-1499 Valvslagning
Stjärnvalv
År 1300-1399 Specifika inventarier - dopfunt
Medeltida dopfunt
År 1589 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Valv och väggar försågs med målningar. Bekostade av riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud och hans hustru Katarina Åkesdotter Soop, sätesgården Ekeberg
Konstnär - Dekormålare: Anders Jordansson Ryttaer
År 1594 Ändring
Ändring - Upphöjd gravvård med gravskrank över Katarina Soop placerades i koret. Bekostat av E Abrahamsson Leijonhufvud
Hantverkare - Snickare: Hans Kantenitz
År 1633 Fast inredning - predikstol
Kyrkan fick en predikstol. Anses vara tillverkad 1633 av Lars Stångesson, Västerås. Skänkt av riksrådet Carl Bonde, Esplunda
År 1685 Fast inredning - altarring
Ny altarring
År 1727 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats i barockstil
Konstnär - Bildhuggare: Gabriel Beutin
År 1735 Fast inredning - läktare
Orgelläktare uppfördes
År 1735 Fast inredning - orgel
Kyrkans första orgel
År 1769 Teknisk installation - värme
Kakelugn installerades i sakristian
År 1854 Fast inredning - orgel
Ny orgel och orgelfasad
År 1878 Teknisk installation - värme
Ny kamin i kyrkorummet
År 1883 Teknisk installation - värme
Kakelugnen i sakristian utbytes mot en kamin
År 1911 Teknisk installation - värme
Nytt värmesystem
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1911 Fast inredning - bänkinredning
Nya öppna bänkar ersatte tidigare sluten bänkinredning
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1911 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Valvens kalkmålningar rengjordes, väggarnas kalkmålningar togs fram
Konstnär - Dekormålare: C L Lundin
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1951 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk
Orgelbyggare: Nils Hammarberg
År 1960-1969 Underhåll - takomläggning
Man bytte takmaterial. Från rött enkupigt tegel, till spåntak. (Eventuellt skedde det 1968.)
År 1968 Underhåll - takomläggning
Renovering av tak
År 1969 Konservatorsarbeten
Medaljonger i tornfönstren påträffades vid takrenoveringen 1968. Medaljonger med Carl XI:s namnchiffer. Dessa frilades, konserverades och rekonstruerades.
Konservator: Helge Christenson
År 1974 Underhåll - Omputsning, exteriör
Lagning av puts
År 1974 Underhåll - exteriör
Tjärning av tak
År 1977-1978 Underhåll - fönster
Fönstren fick nya bågar. Fönstersnickerier renoverades och målades
Arkitekt: Jerk Alton
Byggmästare: Åke Unnerbäck
År 1977-1978 Teknisk installation - värme
Installation av bänkvärme
År 1977-1978 Fast inredning - läktare
Läktarbarriären målades om
Arkitekt: Jerk Alton
År 1977-1978 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan försågs med släta och raka träpilastrar
Konservator: Alf Hedman
Arkitekt: Jerk Alton
Byggmästare: Åke Unnerbäck
År 1977-1978 Underhåll - interiör
Samtliga vägg- och valvmålningar rengjorders och putsades. Lagning av sprickor i puts
Konservator: Alf Hedman
Arkitekt: Jerk Alton
Byggmästare: Åke Unnerbäck
År 1977-1978 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Samtliga vägg- och valvmålningar rengjordes. Lagning av sprickor i puts. Bänkarna från 1911 fick ny färgsättning, bänkskärmar från 1600-talet konserverades samt målades. Installation av bänkvärme. Altarets befintliga träutbyggnad togs bort, ersattes med ett nytt fristående altare av Glanshammarsmarmor. Altartavlan försågs med nygjorda släta och raka träpilastrar. Det möjligen medeltida altarpodiet togs bort, stenen återanvändes till det nya podiet. Altarringens utformning ändrades och knäfallet kläddes med nytt skin. Predikstolsportalen flyttades. Sakristians brädgolv utbyttes till golv av rött tegel. Väggar och tak rengjordes, lagades och omputsades. En runsten i golvet vid dörren till kyrkorummet påträffades. Stenen frilades med en plexiglasskiva över. Fönstren fick nya bågar. I västra delen av sakristian inreddes en textilkammare.Soopska gravskranket försågs invändigt med väggar och tak med plats för wc, städ- och förrådsutrymme. Fönstersnickerier renoverades och målades. Konserveringsarbeten utfördes på äldre inredning och inventarier. Orgelfasaden och läktarbarriären målades om.
Konservator: Alf Hedman
Arkitekt: Jerk Alton
Byggmästare: Åke Unnerbäck
År 1977-1978 Konservatorsarbeten
Konserveringsarbete utfördes på äldre inredning och inventarier.
Konservator: Alf Hedman
År 1977-1978 Fast inredning - altarring
Altarringens utformning ändrades och knäfallet kläddes med nytt skinn
Arkitekt: Jerk Alton
Byggmästare: Åke Unnerbäck
År 1977-1978 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelfasaden målades om
Konservator: Alf Hedman
Arkitekt: Jerk Alton
År 1977-1978 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna fick ny färgsättning, bänkskärmarna från 1600-talet konserverades
Konservator: Alf Hedman
Arkitekt: Jerk Alton
Byggmästare: Åke Unnerbäck
År 1977-1978 Fast inredning - altare
Altarets befintliga träutbyggnad togs bort, ersattes med ett nytt, fristående altare av Glanshammarsmarmor. Det möjligen medeltida altarpodiet togs bort, stenen återanvändes till det nya podiet.
Arkitekt: Jerk Alton
Byggmästare: Åke Unnerbäck
År 1994 Underhåll - fönster
Två av tre (södra och östra) fönster i Reuterska gravkoret renoverades.
År 2000-2001 Underhåll - exteriör
Tjärning av tak
År 2000-2001 Underhåll - interiör
Invändigt åtgärdades mot fukt och mögellukt.
År 2000-2001 Konservatorsarbeten
Konservatorsarbeten på altaruppsats, krucifix och fyra medaljonger i tornet
År 2000-2001 Fast inredning - altare
Liturgisk förändring, altaret flyttades fram så att det blev helt frisående
År 2000-2001 Fast inredning - altarring
Altarringen flyttades fram
År 2005 Teknisk installation
Byte av värme- och elanläggning samt installation av styr-, regler-, och övervakningsutrustning.
År 2005 Ändring
Ändring - Medaljongerna placerades i tornet och ersattes av nya luckor med rekonstruerad målning
År 2005 Arkeologisk undersökning
Arbetena skedde under arkeologisk schaktkontroll.
År 2005 Ändring - ombyggnad, golv
Ändring - ombyggnad, golv - Nytt trägolv under mittersta bänkkvarteret i väster.
Esbjörnson, Kyrkor i Örebro län, 2000, Waldén B, Sveriges kyrkor, band 1 häfte 3, 1961..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin