Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Askers socken består dels av slättbygd mot Kvismaren, dels av skogsbygd i söder. I socknen ligger Bysta herrgård och Brevens bruk.
Askers by med kyrka och villa bebyggelse ligger på en markant höjdsträckning i omgivande slättlandskap. I miljön kring kyrkan finns sockenmagasin, kyrkstallar, f d kyrkskola, församlingshem, prästgård och arrendatorsboställe.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omges av en stenmur med innanförliggande trädkrans. Kyrkogården är arkitektonisk utformad med terrasser och murar i kalksten. I sydöstra hörnet finns ett gravkapell med putsade fasader och högt, brant spåntak. Kyrkogården är delvis moderniserad med asfalterade gångar närmast kyrkan.
KYRKAN – Askers kyrka har en rektangulär plan med tresidigt avslutat kor i öster, sakristia i norr samt torn i väster. Långhuset och sakristians fasader är putsade medan tornets kalkstensfasader är oputsade. I exteriören finns såväl nyromanska som nyklassicistiska stildrag.
En stenkyrka uppfördes någon gång under medeltiden. Eventuellt kan delar av den medeltida kyrkan ingå i dagens kyrkobyggnads norra mur.
Åren 1739-41 om- och tillbyggdes den medeltida kyrkan. Efter ett åsknedslag den 21 juli år 1764 brann både kyrkan och klockstapeln. Kyrkan sattes åter i stånd och stod färdig 1768 med rektangulärt långhus och tresidigt avslutat kor i öster samt sakristia i norr. Predikstolen i rokokostil är samtida med kyrkan. År 1796 förstorades fönstren och kyrkans golv belades med släthuggen täljsten.
År 1826 tillkom altaruppsatsen i nyklassicistisk stil. Den äldre altartavlan är målad av konstnären G E Schröder år 1742.
1858 tillfogades tornet i väster efter ritningar av arkitekt Carl Lundmark. Samtidigt revs klockstapeln.
1915 genomfördes en omfattande renovering under ledning av arkitekterna Karl Nissen och I. Wennerlund. Putsen på tornet och västra gavel knackades ned och den klassiserande portalen framför södra ingången tillkom. Invändigt fick kyrkorummet målade dekorlister utmed taklisten och kring fönstren.
1935 avlägsnades dekormåleriet och korets två fönster försågs med glasmålningar av konstnären Yngve Lundström.
1955 knackades den utvändiga putsen ned och kyrkan putsades om och avfärgades. Tornets murverk lämnades oputsat.
1961-62 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Claes Laurent. På södra väggen nära koret sattes en rundbågig dörröppning igen. Kyrkorummet försågs med ny sluten bänkinredning, en övermålad draperingsmålning bakom predikstolen togs fram och valvets mittparti målades blått. Glasmålningarna flyttades från koret till långhuset.
1983 byggdes läktarunderbyggnad med wc, kapprum och textilförvaring.
1991 handikappanpassades huvudingången.
1994 utfördes ut- och invändig renovering. Tornets fogar omfogades, fasaderna putslagades. Den ljust lila färgen på tornets takfot återställdes. Invändigt putslagades och avfärgades kyrkorummet. Nya gradänger tillkom på södra läktardelen.
2007 borttogs bänkar i långhusets västra del för att bland annat erhålla större utrymme i kyrkan bakre del.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Askers kyrka med kyrkogård, f d skola, sockenmagasin, kyrkstallar, prästgård, arrendatorsboställe och församlingshem utgör ett välbevarat sockencentrum.
Kyrkogården har trots senare moderniseringar med asfalterade gångar en för landskapet rik arkitektonisk utformning med mur- och terrassystem, trappor, grindar och gravkapell.
Kyrkans exteriör i blandstil bär spår från såväl 1700-, 1800- och 1900-talet och utgör ett vittnesbörd om olika tiders syn på bevarandeideologi och omgestaltning av äldre kyrkobyggnader.
Kyrkorummet med sitt spegelvalv, tresidigt avslutade kor och rundbågiga fönster har en nyklassicistisk prägel med bevarad och återskapad inredningen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan med kyrkogård och omgivande bebyggelse utgör ett samlat sockencentrum.
- Interiörens nyklassicistiska prägel med bevarad och återskapad inredning.
- Predikstolen och altaruppsatsen är av hög hantverksmässig kvalitet.
- Den detaljerade slutna bänkinredningen med sin ovanliga och genomtänkta fyllningsindelning har ett högt egenvärde. Bänkinredningen visar på 1960-talets restaureringsideologi med återskapande av slutna bänkinredningar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2008)
Askers kyrka har rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i öster, sakristia i norr och torn i väster.
TAK – Långhuset har ett högt brant sadeltak med valmad spets i öster krönt med ett kors av trä, taket är klätt med spån. Sakristian har ett spånklätt sadeltak. Tornet har en hög fyrsidig spira klädd med kopparplåt, krönt av ett förgyllt klot med kors. I samtliga väderstreck finns vita urtavlor krönta av tympanonfält med förgyllda klot. Spirans nedre fall är svängt.
FASAD – Långhusets, utom västra gaveln, och sakristians fasader är slätputsade och avfärgade i vitt. Tornet och västra gavelns kalkstensfasader står sedan 1915 oputsade. Tornportalen och tornets fönster- och ljudöppningar har putsade omfattningar avfärgade i en bruten vit kulör. Tornets bågfris är putsad och avfärgad i en ljuslila kulör.
FÖNSTER – Långhusets fönster är rundbågiga med båge och spröjs av trä, mittpost och tvärpost är förstärkta med plattjärn. Fönstren är målade i en grå kulör. I sakristians östra mur finns ett stickbågigt fönster i två lufter med båge och spröjs av trä. Fönstret är målat lika långhusets. Samtliga fönster har solbänkar av kopparplåt.
I tornets västra fasad finns två rundfönster, ett integrerat i portalens överstycke och ett ovanför portalen. Det förstnämnda har båge och bred spröjs av trä, det sistnämnda har även det båge och spröjs av trä men här en tunn dekorativ spröjs
som bildar formen av en blomma. Båda fönstren är målade lika långhusets. Tornets norra och södra fasader har små smala rundbågiga fönster med båge och spröjs av trä, ett i varje våning. Fönstren ser ut att vara målade i en mörkgrön kulör.
DÖRRAR – Kyrkan har flera entréer, en i tornets västra mur och en på långhusets södra sida, samt en direktingång till sakristian.
Tornportalen skjuter ut från tornfasaden och har en enkel nyromansk utformning med oputsat brutet tympanonfält krönt av ett förgyllt kors. I den utskjutande portalen finns en vitputsad indragen rundbågig nisch med fyrdelat rundfönster i övre delen och rundbågig port. Porten består av en dubbeldörr av trä med rundbågiga fyllningar, målad i svart. Till dörren leder en fritrappa i sten med ramp för funktionshindrade åt norr.
Portalen på långhusets södra sida är huggen i sandsten med klassicerande formspråk, omgivne av tvåsprångiga pilastrar och tympanonfält. Kring porten finns en smal omfattning i bandrustik. Porten är en dubbeldörr med rakt överstyck och rektangulära fyllningar med överliggande lunettformat ljusinsläpp. Snickerierna är målade i svart.
I sakristians norra mur finns en senare tillkommen enkel svart dörr.
Askers kyrka är en salkyrka med tresidigt avslutat kor i öster, sakristia i norr samt torn i väster.
LÅNGHUS – Kyrkorummet är rektangulärt och avslutas i öster av ett tresidigt kor som avgränsas från långhuset genom ett förhöjt golv. Väggarna är putsade och avfärgade vita. De skiljs från det putsade taket genom en enkel gesimslist. Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv med blåmålat spegelfält. Golvet i mittgången täcks av släthuggen täljsten och framför de främsta bänkarna ligger äldre kalkstenshällar. Under bänkkvarteren finns trägolv i samma nivå som stengolvet. I långhusets västra del, där några bänkrader tagits bort på båda sidor, är trägolvet målat med en högblank färg i grå kulör.
På långhusets södra sida finns en pardörr av trä med tre fyllningar i varje dörrblad. Fyllningarna är ådringsmålade i en brun kulör och ramverket är laserat i en grön kulör. På södra väggen nära koret finns en igensatt rundbågig dörröppning. I väster, mot vapenhuset, finns en ådringsmålad pardörr av trä med tre fyllningar i varje dörrblad, kulörer lika dörren i söder.
Långhuset har tre rundbågiga fönster på södersidan och två på norrsidan. Fönstren har bågar av trä med mittpost och tvärpost, varje luft är uppdelade i mindre rutor med blyspröjs. Ett av fönstren på södra respektive norra sidan är försett med glasmålningar som tidigare varit placerade i koret. I långhusets västra del finns en läktarunderbyggnad rymmande bl. a. wc, kapprum och textilförvaring.
KOR – Det tresidigt avslutade koret skiljs från långhuset genom ett något förhöjt golv av släthuggen täljsten. Väggarna, taket och de två fönstren är lika långhusets. På södra respektive norra sidan av koret finns slutna korbänkar.
VAPENHUS – Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. På norra respektive södra sidan av vapenhuset finns trätrappor med underliggande förråd. Trapporna leder upp till läktaren och vidare upp i tornet. Väggarna är putsade och avfärgade vita. Taket är ett kassettak med blåmålad väv i fyllningarna och golvet är täckt av kalkstensplattor. Ytterdörren är en rundbågig pardörr i trä med tre fyllningar i vardera dörrbladet, målad i svart kulör.
SAKRISTIA – Sakristian är belägen på långhusets norra sida och nås från detta genom en rundbågig trädörr med plåtbeklädnad mot långhuset. Väggarna och takets tunnvalv är vitputsade och golvet är av rött tegel. I östra muren finns ett stickbågigt fönster med i två lufter med bågar och spröjs av trä. På insidan finns ett ringgaller samt fönsterluckor av trä som mot utsidan är förstärkta med längsgående järnband. I norra muren finns en innerdörr som leder ut till sakristians direktingång. I väggen mot långhuset finns en högt placerad dörr med tillhörande trappa till predikstolen.
FAST INREDNING
ALTARE – Väggfast altare klätt med kalkstensskivor.
BÄNKINREDNING – Sluten bänkinredning från 1961-62 i tre kvarter i långhuset samt två korbänkar. Långhusets bänkkvarter är fristående från väggen och har bänkskärmar samt dörrar med marmoreringsmålade fyllningar och kannelyrer. De rektangulärt liggande fyllningarna är ovanligt stora och löper över flera dörrar och gavlar med smalare gavelfyllningar däremellan. Bänkinredningen är färgsatt i gråblått, vitt och beigegult. På läktaren finns en äldre öppen bänkinredning bevarad, troligtvis från renoveringen år 1915.
Korbänkarna har växelvis förgyllda kannelyrer och fyllningar. Fyllningarna är ådrade i en blåsvart kulör och barriären är i övrigt fritt marmorerad i en blå kulör.
PREDIKSTOL – Predikstolen är placerad på långhusets norra sida och nås direkt från sakristian. Predikstolen är troligen samtida med kyrkan, d v s från 1764-68. Korgen är rundad med konkavt insvängda hörn i rokokomaner. Samtliga sidor har fyllningar som marmorerats i en mörkare grön kulör än korgen i övrigt. Nedtill avslutas korgen med en kraftig förgylld äggstavslist och därunder en svängd korgbotten. Bokstödet på korgens överkant vilar på ett förgyllt änglahuvud. Ljudtaket har en liknande uppåtgående form som korgens botten och avslutas upptill av ett förgyllt klot med strålkrans. Ljudtakets underkant är försett med en lambreqiunbård. På väggen bakom predikstolen finns en draperingsmålning i blått och gult.
ORGEL – Kyrkans orgel är placerad på läktaren i långhusets västra del. Orgelfasaden är från 1872 och tillhörde då en orgel byggd av E A Setterqvist, Örebro. Det nuvarande verket med 33 stämmor byggdes 1956 av Nils Hammarberg, Göteborg.
LÄKTARE – Läktaren i väster med rak barriär har växlande liggande och stående rektangulära fyllningar, de stora liggande är marmorerade i blått och de mindre stående i rött. Läktaren bärs upp av mörkt blågrå marmorerade pelare. 1983 tillkom läktarunderbyggnad med wc och kapprum.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Altartavlan, som är placerad direkt på korets östvägg, och omges av en senare tillkommen altaruppsats, föreställer Nattvarden. Tavlan är målad 1742 av Gerhard Schröder och skänktes till kyrkan av baron Gustaf Rålamb på Bystad säteri. Tavlan har en kraftig förgylld ram med svängt överstycke.
ALTARUPPSATS – Den stor altaruppsatsen i nyklassicistisk stil tillkom 1826. Den utgörs av på var sida kopplade joniska kolonner stående på höga baser. Kolonnerna bär upp ett tympanonfält med förgylld strålkrans. Altaruppsatsen är målad i grön marmorering med förgyllda detaljer som kapitäl och tandsnitt.
ALTARRING – Sluten halvrund altarring. Barriären, som är fritt marmorerad i grönt, har liggande rektangulära fyllningar marmorerade i blått och beigegult. Fyllningarna delas av med kannelyrer målade i guld. Överliggare av trä är laserad i en blåsvart kulör och knäfallet är stoppat och klätt i grönt tyg.
DOPFUNT – Dopfunten är placerad nedanför kortrappan på långhusets södra sida. Den medeltida cuppan är cylindrisk och vilar på ett nyhugget skaft.
NUMMERTAVLA – Nummertavlorna är placerade på korets norra respektive södra vägg. Det är svarta rektangulära tavlor med förgylld ram. Ramens överstycke kröns av en skuren bladkrans, akantusblad och bandrosett.
Fasadkulör (2008): Ofärgad, Vit
Byggnadsdel (2008): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1742 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan, föreställande Nattvarden skänktes till kyrkan av baron Gustaf Rålamb och hans hustru Hedvig Douglas, Bystad säteri.
Konstnär: Georg Engelhard Schröder
År 1764-1766 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia
År 1764-1768 Fast inredning - predikstol
Grönmarmorerad predikstol med rokokoformer torde vara samtida med kyrkan. Nås via sakristia.
År 1796 Fast inredning - orgel
Kyrkan fick sin första orgel.
Orgelbyggare: Pehr Schiörlin
År 1826 Specifika inventarier - altartavla
Ny altaruppsats i nyklassicistisk stil. Altartavlan från 1742 inkorporerades.
År 1872 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
Orgelbyggare: Erik Adolf Setterquist
År 1935 Underhåll - interiör
Dekormåleriet avlägsnades
År 1935 Fast inredning - glasmålning
Nya glasmålningar i de två korfönstren.
År 1944 Teknisk installation - el
Installation av el och belysning
År 1955 Underhåll - Omputsning, exteriör
Putsen knackades ned, omputsning och avfärgning. Ej tornet.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1956 Fast inredning - orgel
Nytt orgelverk 33 stämmor.
År 1961 Underhåll - målningsarbete, interiör
Den övermålade draperingen vid predikstolen togs fram. Valvets mittparti gavs en blå ton
Arkitekt: Claes Laurent
År 1961 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning
Arkitekt: Claes Laurent
År 1961 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningarna i koret flyttades till kyrkans långsidor
Arkitekt: Claes Laurent
År 1991 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Handikappanpassning av huvudingången i väster.
År 1994 Fast inredning - orgel
Förslag för renovering av orgeln upprättat av Hammarbergs Orgelbyggeri AB.
År 1994 Underhåll - Omputsning, exteriör
Utvändig renovering. Tornets fogar omfogades, fasaderna putslagades. Den ljust lila färgen på tornets takfot återställdes.
Arkitekt: Jerk Alton
År 2007 Fast inredning - bänkinredning
Borttagande av bänkar i långhusets västra del. Trägolvet där bänkarna stått målades med en högblank grå färg
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin