Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Axbergs kyrka är belägen på en markant höjdsträckning med utsikt över ett småbrutet odlingslandskap. I den välbevarade kyrkomiljön ligger skola, lärarbostad och kyrkstallar från 1880-talet, äldre prästgård och arrendatorsboställe, nu med nya funktioner.
KYRKOANLÄGGNINGEN -
KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården omfattar en äldre del kring kyrkan, öster därom ett terrasserat område, anlagt 1912-14, samt en utvidgning i söder och öster, anlagd i början av 1950-talet. I den äldre terrasseringen, i det gamla kyrkogårdsområdets nordöstra hörn, finns en bisättningsbyggnad inrymd.
Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur i norr och väster, delvis bevuxen med gräs, i öster och delvis i norr av en planterad granhäck. På utvidgningen i söder, avgränsas kyrkogården, i söder och delvis i sydväst, av en planterad häck.
En äldre stenmur och trädkrans inramar den äldre delen av kyrkogården i öst, väst och söder. I väster är träden planterade utanför muren. Utvidgningen i öster har en allé planterad längs med mittgången som leder upp till kyrkan.
Kyrkogården har tre entréer. I muren som omgärdar den äldre delen av kyrkogården finns de från 1700-talet putsade grindstolparna kvar i söder och i öster. Grindstolparna är klädda med huv av svartmålad plåt och har inga grindar kvar.
I norra kyrkogårdsmuren finns en stiglucka från 1744. Den är murad av tegel och vitputsad samt har sedan 1910 svartmålat plåttak.
Kyrkogården har ett gångsystem belagt med grus, i övrigt är kyrkogården bevuxen med gräs.
KYRKAN - Axberg kyrka har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster med bakomliggande sakristia under eget tak samt torn i väster. På var sida om tornet finns rundade trapphus med trappor till tornets övre plan. Långhus och sakristia täcks av brutna valmade tak och kröns av ett kors. Tornet har en hög spira med utsvängt takfall, krönt av ett kulkors med tupp. Samtliga tak är täckta med kopparplåt. De av sten murade ytterväggarna är spritputsade och avfärgade i gult med släta fönsternischer, ructiserad portal i väster samt profilerad takfot i bruten vit kulör. Sockeln är putsad men skiljs från resten av fasaden genom avvikande färgsättning i grått. Tornet med avtrappat murliv har plåtklädda indragningar målade i grått.
Troligtvis uppfördes under 1100-talet en stenkyrka med torn med avtrappat murliv, ett s.k. närketorn .
1686 får kyrkan en altaruppsats i barockstil med en målning framställande Kristus på korset. Altaruppsatsen var en gåva av brukspatron Henrik Cletzer, Axbergshammars bruk. Någon gång under 1600-talet tillkom även kyrkans predikstol, även den i barockstil.
1760-65 genomgick kyrkan en genomgripande ombyggnad då det medeltida långhuset revs men tornet bibehölls. Ett nytt långhus uppfördes med slagna valv, tresidigt avslutat korparti samt en sakristia bakom koret i öster. Kyrkan täcktes av ett spånklätt säteritak. Kyrkan försågs med ett positiv i sju stämmor men redan 1772 fick kyrkan sin första orgel. Under 1790-talet försågs kyrkan med ny altartavla som anses vara en variant av hovmålaren G.E. Schröders nattvardsframställningar samt en ny dopfunt av trä i gustaviansk stil. Den sistnämnde skänktes till kyrkan av ägarna till Axbergshammars bruk.
1861 skedde nästa renovering då bland annat fönstren förstorades och gjordes rundbågiga, koret fick en ny altarordning i form av en skärmvägg med altare och sidodörrar till den bakomliggande sakristian samt en ny altarring tillkom. Den norra entrén i långhuset murades igen.
1895 omlades långhus- och sakristietaken med svartmålad järnplåt.
1904-05 genomgick kyrkan nästa förändring då kyrkorummet försågs med en ny öppen bänkinredning. Väggar och valv pryddes med målade dekorlister samt språkband. Trägolv lades i bänkkvarteren och inom altarringen. Predikstolen gjordes fristående. Arbetena genomfördes under ledning av lektor Valfrid Karlsson vid tekniska skolan, Örebro.
1937 renoverades kyrkan invändigt. Bland annat överkalkades dekormåleriet och altararrangemanget från 1861 togs bort. Skranket mot sakristian ersattes av en murad vägg med altarnisch flankerad av dörrar. Sydportalen sattes igen och ersattes av ett fönster. Predikstolen återfick sitt ljudtak och äldre färgsättning framtogs. Läktarstöden och den öppna altarringen inkläddes med träfiberplattor. Inredningen målades om. Renoveringen skedde efter förslag av arkitekt Einar Lundberg, Stockholm.
1968-70 inreddes en ny dopplats i korets södra del med en ny dopfunt av vit marmor tillverkad av AB Yxhult. I fönstret ovanför dopfunten en glasdekoration av ofärgat, gjutet glas i metallram och metallspröjs utförd av Lars Hellsten, Skruf.
I mitten av 1980-talet genomgick kyrkan en renovering under ledning av arkitekt jan helgestrand, Örebro. I kyrkorummet togs bänkar bort för att ge plats åt en läktarunderbyggnad. 1937 års träfiberplattor på altarring och läktarstöd avlägsnades. Interiören fick sin nuvarande färgsättning.
1999 ändrades färgsättningen av fasaderna. Enligt framtagna färgprover omfärgades kyrkan i gult på spritputsade ytor och i bruten vitt på släta omfattningar.
2004 genomfördes en invändig renovering då några bänkar togs bort, övriga bänkar byggdes om och försågs med ny bänkvärme. Under bänkarna togs ursprungligt tegelgolv fram. I koret togs altaret och dopfunten i vit marmor bort. Altaruppsatsen från 1681 placerades åter i koret. Interiören målades om, ursprunglig färgsättning på sakristians dörrar återskapades. Ny armatur samt komplettering av befintlig armatur.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Axbergs kyrka med långhus och sakristia från 1760-talet samt omdanat medeltida torn med avtrappat murliv har i viss mån kvar sin 1700-talsprägel. Kyrkans exteriör med kopparklädda tak, förstorade fönster samt igensatta portaler visar på några av kyrkans förändringar sedan 1700-talets ombyggnad.
Det breda ljusa kyrkorummet avviker genom sina slagna valv från samtida kyrkorum som vanligtvis uppfördes med tunnvalv eller spegelvalv. Kyrkan har under de senaste 150 åren genomgått ett flertal invändiga renoveringar vilka satt sina spår i kyrkorummet. Trots detta ger kyrkorummet ett sammanhållet intryck.
Altaruppsatsen med sina släktvapen på understycket vittnar om kyrkans anknytning till ägarna på Axbergshammars bruk.
Läktaren, altarringen samt dörrarna som leder in till sakristian är från kyrkans omdaning 1760-65.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan med kyrkogård och omgivande bebyggelse utgör en välbevarad kyrkomiljö.
- Stigluckan i norra muren uppförd 1744, är en av få bevarade i Närke/ Örebro län.
- Kyrkans bevarade 1700-tals inredning så som läktare, altarring samt dörrarna till sakristian.
- Orgeln som byggdes 1868 av E.A. Setterqvist, Örebro och senare tillbyggdes av samma firma, är en välbevarad orgel från denna firmas omfattande verksamhet.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2005)
Axberg kyrka har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster med bakomliggande sakristia under eget tak samt torn i väster. På var sida om tornet finns rundade trapphus med trappor till tornets övre plan. Det norra med en äldre kalkstenstrappa och den södra med en ny kalkstenstrappa.
TAK: Långhus och sakristia täcks av brutna valmade tak, koret kröns av ett kors. Tornet har en hög spira med utsvängt takfall, tornet kröns av ett kulkors med en tupp. Samtliga tak är täckta med kopparplåt, även häng- och stuprännor är av koppar.
FASAD: Kyrkans ytterväggar är murade med kluven gråsten, kalksten samt tegel. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i gult med släta fönsternischer, ructiserad portal i väster samt profilerad takfot i bruten vit kulör. Sockeln är putsad men skiljs från resten av fasaden genom avvikande färgsättning i grått. Tornet med avtrappat murliv har plåtklädda indragningar målade i grått. Tornet har en profilerad takfot av trä målad i lika kulör som långhusets.
FÖNSTER: Fönstren är rundbågiga med bågar och spröjs av trä indelade i sex lufter. Fönstersnickerierna och solbänkarna av plåt är målade i en ljust grå kulör. Sakristians fönster är lika långhusets med undantag av att de är indelade i tre luft. Trapphusen på var sida om tornet har var sitt runt fönster med båge och spröjs av trä målade i lika kulör som övriga fönster. Spröjsen har formen av en triangel.
DÖRRAR: Huvudentrén i väster består av en pardörr av trä med fiskbensmönster och romb i mitten, målad i en brun kulör. Trapphusen på var sida om tornet har enkeldörrar av trä med rombmöster, målade i lika kulör som entrén i väster. Sakristians direktingång på södra sidan är en pardörr av trä med fyllningar, målad i lika kulör som västentrén.
LÅNGHUS - Långhusets golv i gångarna utgörs av kalksten, i mittgången och sidogångar med grov yta och längst bak i kyrkorummet ett nytt hyvlat kalkstensgolv. Även äldre gravhällar finns kvar i kyrkans golv. Under bänkkvarteren tegelgolv i lika nivå med övrigt golv. Väggarna är putsade och målade i vit kulör med en gråmålad installationssockel av trä. Valvens väggpelare är avfärgade i en grå kulör upp till kapitälen. Mot vapenhuset i väster, en pardörr av trä med rombmönster lika sakristians dörrar, målad i en gul kulör med marmorerade romber. Fönstren är rundbågiga med innerbåge och spröjs av trä målad i en grå kulör. Taket täcks av kryssvalv utan valvribbor, avfärgade i vitt.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnad med wc, kapprum och väntrum. På norra sidan, till höger om läktarunderbyggnaden, leder en trappa upp till läktaren.
KOR - Tresidigt avslutat korparti med altarnisch i östra väggen. På var sida om altaret leder två dörrar in till sakristian. Koret markeras genom ett något förhöjt golv av kalksten, delvis ett äldre kalkstensgolv med gravhällar och delvis ett nytt kalkstensgolv med lågerhuggen yta. Innanför altarringen ett förhöjt golv av trä. Väggarna är putsade och avfärgade vita med installationssockel lika långhus. Fönster lika långhus. Koret täcks av ett sexdelat kappvalv, putsat och avfärgat i vitt. Dörrarna in till sakristian är enkeldörrar av trä med rombmönster målade lika dörrarna till vapenhuset. Koret avgränsas mot långhuset med ett räcke av smide.
VAPENHUS - Vapenhuset utgörs av tornets bottenvåning och täcks av ett klostervalv vilande direkt på murarna. Golvet är lika korets, med äldre kalksten, gravhällar samt nytt kalkstensgolv med lågerhuggen yta. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Ett vindfång från 2004 av glas och stål finns innanför huvudentrén i väster. Dörrarnas kant är klädda med fårskinn. Huvudentrén är en pardörr av trä målad i en grågrön kulör.
SAKRISTIA - Sakristians golv är något förhöjt från koret och av trä. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt med en bred profilerad stucklist mot taket. I söder en direktutgång med pardörr av trä med fyllningar, avfärgad i grågrön kulör. Fönstren är rektangulära med innerbågar och spröjs av trä, målade i grått. Taket är plant och avfärgat vitt.
FAST INREDNING
ALTARE - Fristående altare av trä med grönmarmorerad skiva och rödbrunt underrede. Ritat av arkitekt Jerk Alton, Kumla.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning från renoveringen 1904-05. Gavlarna är målade i grön kulör, sits och rygg i en röd kulör.
PREDIKSTOL - Predikstol i allmogepräglad barockstil från 1600-talet med målningar av evangelisterna och aposteln Paulus. Predikstolen återfick sin starka färgsättning 1937.
ORGEL - Orgeln byggdes 1868 av E.A. Setterqvist, Örebro och om- och tillbyggdes av samma firma 1937 i 23 stämmor. Det är en välbevarad orgel från denna firmas omfattande verksamhet.
LÄKTARE - Läktaren i långhusets västra del uppfördes 1763. Läktaren vilar på kvadratiska pelare varav några är inbyggda i den senare tillkomna läktarunderbyggnaden. Pelarna är marmorerade i grönt och vilar på baser av natursten. Läktarbarriären är målad i rött, grönt och gult med ljust marmorerade fyllningar. Överliggaren har försätts med ett högre skyddsräcke av smide.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA -Altartavla med Kristus på korset, samtida med altaruppsatsen..
ALTARUPPSATS- Altaruppsats med skulpterad ram skänktes 1686 av brukspatron Henrik Cletzer; dennes och hans hustrus vapen är skurna i understycket.
ALTARRING - Genombruten altarring med kannelerade små runda pelare med bas och kapitäl. Överliggaren är av trä och knäfallet är stoppat och klätt med mörkrött skin. Altarringen är marmorerad i flera färger.
DOPFUNT - Dopfunt av trä i gustaviansk stil. Dopfunten är tillverkad på 1790-talet av klockaren Gillberg i Hovsta. Han tillverkade även en liknande för Hovsta kyrka.
NUMMERTAVLA - Två runda nummertavlor av förgyllt trä i form av strålande sol, tillverkade under 1700-talet.
Fasadkulör (2005): Gul, Vit
Byggnadsdel (2005): Sakristia - Öster, Torn - Väster
År 1100-1199 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Troligtvis uppfördes under 1100-talet en stenkyrka med torn, ett Närketorn med avtrappat murliv.
År 1350-1549 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan är troligtvis medeltida
År 1600-1699 Fast inredning - predikstol
Predikstol i allmogepräglad barockstil.
År 1686 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats i barockstil. Målad ram med över- och understycken. Målningen framställer Kristus på korset. Gåva från brukspatron Henrik Cletzer, Axbergshammars bruk
År 1706 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts
Klockgjutare: Gerhard Meyer
År 1760-1765 Valvslagning
Korparti slagna valv murade på väggpelare, långhuset med två kryssvalv, koret med sexdelat kappvalv vilande på sköldbågar.
År 1760-1765 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning
År 1763 Fast inredning - orgel
Ett positiv i sju stämmor, skänkt av kyrkoherde Gustaf Flodinus.
År 1772 Fast inredning - orgel
Ny orgel
Orgelbyggare: Jonas Ekengren
År 1790 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla, anses vara en variant av hovmålaren G.E. Schröders Nattvardsframställningar. Den tidigare flyttades in i sakristian. Skänkt av ägarna till Axbergshammars bruk
Konstnär: Georg Engelhard Schröder
År 1790-1799 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt av trä i gustaviansk stil. Gjord av klockaren Gillberg i Hovsta
År 1861 Fast inredning - altare
Ny altaranordning tillkom i en skärmvägg mellan kor och sakristia
År 1868 Fast inredning - orgel
Ny orgel
Orgelbyggare: Erik Adolf Setterquist
År 1887 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen som skänktes till kyrkan 1686 flyttades till vapenhuset från sakristian.
År 1895 Underhåll - takomläggning
Taket täcktes med svartmålad järnplåt.
År 1904-1905 Teknisk installation - värme
Värmeledining installerades
Arkitekt: Valfrid Karlsson
År 1904-1905 Fast inredning - predikstol
Predikstolen placerades fristående på golvet
Arkitekt: Valfrid Karlsson
År 1904-1905 Fast inredning - bänkinredning
Ny öppen bänkinredning ersatte den tidigare slutna bänkinredningen
Arkitekt: Valfrid Karlsson
År 1904-1905 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målade dekorlister på väggarna och i valven
Arkitekt: Valfrid Karlsson
År 1910 Underhåll - takomläggning
Tornets tjärade spåntak ersattes med svartmålad plåt
År 1937 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln byggdes om till 23 stämmor
År 1937 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen målades i grågrön kulör
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1937 Fast inredning - altarring
Den genombrutna altarringen kläddes med skivor
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1937 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen från 1861 togs bort
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1937 Fast inredning - predikstol
Predikstolen med ljudtak återuppsattes på norra sidan, ursprunglig bemålning framtogs
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1937 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning installerades
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1937 Underhåll - målningsarbete, interiör
Målningarna från 1905 överkalkades
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1968 Specifika inventarier - dopfunt
Kyrkan fick ytterligare en dopfunt, traditionellt utformad i vit marmor. Ny dopplats i korets södra del.
År 1970 Fast inredning - glasmålning
Ny utsmyckning i fönstret vid dopplatsen i korets södra del. En hängande glasdekoration av ofärgat glas, gjutet glas i metallram och med metallspröjs.
Konstnär: Lars Hellsten
År 1971 Underhåll - takomläggning
Långhuset omlades med kopparplåt. Tidigare täckt med svartplåt.
År 1985 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring i sakristian
År 1985 Underhåll - fönster
Lagning och reparation av befintliga fönster
Arkitekt: Jan Helgestrand
År 1985 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning och ny färgsättning av kyrkorummet. Bänkarna målades i en röd kulör och altarringen i en grågrön kulör med förgyllning på de små pelarna
Arkitekt: Jan Helgestrand
År 1985 Fast inredning - bänkinredning
Fyra bänkrader togs bort på var sida för att ge plas åt en läktarunderbyggnad med väntrum, wc m.m.
Arkitekt: Jan Helgestrand
År 1985 Fast inredning - altarring
Ändring av altarring, träfiberplattor från 1930-talet togs bort
Arkitekt: Jan Helgestrand
År 1997 Teknisk installation - värme
År 1997 Tillståndsbeslut från länsstyrelse KML 4 kap.
Tillstånd för installation av nytt värmesystem.
År 1999 Underhåll - Omputsning, exteriör
Fasaderna omfärgades i gult på spritputsade ytor och bruten vitt på släta omfattningar. En återgång till kyrkans gula kulör på fasaderna, som den med stor säkerhet fick på 1760-talet.
År 2004 Fast inredning - bänkinredning
Bänkar togs bort, bänkar byggdes om
Arkitekt: Jerk Alton
År 2004 Fast inredning - altare
Tog bort altaret i koret från 1930
Arkitekt: Jerk Alton
År 2004 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen från 1681 placerades åter i koret
Arkitekt: Jerk Alton
År 2004 Teknisk installation - värme
Ny bänkvärme
Arkitekt: Jerk Alton
År 2004 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt från 1968 togs bort
Arkitekt: Jerk Alton
År 2004 Underhåll - målningsarbete
Målning av bänkar och läktarbarriär, återskapande av ursprunglig färgsättning på dörrar i koret. Dörröverstycken ovan sakristians dörrar togs bort
Arkitekt: Jerk Alton
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Berg,J:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin