Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN Lännäs kyrka är belägen på en låg ås i ett flackt jordbrukslandskap, med spridda bondgårdar, i övergångsbygden mellan slätt- och skogsbygd. I kyrkomiljön, som är belägen precis norr om riksväg 52, finns flera byggnader som hör ett sockencentrum till, de flesta med nya funktioner. Det är två skolbyggnader av olika ålder, ålderdomshem, sentida komministerbostad, klockargård, nu församlingshem samt kyrkstallar. Söder om riksväg 52 ligger f.d. gästgivargård och f.d. tingshus - till 1907 - för Asker härad.
Hösten 2008 rivs klockargården/församlingshemmet och ersätts av ett nytt församlingshem på samma plats.
Ett par kilometer norr om kyrkan är Segersjö herrgård belägen, ett gods med medeltida anor, som givit donationer till kyrkan.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkan omges av en kyrkogård som har utvidgats åt norr. Kyrkogården omgärdas av en planterad häck och trädkrans med en bakomliggande kallmurad stenmur i öster. I de övriga vädersträcken finns en låg stenkant utanför häcken som bitvis fungerar som stödmur. Utvidgningen norr om kyrkan kantas i öster av en kallmurad stenmur och på övriga sidor av en planterad häck. Kyrkogården har ett enkelt gångsystem med i huvudsak asfalterade gångar, i söder finns en ”grusad” gång och kalkstensplattor mellan gravkvarteren.
Entréer till kyrkogården finns i sydöst och nordost. Grindstolparna till båda entréerna består av huggna, murade, kalkstensblock och de kröns av kalkstensplattor. Sydöstra entrén har grindar i svartmålat smide.
På kyrkogården finns inslag av äldre gravvårdar där några av dem har stenram eller hörnkedjor. Gravarna är tätt placerade.
Strax utanför kyrkogården i nordväst finns en äldre bisättningsbyggnad. Flera borttagna gravstenar finns här.
KYRKAN - Lännäs kyrka är en tidigmedeltida kyrka som om- och tillbyggdes 1777 med nytt rektangulärt långhus och tresidigt avslutat kor i öster samt vidbyggd sakristia i norr. Kyrkan har, i väster, kvar sitt romanska torn av den i Närke vanliga typen med avtrappat murliv.
Under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal uppförs i Lännäs en liten stenkyrka med torn i. Kyrkans utseende är inte känt, men tornet finns kvar med sitt för Närke karakteristiska avtappade murliv. Även lillklockan har daterats till 1200-talet och är en av Närkes två äldsta kyrkklockor.
År 1776 rivs det medeltida långhuset men tornet står kvar. Året därpå 1777 byggs ett nytt rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti och sadelformat tak. Långhuset ges stora fönster och ingångarna mitt på södra långsidan samt i tornet rusticeras. Kyrkan får rosafärgad puts, åstadkommen genom tegelkrossinblandning i putsen. Troligtvis är det nu som tornet får sin klockformade huv. Den klassicistiskt utformade predikstolen är samtida med den nya kyrkan.
År 1892 införskaffar kyrkan sin nuvarande altartavla, en kopia av den danska konstnären Carl Blocks berömda målning, Christus consolator. Det tidigare altartavlorna från 1798 samt tidigt 1700 tal hänger idag på södra väggen i långhuset. Samtidigt byts de slutna bänkkvarteren ut mot en öppen bänkinredning.
År 1933 läggs ett nytt golv in i kyrkan. Den tidigare kyrkans södra grundmur påträffas i långhusets sydvästra del. En gravkammare påträffas vid norra och södra väggen .
År 1959 byts den befintliga takbeklädnaden av järnplåt ut till kopparplåt.
En invändig restaurering under ledning av arkitekt Rolf Johansson genomförs år 1961. Då rengörs bland annat väggarna och äldre fragment av dekormålning i form av draperingsmålning i blått och rött kring altare och predikstol. Målningarna kalkas över. Då installeras centralvärme..
Under åren 1961-64 förses fönstren med färgat antikglas genom donationer från enskilda personer.
År 1972 genomförs en utvändig renovering under ledning av arkitekt Jerk Alton. Putsen rengörs, putslagningar genomförs och fasaderna avfärgas. Snickerier, portar och tornluckor målas.
År 1977 genomförs en invändig renovering under ledning av Jerk Alton. Målning av väggar, tak, fönster dörrar mm genomförs. Interiören får en ny färgsättning och altarringen målas. Bänkinredningen ersätts med bänkar från Stora Mellösa.
År 1998 sker arbeten både exteriört och interiört. Utvändigt lagas putsen och avfärgas i en rosa kulör, en återgång till den ursprungliga färgsättningen från 1700-talet. Fönsterbänkar byts. Invändigt avlägsnas organisk färg på väggar och tak som sedan putsas och avfärgas. Vissa inventarier målas och omförgylls. Konserveringsarbeten utförs.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Lännäs kyrka med omgivande kyrkogård, kyrkstallar, församlingshem, skolor, ålderdomshem, sentida komministerbostad samt gästgivargård och tingshus utgör ett samlat sockencentrum med lång kontinuitet, även om flera av byggnaderna nu har nya funktioner.
Lännäs kyrka är ett av många exempel i Närke på hur en medeltida kyrka ombyggs på 1700-talet för att få en större och modernare kyrkobyggnad. I Lännäs bibehölls det medeltida tornet medan långhuset förnyades. Kyrkan gavs dock en enhetlig klassicistisk utformning som frånsett taktäckningsmaterialet - koppar - är välbevarad.
Kyrkorummet har kvar sin ursprungliga nyklassicistiska prägel, trots flera förnyelsefaser med tillskott av ny inredning och ny färgsättning. Karakteristisk för det sena 1800-talets förändringar är altaruppsatsen med tillhörande altartavla. Markanta inslag i kyrkorummet utgör väggarnas många oljemålningar med praktfulla ramar.
I tornet hänger en av Närkes två äldsta kyrkklockor från 1200-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med omgivande bebyggelse utgör ett samlat sockencentrum med lång kontinuitet
- Kyrkans föga förändrade exteriör speglar de förändringar som kyrkobyggnaden genomgick på 1700-talet.
- Originalputsen från om- och nybyggnaden 1777 finns till stora delar kvar på långhuset.
- Om kyrkans medeltida ursprung vittnar västtornet med sitt för Närke karakteristiskt avtrappande murliv.
- Kyrkorummet har fortfarande kvar mycket av sin ursprungliga utformning.
- Bänkinredningens anslutning mot det förhöjda korgolvet som idag är mindre vanlig.
- Lillklockan är en av två tidigmedeltida kyrkklockor i Närke.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2008)
Lännäs kyrka är en tidigmedeltida kyrka som om- och tillbyggdes 1777 med nytt rektangulärt långhus och tresidigt avslutat kor i öster samt vidbyggd sakristia i norr. Kyrkan har, i väster, kvar sitt romanska torn av den i Närke vanliga typen med avtrappat murliv.
Tak – Långhus och sakristia täcks av ett sadeltak med en valmad spets över koret. Tornet har klockformad huv och kröns av förgylld kula och kors. Samtliga tak är täckta av kopparplåt. Stuprör och hängrännor är av koppar. Takfoten är profilerad och inklädd med kopparplåt.
Fasad – Samtliga fasader är spritputsade med släta fönster- och dörromfattningar samt knutar. Dörromfattningarna är rusticerade. De spritputsade partierna är avfärgade i en rosa kulör och de slätputsade partierna i vitt. Sockeln är något utskjutande, slätputsad samt avfärgad i en grå kulör.
Tornet är ett av Närkes romanska medeltida torn med avtrappat murliv, men endast med en avtrappning, i höjd med första våningen, vilken är plåtavtäckt med kopparplåt. Tornet har i tredje våningsplanet ett intressant valv med äldre valvslagningsteknik.
Fönster – Långhuset och koret har stickbågeformade fönster och fönsteröppningar. Mellersta fönstret på södra sidan är sammanbyggt med den port som finns på sydväggen, se Portar. Fönstren har fyra lufter och är indelade med spröjs i mindre rutor. Såväl båge som spröjs är av trä och gråmålade. Sakristian har ett fönster, i norr, lika långhusets men något lägre och med spröjs av bly samt försett med stormjärn. Fönstren är försedda med olikfärgat antikglas och har solbänkar av röd kalksten.
På tornets västra sida finns, strax ovanför porten, ett mindre fönster med båge och spröjs av trä målat i grått. Bågens övre kant har en rund stickbågeform. Fönstret har en solbänk av kopparplåt. I tornhuven finns i vardera väderstreck en mindre fönsterkupa klädd med kopparplåt och krönt med kula och kors i koppar. Tornet har ljudöppningar i vardera väderstreck, bestående av stickbågeformade luckor och ljudöppningar. Vardera öppning har två luckor klädda med plåt och solbänkar av sten.
Portar – Kyrkan har tre ingångar; genom tornet i väster, mitt på södra långhusväggen samt i sakristians västra vägg. Samtliga portar är indragna i murlivet så att det bildas små nischer.
Porten i väster, i tornet, består av en pardörr av trä med fiskbensmönstrad panel, målad i en brun kulör. Dörromfattningen är stickbågeformad och rusticerad. Framför dörren finns en trappa av kalksten. Den södra ingångsporten består av en pardörr av trä med sickbågeformad överkant. Den är klädd med fiskbensmönstrad panel, målad i en grågrön kulör. På var sida om porten är putsen rusticerad. Strax ovanför porten finns ett av långhusets fönster och partiet däremellan är klätt med kopparplåt som utformats för att passa portens stickbågeform. Framför porten ligger en kalkstenshäll. Dörren till sakristian utgörs av en enkeldörr av trä med stickbågig överkant och klädd med fiskbensmönstrad panel, målad i brunt, från 1961. Framför dörren ligger en trappa av kalksten. Fyrkantiga kalkstensplattor bildar en gång, som leder från denna trappa till gången runt kyrkan.
LÅNGHUS – Lännäs kyrka är förhållandevis liten. Kyrkan har ett kort rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti. Rummet täcks av ett spegelvalv med spegelindelning och ansluts mot väggarna med ett hålkäl som nedåt avslutas med en gesims. Takets spegelfältet är avfärgat i en blå kulör. Golvet i mittgången är belagt med äldre gravhällar och i resten av långhuset finns ett lackat trägolv. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Långhuset har högt sittande fönsternischer med stickbågig form. Fönsterbågarna är av trä med stickbågeformade överstycken och är uppdelade i fyra luft med mittpost, tvärpost och spröjs av trä med färgat antikglas. Porten i södra fasaden är en stickbågig utåtgående pardörr med tre fyllningar i varje dörrblad, målad i en grå och gråblå kulör. Innerdörrarna mot vapenhuset i väster är stickbågiga och lika porten i söder. Dörren till sakristian består av en dörr av trä, klädd med fiskbensmönstrad panel och är målad i en ljust grå kulör.
KOR – Koret, som är tresidigt, utgör kyrkorummets östra del och markeras genom ett något förhöjt golv. Det är belagt med äldre, grövre kalkstensplattor samt några äldre gravhällar. I koret finns två fönster, lika långhusets. Väggar och tak är även de lika långhusets. Sakristians ingång är belägen i korets norra mur.
VAPENHUS – Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med äldre, grövre kalkstensplattor. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Längs södra väggen leder en gråmålad trappa av trä upp till läktaren. Taket täcks av ett brädtak målat i en ljust grå kulör. Porten är en utåtgående pardörr med tre fyllningar och målad i en ljust grå kulör.
SAKRISTIA – Sakristian är belägen norr om koret och nås dels därifrån och dels direkt utifrån. Golvet består av ett lackat trägolv. Väggar och tak är putsade och avfärgade i vitt, taket ansluter mot väggen med en gråmålad hålkälslist. I väggen mot koret är dörren placerad i en stickbågeformad öppning. Dörren mot koret är av trä, har rakt överstycke, är slät och dekorerad med en profilerad list samt målad i en ljust grå kulör. I västra delen av sakristian finns ett vindfång där såväl ytter - som innerdörr är släta och målade i en ljust grå kulör. Ytterdörren är svagt stickbågeformad. I vindfången finns utrymme för wc samt en trappa till källaren. I rummets sydvästra hörn finns en uppgång till predikstolen med en dörr, som är lika den till koret. På norra sidan finns ett stickbågigt fönster, indelat i fyra luft, med blyspröjs och färgat antikglas i ytterbågen. Invändigt skyddas fönstret av ett vitmålat järngaller. På östra väggen finns en fast skåpinredning.
FAST INREDNING
ALTARE – Väggfast altare av trä, ihopbyggt med altaruppsatsen. Altaret är målat i grå kulörer med detaljer i gult och har två spegelfyllningar framtill. Altarets olika antependier förvaras i en sinnrik anordning på altarets framsida.
BÄNKINREDNING – Bänkinredningen är öppen och fördelad på fyra kvarter. Bänkarna kom till Lännäs kyrka 1977 från Stora Mellösa kyrka, där de hade byggts om 1936-37. Mot koret avslutas bänkinredningen med en skärm av svarvade balusterdockor som direkt ansluter mot det förhöjda korgolvet. Bänkarnas gavlar har marmorerade rektangulära fält i grått och beige med guldmålad list. I övrigt är gavlarna målade i grå kulörer. Bänkarnas ryggstöd har fyra fyllningar. Rygg och sitts är målade i rött.
Vid norra korväggen står en äldre bänkinredning av bönhustyp. Även på läktaren finns flera sådana bänkar. Alla är målade i ljust grå.
PREDIKSTOL – Klassicistiskt utformad predikstol med uppgång från sakristian. Två kolonner vid väggen bär upp ljudtaket som kröns av ett förgyllt kors. Under ljudtaket hänger en vit duva och över dörren från sakristian finns en förgylld ram med en strålkransförsedd triangel, en symbol för Gudsögat. Predikstolen är målad i ljust grått med detaljer i guld. Predikstolen införskaffades i samband med nybyggnaden år 1777.
ORGEL – Orgeln är sammanbyggd med läktarbarriären och utgör dess mittersta parti som är något utskjutande. Den har en öppen fasad i klassicistisk stil målad ljust grå med detaljer i guld. Den tillkom 1845 och tillverkades av Johan Samuel Strand, Vingåker. Verket om- och tillbyggdes 1966 av E.A. Setterqvist & Son Eftr., Örebro, med 12 stämmor.
LÄKTARE – Läktarbarriären har ett utskjutande mittparti som utgörs av orgelfasaden På var sida om mittpartiet har barriären stående rektangulära fyllningar. Läktarbarriären är målad i olika grå nyanser och vitt med detaljer i guld. Läktaren bärs upp av sex fyrkantiga pelare med förgyllda kannelyrer och släta baser. Pelarna är målade i ljust grått med mörkare grå baser.
Taket under läktaren består av pärlspontpanel lagd så att ett mönster bildats, över mittgången en romb och över bänkinredningen kryss. Panelen är målad i vitt.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Oljemålning, signerad A. Wallander. Cop 1892. Tavlan är rundbågig och har en förgylld ram. Det är en kopia av den danska konstnären Carl Blocks berömda målning Christus Consolator.
Två äldre altartavlor hänger på långhusets södra vägg. Dels en äldre från 1700-talets början och dels en yngre från 1798 med omgivande ram, krönt av ett soltråleomkransat överstycke.
ALTARUPPSATS –Altaruppsatsen, av trä, utgörs av två urnkrönta kolonner som omger altartavlan. Kolonnerna vilar på ett gråmålat underrede, med fyllningar, som är sammanbyggt med altaret. Kolonnerna är ljust gråmålade och försedda med förgyllda kannelyrer.
Två delar av en äldre altaruppsats i barockstil, snidade i trä och nu omålade, finns i vapenhuset.
ALTARRING – Femsidigt sluten altarring med stående rektangulära fyllningar, knäfall och överliggare stoppade och klädda med rosa tyg. Målad i ljust grå nyanser med förgylld dekor.
DOPFUNT – Dopfunten är av gotlandskalksten och har en åttkantig cuppa, fot och bas. Årtalet 1933 finns inristat.
NUMMERTAVLA – Nummertavlorna är rektangulära med förgyllda ramar. De är placerade på norra och södra korväggarna. En enklare nummertavla hänger på predikstolens korg. Nummertavlorna var tidigare sammanbyggda med pelarna som flankerar altaruppsatsen men de togs bort vid renoveringen 1961.
KYRKKLOCKA – I tornet hänger en av Närkes två äldsta kyrkklockor. Lillklockan har daterats till 1200-talet.
Fasadkulör (2008): Rosa, Vit
Byggnadsdel (2008): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1180-1219 Nybyggnad
Långhus och torn. Idag kvarstår tornet samt delar av långhusets västmurar.
År 1200-1299 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan är daterad till 1200-tal.
En av Närkes två romanska klockor, den andra i Almby.
År 1777 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia
År 1777 Fast inredning - predikstol
Den nuvarande predikstolen i klassicistisk stil införskaffades.
År 1777 Nybyggnad
Nytt rektangulärt långhus uppfördes med tresidigt avslutat korparti, stora fönster, rusticerade ingångar mitt på södra långsidan och i tornet, sakristia i nordost samt sadeltak. Det medeltida tornet fick förmodligen också vid denna tid sin klockformade huv. Rosa puts.
År 1798 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla, Kristus i Getsemane, omgivande ram krönt av solstråleomkransat överstycke med symbolen för Gudsögat. Altartavlan skänktes av friherre J.C. Cederhielm, Segersjö och hänger i dag på södra väggen.
År 1832 Specifika inventarier - kyrkklocka
Ny kyrkklocka av empiretyp med lyrbård.
Klockgjutare: Samuel Christopher Grönwall
År 1845 Fast inredning - orgel, orgelverk
Första orgelverket
Orgelbyggare: Johan Samuel Strand
År 1876 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket byggdes ut.
År 1892 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla, kopia av den danske konstnären Carl Blocks berömda målning Christus Consolator.
Konstnär: Alf Wallander
År 1892 Fast inredning - bänkinredning
Nya, öppna, ekådrade bänkar ersatte tidigare sluten bänkinredning.
År 1892 Fast inredning - predikstol
Predikstolen renoverades.
År 1925 Underhåll - interiör
Interiöra åtgärder, ommålning av väggar, tak och bänkar samt omförgyllning av de förgyllda partierna.
Arkitekt: Rolf Johansson
År 1933 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt.
År 1933 Byggnadsarkeologisk undersökning
Den ursprungliga kyrkans södra mur påträffades i långhusets sydvästra del. Påträffad gravkammare vid södra – och norra väggen.
År 1959 Underhåll - takomläggning
Byte av takbeklädnad från järnplåt till kopparplåt.
År 1966 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket om- och tillbyggdes med 12 stämmor.
År 1972 Underhåll - exteriör
Fasadrengöring, putslagningar och avfärgning. Putsen på tornet i dåligt skick. Målning av snickerier, sockel, portar och tornluckor.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1977 Underhåll - interiör
Målning av väggar, tak, fönster, dörrar mm. Taket får sin nuvarande blå kulör.
Målning av altarring, och framtaget färgprov på predikstol. Ny färgsättning av interiör och snickerier. Väggarna målades med emulsionsfärg och snickerierna med alkydoljefärg.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1977 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar från Stora Mellösa kyrka. Fram till dess hade man haft bönhusbänkarna.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1998 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring.
År 1998 Underhåll - exteriör
Utvändigt, putslagning och avfärgning av fasaderna. Man frångick den vita kulören och återgick till en ursprunglig färgsättning som fick sin rosa kulör genom iblandat tegelkross. Putsen på tornet i dåligt skick. En genmurad medeltida fönsteröppning återfanns i tornet. Förgyllning av kors och kula. Ommålning av fönster, såväl exteriört som interiört. Byte av fönsterbänkar.
Invändigt, borttagning av organisk färg i tak och på väggar, putsning, avfärgning, målning av vissa inventarier, omförgyllning, konserveringsarbeten.
Arkitekt: Leif Brorson
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin