Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Almby kyrka är belägen sydost om Örebro stad, med vilken den har införlivats i takt med att staden vuxit, officiellt 1943. Kyrkan ligger på en höjdsträckning i ett tidigare jordbrukslandskap. I dess närhet finns en sentida prästgård och församlingshem. Området kring kyrkan har lång kontinuitet som kulturplats. Flera fynd av förhistoriska gravar har gjorts. Fynden visar på att ett hedniskt gravfält senast under 1100-talet övergått till att bli ett kristet område med kyrka och kristen begravningsplats.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Almby kyrka är belägen på en höjd. Den äldsta delen av kyrkogården som ligger runt kyrkan omgärdas av en kallmurad stenmur och har två entréer, en i öst och en i norr. Båda entréerna har grindstolpar av granit med avfasade kanter i övre delen. Innanför muren finns en äldre trädkrans. På den övre delen vid kyrkan, men även på utvidgningen direkt väster därom, är det till stor del gruskvarter med gravvårdar omgärdade av framför allt stenramar men även järnstaket samt kätting. Grusgravarna är till stor del mönsterkrattade.
Kyrkogården som har utvidgats vid flera tillfällen breder ut sig i flera nivåer ner mot Norrköpingsvägen. Ett flertal kvarter väster om kyrkan omgärdas av stramt klippta häckar, gravvårdarna i några av dessa kvarter avgränsas av rygghäckar formklippta på samma sätt.
Den senaste stora utvidgningen åt söder avgränsas mot Norrköpingsvägen av en mur.
Söder om kyrkan finns en spånklädd klockstapel från 1697 av den i Närke vanliga öppna typen med en av Närkes äldsta kyrkklockor från 1200-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Almby kyrka och omgivande kyrkogård har lång kontinuitet som kultplats, långt mer än 1000 år. Kyrkogården som utvidgats i flera omgångar har tydligt avläsbara årsringar i de bevarade gravvårdarnas olika utformning.
Kyrkan som förlängts och förändrats vid ett flertal tillfällen, senast 1965-66, har vitputsade fasader och skiffertäckt tak. Almby kyrka är en av få medeltida stenkyrkor i Närke som aldrig haft torn i väster. Utmärkande är det Åkerhielmska-Drakenbergska gravkoret i öster med sin rokokoinspirerade huv.
De två gravkoren, Leijonhufvudska och Åkerhielmska-Drakenbergska, och i kyrkan hängande huvudbanér är personhistoriska dokument över ägarfamiljerna till Hjälmarsbergs herrgård och deras starka anknytning till kyrkan.
Interiören präglas av de rikt artikulerade valven med målningar från 1906. bevarade Medeltidsinspirerade målningar från det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet är idag ovanliga.
Interiörens nuvarande inredning och färgsättning härrör framförallt från restaureringar under 1900-talet, som alla var och en på sitt sätt speglar sin tids syn på bevarandeideologi och gestaltning i äldre kyrkorum.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida murverket och de medeltida takstolarna över koret utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Lillklockan i klockstapeln är en av Närkes två romanska kyrkklockor från 1200-talet.
- Den smidesbeslagna dörren från ca 1200 –nu upphängd i Nykyrkan- är en vittnesbörd om kyrkans äldsta tid och här samtidigt till de få av denna typ i Närke.
- Ovanliga är de välbevarade medeltidsinspirerade valvmålningarna från 1906. - Leijonhufvudska –nuvarande Nykyrkan- och Åkerhielmska-Drakenbergska gravkoren utgör tillsammans med bevarade huvudbanér personhistoriska dokument över ägarna till Hjälmarsbergs herrgård och deras starka anknytning till kyrkan.
- Predikstolen i barockstil är av hög konstnärlig kvalitet och tillverkad av en av tidens mer kända bildhuggare, George Baselaque.
- Kyrkogårdens alla utbyggnadsskeden med dess tydligt avläsbara årsringar samt det rika växtmaterialet.
- Kyrkogårdens stora äldre bestånd av grusgravar med stenramar och mönsterkrattat grus.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Gravkor - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2007)
Kompletterande exteriörbeskrivning –
Almby kyrka är en putsad stenkyrka med tektangulärt långhus och med utbyggnader i samtliga väderstreck; sakristia i norr, vapenhus såväl i väster som i söder samt gravkapell i söder –nu införlivat i kyrkan- samt i öster. Kyrkan är en av få medeltida stenkyrkor i Närke som aldrig hart torn i väster.
Tak: Långhus, sakristia och vapenhus i söder täcks av sadeltak klädda med skiffer från Grythyttan. Det Leijonhuvska gravkoret på södra sidan täcks av ett valmat sadeltak, även det klätt med skiffer. Vapenhuset i väster har ett flackt sadeltak täckt med kopparplåt. Vindskivorna är vitmålade och klädda i överkant med kopparplåt. Det Åkerhielmska gravkoret öster om koret täcks av en svängd huv av koppar krönt med ett kors. Stup- och hängrännor är av koppar.
Fasader: Kyrkans murar är spritputsade med släta omfattningar avfärgade i en bruten vit kulör, sockeln är slätputsad och avfärgad i grå kulör.
Det Åkerhielmska gravkoret har slätputsade fasader med rusticerade hörn och profilerad list mot taket. I öster, på var sida av den låga dörren, finns två nischer. Sockeln är avfärgad i grått.
Fönster: Kyrkans fönster är stickbågiga med bågar och spröjs av trä målade i obränd terra. I korets södra vägg finns ett litet rektangulärt fönster utan spröjs med karm av ek. Sakristian har ett mindre stickbågigt fönster i två luft med tre rutor i varje. Fönstret är av trä och målat i lika kulör som övriga fönster. Samtliga fönsterbleck är av kopparplåt.
Dörrar: Huvudentrén i väster består av en pardörr av trä med ljusinsläpp i dörrens övre del. Varje dörrblad har två stående fyllningar med stående panel, längst ned klädda med en skyddsplåt. Dörren är målad i en röd kulör. Till entrén leder en trappa av granit i tre steg. På var sida av dörren sitter räcken på fasaden.
Entrén till vapenhuset i söder är placerad i en smal, djup nisch. Entrén består av en kopparklädd enkeldörr av trä med tre utanpåliggande fyllningar. Ovan dörren finns ett överljusfönster av trä i fyra luft med fyra rutor i varje. Entrén till Nykyrkan består av en kopparklädd enkeldörr lika den till södra vapenhuset men utan överljusfönster. Till Nykyrkans dörr leder en trappa av granit i tre steg.
Klockstapel: Klockstapeln söder om kyrkan uppfördes 1697 av en byggmästare vid namn Erik. Det är av den i Närke vanligt förekommande typen med öppen stapel av klockbockstyp med en av Närkes äldsta kyrkklockor från 1200-talet. Stapeln är till stor del klädd med tjärad spån och kröns av en spira i mitten och av tre flöjlar.
LÅNGHUS – Långhuset har hyvlat kalkstensgolv. I mittgången längst fram vid koret finns en gravhäll av kalksten. Väggarna är putsade och avfärgade i en ljust gul kulör. Långhuset täcks av två stjärnvalv med markerade valvribbor och medeltidsinspirerat dekorationsmåleri från 1906 målade av Th. Pettersson och B Drake. Fönster och fönsternischer är stickbågiga. De norra har fönsterbågar och spröjs av trä målade i grått med klart och svagt färgat antikglas. De södra fönstren är försedda med glasmålningar. Till vapenhuset på långhusets södra sida leder en enkeldörr av trä med sex fyllningar målad i grå kulör. Mot vapenhuset i väster finns en grå pardörr av trä med åtta glasade fyllningar i varje dörrblad.
KOR – Koret ligger två steg högre än långhuset och avgränsas på var sida om trappen med ett lågt svart smidesräcke. Golvet har varierande golvbeläggning med ny och äldre kalksten samt gravhällar, även de av kalksten. Där dopfunten står finns en slät mönsterläggning av kalksten i golvet. Korets stjärnvalv är helt täckt med de medeltidsinspirerande målningarna med en evangelistsymbol i varje valvkappa. Väggarna är lika långhus. I korets östra vägg finns ett stickbågigt fönster med en glasmålning föreställande Betlehems stjärna som tillkom 1928. I södra väggen vid dopfunten finns ett litet rektangulärt fönster, även det med en glasmålning. Den östra delen av fönstrets nisch är snedställd för leda in mer ljus i koret. Fönstret togs upp vid renoveringen 1966-68. Från koret kommer man till sakristian och till Nykyrkan.
VÄSTRA VAPENHUSET – Vapenhusets golv är lika långhusets. Väggarna är putsade och avfärgade i en ljust gul kulör. Rummet täcks av ett plant vitmålat tak. I norra väggen leder en trappa upp till läktaren och en ner till källaren. Porten består av en pardörr av trä med åtta fyllningar i varje dörrblad, de två översta är glasade för ljusinsläpp.
SÖDRA VAPENHUSET – Södra vapenhusets golv är av kalksten, grövre och äldre än långhuset, samt en lucka av trä. Utrymmet täcks av ett putsat stickbågigt valv avfärgat i en bruten vitbeige kulör. Även väggarna är putsade och avfärgade i lika kulör som taket. Porten är en enkeldörr av trä med tre fyllningar målad i en grågrön kulör, ovanför finns ett stickbågigt ljusinsläpp i fyra luft. Dörren mot kyrkorummet är på denna sida dekorerad med runda knoppar av trä, dörrens rektangulärt stående fyllningar är diamantformade.
SAKRISTIA – Sakristians golv är lagt med kalkstensplattor lika långhus. Väggarna är putsade och går i ett med takets tunnvalv, avfärgat i en bruten vit grågrön kulör. Mot koret finn en svart stickbågig järndörr. I norra väggen ett stickbågigt fönster i två luft med båge och spröjs av trä. Innanför finns ett ringgaller. Den västra väggen är täckt av en fast skåpinredning samt en diskho.
NYKYRKAN/LEIJONHUFVUDSKA GRAVKORET- Nykyrkan är belägen på korets södra sida och ligger två steg högre än koret och avgränsas på var sida om trappen med ett lågt svart smidesräcke. Nykyrkan har ett hyvlat kalkstensgolv lika långhus. Väggarna är putsade och avfärgade i en ljust gul kulör. Rummets valv med markerade och bemålade valvribbor vilar på runda hörnpelare i något ljusare kulör än väggen. Nykyrkan har två stickbågiga fönster, ett i öster och ett i söder, båge och spröjs är av järn, med glasmålningar från 1928. Det finns en direktingång i väster som består av en enkeldörr av trä med tre fyllningar målad i en ljust grå kulör, även ytterdörren är en enkeldörr med tre fyllningar målad i en grågrön kulör. På västra väggen är kyrkans medeltida port uppsatt, en smidesbeslagen dörr av ek från ca 1200.
TAKSTOL –Senmedeltida takstolar finns kvar över koret. Vinden nås via en utvändig lucka i korväggens gavelröste.
FAST INREDNING
ALTARE – Ett framflyttat murat altare, putsat och avfärgat i vitt. Ovanpå ligger en medeltida altarskiva av kalksten med invigningskors, skivan är kompletterad med ny kalksten på sidorna.
BÄNKINREDNING – En öppen bänkinredning från 1966-68 målad i grön kulör.
PREDIKSTOL –Predikstolen skänktes till kyrkan 1681 av landshövdingen friherre Abraham Leijonhufvud och hans maka Britta Kagg. Predikstolen är femsidig med rundbågiga nischer, i fyra av dem skulpturer av evangelisterna med sina attribut. Ovanför nischerna finns skulpterade festonger som även går ner på det senare tillkomna trappräcket. Predikstolens sidor skiljs från varandra med snidade akantusblad.
Predikstolens skulpturer samt festonger är skulpterade av Georg Baselaque, en av Magnus Gabriel De la Gardies hantverkare. Målningarna är gjorda av konterfejaren Erik Olofson i Örebro.
ORGEL – Orgeln är byggd 1988 av orgelbyggare Walter Thür, Torshälla med 17 stämmor. Orgeln är kyrkans fjärde sedan 1863. Orgelfasaden är utformad av arkitekt Jerk Alton.
LÄKTARE – Läktaren vilar på åttkantiga grönmarmorerade pelare med bas och kapitäl. Läktaren har ett rundat framskjutande mittparti över mittgången. Barriären har fem rektangulära liggande fyllningar med marmorerad fyllning och förgylld ram. I övrigt är barriären målad i en ljust grå kulör. Den nuvarande läktarbarriären är utformad av arkitekt Jerk Alton och tillkom 1988.
SPECIFIKA INVENTARIER
GLASMÅLNING- I stället för altartavla finns i korets östra vägg ett fönster med en glasmålning föreställande Betlehems stjärna. Glasmålningen donerades till kyrkan 1928. Ritningen är signerad Stockholms glasmåleri men på fönstret står Neuman & Vogel, Stockholm.
DOPFUNT – Dopfunten har en liten åttkantig tidstypisk cuppa från 1682. Cuppan som är dekorerad med inhuggna blad- och blomornament är monterad på ett yngre träpostament. Postamentet är målat och marmorerat i lika kulör som predikstolen.
NUMMERTAVLA – Kyrkorummet har två nummertavlor som är placerade på korets östra vägg på var sida om korfönstret. Nummertavlorna är rektangulära med dekorativa krön. Ramarna är av trä med förgylld fram- och insida och rödbrun målad utsida.
ROMANSK DÖRR- På västra väggen i Nykyrkan hänger sedan 1998 en smidesbeslagen dörr från ca 1200, som länge varit deponerad på Örebro läns museum. Den användes i sydportalen fortfarande 1868. Dess röda färg är sekundär men kan överensstämma med den ursprungliga färgsättningen.
HUVUDBANÉR – I kyrkan finns tre huvudbanér över landshövdingen, friherren Gustav Leijonhufvud d. 1658, översten Börje Nilsson Drakenberg d. 1692 och bergsråder Jacob Åkerhielm d. 1733, alla med anknytning till kyrkans två gravkor.
KYRKKLOCKOR- . Lillklockan är en av Närkes två romanska kyrkklockor (den andra finns i Lännäs), daterad till 1200-talet. Storklockans ålder är okänd, men den blev omgjuten 1748 av Petrus Petraeus i Örebro
Fasadkulör (2007): Vit
Byggnadsdel (2007): Gravkor - Söder, Gravkor - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2013
1100-tal:
Kyrkan byggdes av mestadels sandsten men här och var även kalksten. Kyrkan fick rektangulärt långhus samt smalare och lägre rakt avslutat kor i öster.
1200-tal:
Koret utvidgades och långhuset förlängdes åt väster vilket resulterade i ett helt rektangulärt kyrkorum. Koret valvslogs medan låghuset täcktes av ett plant trätak.
1400-tal:
I slutet av 1400-talet revs korvalvet och murarna höjdes till samma höjd som långhusets. Trätaket i långhuset revs och tre nya tegelvalv slogs.
1500-tal:
Sakristian byggs på korets norra sida och täcks av ett tunnvalv.
1600-tal:
På 1650-talet låter friherre Gustaf Leijonhufvud på Hjälmarsberg uppföra ett gravkor på korets södra sida. Gravkoret kröntes av en spåntäckt kupol med lanternin på toppen.
I slutet av 1600-talet var kyrkan i mycket dåligt skick och 1694 beviljades stiftskollekt. Några år senare förnyades takresningen och nytt yttertak lades. Vapenhuset i söder byggdes till 1697-98, fönstren utvidgadeds och klockstapeln förnyades.
1700-tal:
Kupolen och lanterninen över Leijonhufvudska gravkoret byts ut mot ett valmat sadeltak.
1751-52 genomgår kyrkan en stor invändig renovering vid vilken det Leijonhufvudska gravkoret införlivas med kyrkorummet och kallas därefter för Lillkyrkan eller Nykyrkan. Gravkorets minnesrum förses med bänkar och i stort sett samtliga begravninsfanor togs ner. Gravkoretets västligaste fönster görs om till port och på långhusets norra vägg tas två nya fönster upp.
1777 utvidgades kyrkans fönster och samtidigt tillkom det Åkerhielmska-Drakenbergska gravkoret som uppfördes utanför korets östra vägg. Gravkoret stod från början i förbindelse med kyrkorummet genom en dörr i koret.
1800-tal:
1830-32 restaurerades kyrkan både in- och utvändigt. Takspånet byttes ut mot tegel och fönstren fick stickbågig form. I väster togs en ingång upp, golvet lades om och inredningen förnyades delvis, bl. a. flyttades predikstolen fram i koret och nya bänkar anskaffades.
1883 restaurerades interiören, nytt trägolv inlades, fönster- och dörrsnickerier byttes, väggar och valv målades och predikstolen fick ny färgsättning. Nya bänkar av s k bönhusmodell insattes. Ett tjogotal år tidigare hade en ny orgel med nygotisk fasad inköpts, eventuellt tillkom läktaren med framspringande partier längs långhusmurarna samtidigt.
1900-tal:
1906 försågs valven med målningar i medeltida stil av dekorationsmålarna Theodor Peterson och Bror Drake af Hagelsrum.
1928 genomfördes en restaurering under ledning av byggnadsrådet C O Hellström. Yttertakets tegel byttes mot skiffer och ytterportarna kläddes med koppar. Kyrkorummet fick nytt kalkstensgolv. Korets och Nykyrkans fönster försågs med målade glasfönster. Ny inredning i form av bänkar och altarring samt orgelläktare anskaffades. Predikstolen flyttades ned i kyrkorummet och återfick sin ursprungliga färgsättning. Nytt vattenburet värmesystem och elektrisk belysning installerades.
1966-68 restaurerades kyrkan åter av arkitekterna Felix Baumann och Henrik Kjellberg. Ett nytt vapenhus med källare byggdes i väster och ett fönster togs upp i långhusets södra mur. Fasaderna spritputsades sedan befintlig puts knackats ner. I stort sett all inredning från 1928 togs bort. En ny orgelläktare av betong med barriär av spånskivor uppfördes i väster. Nytt framflyttat altare och altarring, ny bänkinredning, nya nummertavlor och nytt fundament till dopfunten är några av de åtgärder som vidtogs. Golvvärme installerades varvid golvet delvis göts i betong. Nytt kalkstensgolv.
1988 anskaffades en ny läktarorgel, varvid läktaren förstorades och byggdes om. Den nya läktarbarriären fick en mer traditionell utformning.
1998 skedde en ut- och invändig renovering, främst inriktad på underhållsåtgärder. Utvändigt putsades och kalkades fasaderna, målades fönstren m. m. Invändigt rengjordes väggar och valv, förnyades El-, och VA installationer, målades bänkarna, nytt knäfall, ny skåpinredning i sakristian m.m. En sedan länge på Örebro läns museum deponerad romansk smidesbeslagen dörr återflyttades till kyrkan och sattes upp på Nykyrkans västra vägg.
År 1175-1225 Nybyggnad
Kyrkan byggdes av mestadels sandsten men här och var även kalksten. Kyrkan utgjordes av ett kort, nästan kvadratiskt långhus med smalare lägre kor med rakt avslut i öster.
År 1681 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol. Skänktes av Landshövdingen friherre Abraham Leijonhufud.
År 1682 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt. Idag bara cuppan med ett träpostament, tillhörande fot på ÖLM.
År 1863 Fast inredning - orgel
Ny orgel med nygotisk fasad
Orgelbyggare: Erik Adolf Setterquist
År 1883 Fast inredning - bänkinredning
Nya öppna bänkar av sk bönhustyp
År 1906 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Valvkappor och ribbor fick dekorativ utsmyckning i sengotiska mönster.
Konstnär - Dekormålare: Bror Drake av Hagelsrum
Obestämd yrkestillhörighet: Peterson Theodor
År 1919 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ny orgel bakom befintlig fasad.
Orgelbyggare: Erik Adolf Setterquist
År 1928 Fast inredning - bänkinredning
Nya fasta bänkar.
Konstnär: Bror Drake av Hagelsrum
Arkitekt: Carl Otto Hallström
Hantverkare - Målare: . Lehman, målarmästare
År 1928 Fast inredning - altarring
Nytt altarskrank.
Konstnär: Bror Drake av Hagelsrum
Arkitekt: Carl Otto Hallström
Hantverkare - Målare: . Lehman, målarmästare
År 1928 Fast inredning - glasmålning
Nya glasmålningar i koret och Nykyrkan.
Arkitekt: Bror Drake av Hagelsrum
Arkitekt: Carl Otto Hallström
Hantverkare - Målare: . Lehman, målarmästare
År 1928 Ändring - ombyggnad, golv
Ändring - ombyggnad, golv - Nytt kalkstensgolv, korgolvet förstorades.
Arkitekt: Bror Drake av Hagelsrum
Arkitekt: Carl Otto Hallström
Hantverkare - Målare: . Lehman, målarmästare
År 1928 Fast inredning - läktare
Ny orgelläktare, läktarna längs långhusväggarna revs.
Konstnär: Bror Drake av Hagelsrum
Arkitekt: Carl Otto Hallström
Hantverkare - Målare: . Lehman, målarmästare
År 1928 Teknisk installation
Ny vattenburen värme (ersatte järnkaminen).
Konstnär: Bror Drake av Hagelsrum
Arkitekt: Carl Otto Hallström
Hantverkare - Målare: . Lehman, målarmästare
År 1928 Ändring - ombyggnad, port
Ändring - ombyggnad, port - Ytterdörrar kläddes med koppar
Konstnär: Bror Drake av Hagelsrum
Arkitekt: Carl Otto Hallström
Hantverkare - Målare: . Lehman, målarmästare
År 1928 Underhåll - takomläggning
Tegeltaket byttes mot skiffer från Grythyttan
Konstnär: Bror Drake av Hagelsrum
Arkitekt: Carl Otto Hallström
Hantverkare - Målare: . Lehman, målarmästare
År 1966-1968 Konservatorsarbeten
Konserveringsarb. av valvmålningar.
Arkitekt: F Bauman
Arkitekt: H Kjellberg
År 1966-1968 Underhåll - målningsarbete, interiör
Sakristians väggmålningar målades över, behölls endast i taket.
År 1966-1968 Underhåll - interiör
Rengöring av väggar och valv.
Arkitekt: F Bauman
Arkitekt: H Kjellberg
År 1966-1968 Underhåll - Omputsning, exteriör
knackades befintlig puts ned, ny spritputs mm.
År 1966-1968 Teknisk installation - värme
Installation av golvvärme
Arkitekt: F Bauman
Arkitekt: H Kjellberg
År 1966-1968 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning.
Arkitekt: F Bauman
Arkitekt: H Kjellberg
År 1966-1968 Fast inredning - altare
Altaret, nytt fundament av tegel.
Arkitekt: F Bauman
Arkitekt: H Kjellberg
År 1970 Fast inredning - orgel
Ny orgel placerad på en grund betongläktare, 12 stämmor. Ny orgelfasad,
År 1970 Fast inredning - läktare
Ny läktarbröstning tillverkad av stålprofiler och laserade spånplattor.
Arkitekt: F Bauman
Arkitekt: H Kjellberg
År 1987-1988 Fast inredning - orgel
Ny läktarorgel med fasad
Orgelbyggare: Walter Thür
År 1987-1988 Fast inredning - läktare
Utbyggnad av orgelläktaren.
År 1998 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring placerad i Nykyrkan
Nytt knäfall, ny ambo.
Återflyttning av smidesbeslagen dörr från 1200, upphängd i Nykyrkan.
Arkitekt: Annika Larsson
Arkitekt: Leif Brorson
År 1998 Underhåll
Arbetena omfattade allmänt underhåll, tekniska och liturgiska funktionsförbättringar.
Arkitekt: Annika Larsson
Arkitekt: Leif Brorson
År 1998 Underhåll - interiör
Rengöring av väggar och tak, konserveringsarbeten av äldre inventarier mm.
Arkitekt: Annika Larsson
Arkitekt: Leif Brorson
År 1998 Underhåll - Omputsning, exteriör
Utvändigt putslagning och kalkning av fasaderna samt målningsarb.
Arkitekt: Annika Larsson
Arkitekt: Leif Brorson
År 1998 Fast inredning - altare
Ombyggnad och putsning av befintligt tegelaltare.
Arkitekt: Annika Larsson
Arkitekt: Leif Brorson
År 2003 Fast inredning - altare
Nytt fristående murat och putsat altare med samma utförande som befintligt.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin