Motivering (skydd): Björkogs kyrka har i sina yttre murar kvar medeltida murverk, men i vilken omfattning finns inte dokumenterat. I allt väsentligt är kyrkan att betrakta som nybyggd 1800-02, efter ritningar upprättade av Carl Fredrik Sundvall. Från denna tid är fönsterindelning, yttertak, sakristian, inre pelare och valv, samt tornets klockvåning och lanternin. Under 1860- och 70-talen blev yttertakets spåntäckning successivt ersatt med falsad plåt och nuvarande fönster insattes.
Vid hovintendent Gustav Lindgrens förnyelse 1905-06 tillkom den interiör som alltjämt präglar kyrkan: färgstarka väggmålningar, tak och valv prydda med stuckaturer, öppna bänkar vars gavlar dekorerats med guldbronserade sniderier, altare och predikstol i samma stil och korfönster med glasmålningar. Dopplatsen söder om koret iordningställdes vid 1955 års mer måttfulla omgestaltning. Då omdisponerades även sakristian, sedan kaloriferen borttagits och ersatts med elvärme.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Björskogs kyrka blev i stort sett nybyggd 1800-02 på en äldre grund. De ovanliga proportionerna avspeglar kyrkans medeltida byggnadsutveckling, som aldrig blivit närmare utredd. En byggnadsarkeologisk undersökning är önskvärd.
• Kyrkans interiör präglas i alla delar av en omgestaltning 1905-06. Såväl fast inredning som målningar är välbevarade och av stort värde.
• Till kyrkogårdens intressantare inslag hör resten av en medeltida bogårdsmur och gravkapellet från 1945-46, murat av gråsten och täckt med torvtak.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2005)
Björskogs kyrka är treskeppig, en bred byggnad med måttligt sluttande sadeltak. Tornet i väster är förhållandevis litet till omfånget, med en fyrkantig lanternin. På norra sidan finns en sakristia med halvvalmat tak.
Murarna består mest av natursten samt tegel i muröppningar. Sockeln är cementputsad och asfaltstruken. Fasaderna består av en grovkornig spritputs av KC-bruk som avfärgats ljusgul. Breda band av vit slätputs markerar omfattningar och hörn. Långhuset har en profilerad slätputsad gesims och tornet en konsolfris. I de höga stickbågiga fönsteröppningarna sitter zinkgröna fönstersnickerier och små rutor av klarglas. Vidare finns ett högre, rundbågigt korfönster med glasmålning. Västportalen i tornet är rundbågig med en port som klätts med fururomber. En samtidigt tillverkad port finns i kyrkans huvudingång i sydväst, vars portal dock är rak. Långhusets tak täcks med falsad, svartmålad plåt.
Kyrkorummet präglas av väggarnas effektfulla målning från 1905-06, komponerad av en bröstning i venetianskt rött med svartvit mittelbandslist och ovanför en kvaderindelning i gula/röda toner. Över mittskeppet är ett högt tunnvalv, försett med kassetter i stuck. Sidoskeppen har platta, putsade trätak med stucklister och takrosetter. De tre skeppen åtskiljs av sex kraftiga, räfflade kolonner i kompositordning. Gångar och kor har polerade, gråbruna kalkstensgolv. Bänkinredningen på furugolv är öppen, med gråmålade gavlar dekorerade med guldbronserade sniderier. Predikstolen invid främre norra pelaren tillkom 1802 och var placerad över altaret tills det omgestaltades 1906. Då utökades korfönstret och försågs med befintlig glasmålning. Altaret och framförvarande sluten altarring är likadant färgsatta som
bänkinredningen.
Läktaren har en balkong med en sluten barriär, grå med snidade, förgyllda ornament. Över läktartrappan finns en vesperklocka upphängd. Orgeln har en fasad från 1737, medan verket ombyggts flera gånger sedan dess.
Glasade pardörrar på balansgångjärn leder ut mot tornets vapenhus, en mörk, smal passage som vanligen inte används. Väggar är slätputsade och strukna med ockragul emulsionsfärg och dörröverstycket mot kyrkorummet har inskriptionen ”Må Herren bevara din ingång och din utgång”.
Sakristian norr om kyrkorummet är ganska rymlig, inredd med allmogemöbler och moderna skåp för textilförvaring. Brädgolvet är lackat, väggarna målade med ljusgul emulsionsfärg och i taket är en handhyvlad panel som målats med grå oljefärg. Under sakristian finns sedan 1905-06 en källare av betong.
Fasadkulör (2005): Gul
Byggnadsdel (2005): Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2017)
Den första kyrkan på platsen ska ha uppförts omkring 1200. Tornet har det medeltida murverket bevarat nertill och även andra medeltida murar ingår i den nuvarande kyrkan. Delarna på långhusvindens västra del är troligen från omkring 1400-tal. Delarna har gamla urtag där vissa har märkliga vinklar som är svåra att placera i ett taklag. De är förhållandevis smäckra och välgjorda. En gissning är att delarna har ingått i ett senmedeltida taklag. Ett av dem kan vara ett f.d. högben och det andra eventuellt en tidigare bindbjälke. I tornet finns flera medeltida delar på olika våningsplan, både återanvända i trappkonstruktionen och som lösfynd. Samtliga bjälkar i tornet bedöms vara senmedeltida.
Inventeringsår 2016
Platsens första stenkyrka sägs ha tillkommit omkring 1200. Tornets medeltida murverk finns kvar nedtill och delar av övriga kyrkans medeltida murar ingår i den nuvarande byggnaden, fast oklart i vilken omfattning.
Ursprungligen torde kyrkan ha omfattat ett skepp med vapenhus utbyggt i söder. Senare - närmare tidpunkt okänd - slogs valv över kyrkorummet som antagligen blev tvåskeppigt. Vid kyrkans utvidgning i slutet av medeltiden kom vapenhuset att bli inbyggt i en större byggnadsvolym som fick en säregen planindelning.
Under första hälften av 1600-talet upptogs fler fönsteröppningar och altare murades upp intill östra gavelväggen. Tornet förnyades 1649, då den kände Anders Tornresare byggde en hög, avsmalnande tornspira. Den och tornets mur skadades vid ett blixtnedslag 1693 men återuppbyggdes snart.
Ett nytt orgelverk blev insatt 1737 och en begränsad inre renovering skedde 1768, men annars tycks detta ha varit en period av bristande underhåll och kyrkan började förfalla. Vid biskopsvisitation 1788 konstaterades att taket läckte och krävde en stor reparation. Biskop Benzelstierna uppmanade församlingen att samtidigt riva kyrkorummets låga, murade valv och bärande pelare, för att vinna utrymme och få plats för en läktare. Uppmaningen hörsammades genom den då nytillträdde prosten Georg Kallstenius, vilken enträget drev frågan om kyrkans förnyelse. Ritningar till en radikal ombyggnad upprättades 1797 av Carl Fredrik Sundvall. Förslaget mötte först motstånd från inflytelserika församlingsbor men kom till utförande efter beslut på en extra sockenstämma.
Ett omfattande rivningsarbete inleddes den 5 maj 1800. Yttertaket nedtogs, liksom kyrkorummets valv och ”oformlige” pelare, samt murarna runt dåvarande sakristia och vapenhus. Ganska snabbt blev sedan de yttre väggarna påmurade. I kyrkorummet uppfördes sex regelbundet placerade, runda pelare, sannolikt av sten från de raserade murverken. Därpå restes yttertaket som spånslogs och första söndagen i advent kunde gudstjänst hållas i den nya, treskeppiga kyrkan.
Under det följande året tillkom nya fönster och alla murverk putsades. Fasaderna blev då avfärgade i en gråvit nyans. Mittskeppet täcktes med ett högt tunnvalv och sidoskeppen med platta tak. I koret lades tegelgolv och i resten av kyrkan trägolv.
År 1802 fullbordades kyrkans ombyggnad – snarare nybyggnad – då tornet fick en klockvåning, dit klockorna flyttades från klockstapeln som revs. Dessutom tillkom nuvarande lanternin, från början försedd med ett räcke. Invändigt byggdes västra sidans orgelläktare, fast orgeln från 1737 behölls, samt en sluten bänkinredning, vars gavlar och skärmar ådrades. Koret fick en tidstypisk altarpredikstol med förgyllda och marmorerade snickerier. Runt korfönstret målades draperier.
Under 1860- och 70-talen blev yttertakets spåntäckning successivt ersatt med falsad plåt och nuvarande fönster insattes. Lanterninen plåtkläddes och dess träräcke togs bort.
En större förnyelse skedde 1905-06 enligt program upprättat av hovintendent Gustav Lindgren. Fasadernas färgsättning ändrades då från vit till gul och hörnen pryddes med putsrustik. I kyrkorummet borttogs dåvarande bänkkvarter och golv, följt av urschaktning och delvis betonggjutning. I mittgångarna och på ömse sidor om altaret lades kvadratiska kalkstensplaner och på sidorna fernissade furugolv. Virket från de gamla bänkkvarteren återanvändes vid byggandet av nuvarande öppna bänkrader. Kolonnerna mellan mittskepp och sidoskeppen gjordes smäckrare genom avbilning nertill och ovanför putsades räfflor - kannelyrer. Väggarna jämnades genom bilning och fick sedan den målning som än idag sätter prägel på kyrkorummet. Mittskeppets tunnvalv och sidoskeppens platta tak pryddes med stuckaturer. Alla fönster kompletterades med innanfönster; fönstret bakom altaret höggs upp betydligt och fick sitt nuvarande fönster med blyinfattat, målat glas. Altarpredikstolens korg och ljudtak fick ny placering vid främre norra pelaren. Ett nytt altare och altarring tillkom, vars färgsättning knöts till den nybyggda bänkinredningen. Den tidigare vinkällaren under sakristian förstorades för att kunna rymma vedeldad centralvärme, kalorifer. 1915 installerades ett större orgelverk med bibehållande av 1700-talets orgelfasad. 1927 försågs kyrkan med elbelysning och året därpå blev fasaderna avfärgade i en gråvit nyans.
Nästa mer genomgripande modernisering skedde 1955 under arkitekt Ragnar Jonssons ledning. Då renknackades ytterväggarna från befintlig fasadputs, så att murverken blev frilagda. Vid nyputsningen förenklades fasadernas uttryck genom att hörnen fick släta putslister, istället för 1905-06 års putsrustik. Avfärgningen gjordes med gul kalkfärg och omfattningarna avfärgades vita. Dörrar och fönster har sedan dess varit målade med grön oljefärg. Tornets utseende ändrades genom att dess stora ljudluckor ersattes med smalare i par och lanterninen kläddes med kopparplåt. Vid de samtidiga inre arbetena borttogs bänkar i den främre södra delen för att anordna en dopplats. Kaloriferen i sakristians källare avlägsnades och kyrkan fick istället eluppvärmning. Kyrkorummets väggar rengjordes från sot och ommålades likadant som 1905-06, fast med modernare färgtyp.
Vid de senast gjorda yttre renoveringarna 1987/90 behölls kyrkans utseende oförändrat, liksom vid den senaste inre renoveringen 2002 som dock var ganska omfattande.
Källor och litteratur
Otryckta källor
Kung Karls kyrkliga samfällighets arkiv (KKS):
• O I a: 3 Beskrivning över restaureringsarbeten, av Gustav Lindgren den 8/8 1905. Rapport över befintliga förhållanden 1950, av Bernhard Schill. Arbetsbeskrivning av Bernhard Schill den 20/8-1954
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
• Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid till omkring 1900
Riksarkivet (RA):
• Överintendentsämbetets huvudarkiv D II bb: 1, B92; Relationsritning över kyrkans plan och förslagsritning till ombyggnad, av C F Lundvall 1796.
• Överintendentsämbetets huvudarkiv F II aaa; 16; Skrivelser 1797-1800 rörande planerad ombyggnad.
Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
• Prästgårdsinventering 1976
• Rapport om kyrkans plåttak, av Anders Franzén 1990-03-19
Västerås stifts arkiv (VS):
• Västerås domkapitel E IV b: 11; Visitationerna 1853, 1860, 1868, 1878 & 1928 • Västerås domkapitel F III a: 30; Visitationshandling 1788
• Västerås domkapitel F III a: 32; Visitationshandling 1817
• Västerås domkapitel F III a: 36; Visitationshandling 1887
Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000 Bentzer, Tage: Stiftskrönika/Julbok för Västerås stift 1946, s 204/
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering /Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/
Ekström: Västerås stifts herdaminne, del 1:2; Återstående församlingar – Västerås 1949 Grau, Olof: Beskrivning öfver Vestmanland, utgiven 1754, i ny upplaga utgiven av Västmanlands läns tidning 1904 Hammarskiöld, Rolf: Björskogs kyrka – byggnadshistoria i sammandrag och rapport om inre renovering 2003 - Västmanlands läns museum, kulturmiljöavdelningen rapport B 1 2003
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952
Övriga tryckta källor
• Arbogaposten 1927-08-12
• Bärgslagsbladet 1987-02-03 och 1988-02-04
År 1200-1349 Nybyggnad
Långhus och torn.
År 1200-1299 Nybyggnad
Platsens första stenkyrka antas ha blivit uppförd, möjligen i anslutning till befintligt torn. Den omfattade från början ett skepp, med vapenhus utbyggt mot söder.
Källor:
Ahlberg, s 34
Ekström, s 200
År 1346-1349 Nybyggnad
Den första stenkyrkan revs men tornet behölls och i dess anslutning uppfördes den alltjämt befintliga kyrkan. (Denna uppgift förefaller tvivelaktig)
Källa:
Ahlberg, s 35
År 1507 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts
Källa:
ATA: Ihrfors, s 1186 + inskription
År 1570 Fast inredning - orgel
Tidigaste uppgiften om att kyrkan hade orgelverk.
Källa: Sjögren, s 119
År 1579 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan omgöts samma år som Petrus Arosenius konfirmerades till pastor.
Källa:
Ekström, s 205-208 +inskription
År 1609-1626 Fast inredning - bänkinredning
Under prosten G: s tid uppsattes skrank på korets västra sida och manfolksbänkar
Källa: ATA: Ihrfors, s 1187
År 1626-1648 Fast inredning - predikstol
Predikstol tillkom
Källa:
ATA: Ihrfors, s 1187
År 1649 Nybyggnad - Torn
Nybyggnad - Torn - Nytt torn byggdes med tornspira med knoppar och kyrktupp (under prosten Carolus ämbetstid)
Stora kyrkoreparationer skedde.
Anders Tornresare
Källa: ATA: Ihrfors, s 1165-1166, 1923
Hantverkare: Anders Tornresare
År 1667 Äldre kulturhistorisk inventering
I kyrkorummet fanns kalkmålningar, vilket redovisades den 13 maj 1667 av dåvarande kyrkoherden, Laurentius Laurentij Swillingius. (redovisning lämnad till Rannsakningar)
Källa:
Boström, s 34
År 1671 Underhåll - stomme
• Tornet, klockstapeln och kyrkans tak reparerades.
• Två ytterligare fönster togs upp
• Stora klockan blev omgjuten
• Nya bänkar blev byggda
Källa:
VS: F III a: 11, visitation 1671
Inskription i klockan
År 1672-1675 Fast inredning - orgel
6-stämmig orgel installerades
Orgelbyggare Andreas Bengtsson
Källa: Sjögren, s 119-120
Orgelbyggare: Andreas Bengtsson
År 1691 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes om och utökades med en stämma.
Petrus Bengtsson
Källa: Sjögren, s 120
År 1729 Äldre kulturhistorisk inventering
Vid inventering konstaterades att inalles 14 murade gravar fanns inne i kyrkan.
Källa: Ihrfors, s 1171-1173
År 1737 Fast inredning - orgel
Ny orgel installerades i kyrkan.
Orgelbyggare Olof Hedlund, Stockholm
Källor:
Sjögren, s 120-121
VS: F III a: 30, visitation 1788
Orgelbyggare: Olof Hedlund
År 1750-1759 Äldre kulturhistorisk inventering
Då Olof Grau tecknade av kyrkan var den treskeppig med brutet tak. Tornet hade spetsig spira. Klockstapeln finns avbildad på västra sidan om kyrkobyggnaden.
Källor:
Ahlberg, s 34
Grau, s 319
År 1768 Underhåll - interiör
Bänkarna ombyggdes och målades
Orgeln kompletterades
Orgelbyggare Mattias Swalberg
Källa:
VS: F III a: 30, visitation 1788
Orgelbyggare: Mattias Swalberg
År 1771 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den 12 augusti 1771 nedtogs storklockan som spruckit vid ringningen över kung Adolf Fredrik. Den blev omgjuten samma år. Även lilla klockan göts om.
Källor:
Ekström, s 105
Ihrfors, s 1180
Inskriptioner
År 1788 Äldre kulturhistorisk inventering
Vid visitation detta år konstaterades att yttertaket var i dåligt skick och snarast borde repareras. I samband med detta påtalade biskop Bentzelstierna andra behov:
Kyrkans inre tegelvalv och pelare borde tas bort och ersättas med ett trävalv, för att vinna utrymme och för att kunna att bygga en läktare.
Källa: VS: F III a: 30, visitation den 13/7- 1788
År 1797 Ritning godkänd / bygglov
Ritningar till kyrkans ombyggnad upprättades
Hovintendent Carl Fredrik Sundvall
Källa: RA: Ö I Ä; D II bb; 1, B92
Arkitekt: Carl Fredrik Sundvall
År 1802 Fast inredning - altare
År 1802 nyinreddes kyrkan med bänkar, altare och predikstol.
Läktare med orgelverk uppsattes.
(Starkt drivande bakom ombyggnaden 1800-02 var dåvarande prosten Kallstenius, som även finansierade en del av arbetena.)
Slottsbyggmästare Rosen (vid Strömsholms slott)
Källa: ATA: Ihrfors, s 1184-85
Byggmästare: Slottsbyggmästare Rosen
År 1807 Specifika inventarier - kyrkklocka
Församlingens klockor hade spruckit och var nästan utan allt ljud. Efter församlingens beslut sändes de till Stockholm, för att omgjutas av styck- och klockgjutarålderman herr Gerhard Horner, vilken samma månad lämnade dem färdiga på fartyg i Stockholm till skepparen Lindström i Arboga, vilken oaktat den sena årstiden och tilltagande kölden anlände till Kvicksund där församlingen avhämtade dem den 2 december.
Klockgjutare Gerhard Horner, Stockholm
Källor:
Ihrfors, s 1182
VS: F III a: 32, visitation 1817
Inskription i klockan
Klockgjutare: Gerhard Horner
År 1870-1878 Underhåll - exteriör
Fasaderna lagades och avfärgades
Tornets lanternin ommålades och försågs med nya fönster
Nytt kors av förgylld koppar restes
Räcket av trä runt lanterninen borttogs och utsprånget jämte lanterninens tak plåtkläddes
Oljemålade ljudluckor insattes
Sakristian utrustades med järnkakelugn
Källa:
VS: E IV b; 11, visitation 1878
År 1909 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan blev omgjuten till nuvarande skick.
Beckman & Co
Källa: Ahlberg, s 36
År 1915 Fast inredning - orgel
Nytt 14-stämmigt orgelverk installerades, med bibehållande av 1737 års orgelfasad.
Orgelbyggare Eskil Lundén, Göteborg
Källa: KKS: O I a: 3, Kontrakt 1914, Syn 12/4-1915
Orgelbyggare: Eskil Lundén
År 1927 Teknisk installation
Kyrkan fick elektrisk belysning.
Mässingskronorna från 1600- och 1700-talet elektrifierades
Omkring 100 ljuspunkter insattes i kyrkan.
Arkitekt Sven Brandel
Entreprenör: Vilhelm Eggers, Jäders bruk
Källor:
KKS: O I a: 3, program november 1926
Arbogaposten 1927-08-12
Arkitekt: Sven Brandel
År 1955 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Yttre arbeten:
• Huvuddelen av befintlig fasadputs knackades ner, nyputsning skedde med ”aktiverat”
kalkcementbruk.
• Den nya fasaden avfärgades med gul kalkfärg och omfattningarna avfärgades vita, en återgång till
1907 års färgställning.
• Sockeln lagades med cementbruk och tjärades.
• Dörrar och fönster ommålades med grön oljefärg.
• Tornets stora, rundbågiga ljudöppningar ersattes med smalare i par.
• Tornets täcktes med kopparplåt.
Inre arbeten:
• Kyrkorummet rengjordes från sot.
• Vid följande ommålning valdes samma färgställning som tidigare, men istället för kasein- kalk- och
limfärger användes genomgående emulsionsfärg.
• Delar av kalkstensgolvet lades om. Cementgolvet i västra ingången revs och ersattes med kalksten.
• Ny dopplats anordnades längst fram i kyrkan vid södra väggen, genom borttagande av bänkar.
• Kaloriferen i sakristians källare avlägsnades och kyrkan fick istället eluppvärmning.
• I urtaget efter gamla värmesystemet insattes skrudskåp, garderob och tvättrum.
Arkitekt Ragnar Jonsson
(Bernhard Schill)
Byggentreprenör Baggens Byggnads AB
Måleri Arthur Kindgren & son, Köping
Konservator Torsten Hjelm
Källor:
KKS: O I a: 3, Arbetsbeskrivning 20/8-1954
Målerifaktura 1955-05-15
Arkitekt: Ragnar Jonsson
Konservator: Torsten Hjelm
År 1957 Fast inredning - orgel
Kororgel installerades i kyrkan. Läktarens orgelverk omdisponerades.
Källa: Wersell
År 1969 Underhåll - exteriör
Plåttaket reparerades efter stormskador. Skadade skivplåtar ersattes med bandtäckning.
Byggmästare Larsson & Berg
Källa: VLM: Rapport 1990-03-19
År 1987 Underhåll - exteriör
Fasadputsen lagades och avfärgas samma nyans som tidigare. Fönstren målades med zinkgrön oljefärg
Källa: Bärgslagsbladet 1987-02-03
År 1988 Fast inredning - orgel
Orgelverket renoverades
Bröderna Moberg orgelbyggeri
Källa: Bärgslagsbladet 1988-02-04
År 2003 Underhåll - interiör
Stor inre renovering:
• Nedre röda väggpartier målades om med emulsionsfärg i samma nyans.
• Väggfälten ovanför rengjordes och målningen bättrades.
• Taken rengjordes från befintlig färg, varefter ytorna lagades med kalkbruk och gips.
• Taken ommålades med vit emulsionsfärg.
• Fönstrens inre bågar tätades och ommålades. Korfönstret fick ett nytillverkat innanfönster.
• Bänkinredning och läktarbarriär rengjordes och ommålades.
• Predikstolen rengjordes och den inbyggda kolonnbasen målades grå.
• För att få bättre benutrymme avlägsnades ett antal bänkar längs norra långsidan. Justering av
bänkplaceringen i mittskeppet görs.
• Vapenhusets väggar ommålades i mer ockragul nyans, målning ovan dörr bättrades.
• Sakristians väggar ommålades.
• Ny ljudanläggning installerades.
• Kyrkans elsystem förnyades.
Projektering: ECS-teknik AB
Entreprenör – el: Mälardalens elektriska
Entreprenör – måleri: Målerispectrum AB, Västerås
Källa:
Hammarskiöld, s 11-16
År 2004-2005 Underhåll
Första vård- och underhållsplanen upprättades för Björskogs kyrka
VLM:s arkiv.
ATA.
VS. Västerås stifts arkiv (VS).
KKS. Kung Karls kyrkliga samfällighets arkiv
• O I a: 3 Beskrivning över restaureringsarbeten, av Gustav Lindgren den 8/8 1905. Rapport över befintliga förhållanden 1950, av Bernhard Schill. Arbetsbeskrivning av Bernhard Schill den 20/8-1954.
Riksarkivet. Överintendentsämbetets huvudarkiv .
Ahlberg & Björklund, Hakon & Stefan . (2000). Västmanlands kyrkor i ord och bild – Staffan Björklund 2000. ISBN: .
Bentzer, Tage. (1946). Stiftskrönika/Julbok för Västerås stift . Stiftskrönika/Julbok för Västerås stift 1946, s 204/. ISBN: .
Boström, Erik. (1984). Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering /Västmanlands museums årsskrift nr 62 . ISBN: .
Ekström, (1949). Västerås stifts herdaminne. Ekström: , Västerås stifts herdaminne, del 1:2; Återstående församlingar – Västerås 1949. ISBN: .
Grau, Olof. (1754). Beskrivning öfver Vestmanland. Beskrivning öfver Vestmanland, utgiven 1754, i ny upplaga utgiven av Västmanlands läns tidning 1904 . ISBN: ..
Hammarskiöld, Rolf. (2003). Björskogs kyrka – byggnadshistoria i sammandrag och rapport om inre renovering 2003 . Björskogs kyrka – byggnadshistoria i sammandrag och rapport om inre renovering 2003 - Västmanlands läns museum, kulturmiljöavdelningen rapport B 1 2003. ISBN: .
Sjögren, Josef. (1952). Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952. Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952. ISBN: .
Bbl. Bärgslagsbladet (Bbl) 1978-05-18, 1978-10-02, 1978-09-08. ISBN: .
Arbogaposten. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin