Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Stora Malms kyrka är uppförd i ett öppet odlingslandskap. Området har i flera hundra år hört till godset Eriksberg, vilket avspeglar sig i bebyggelsen och de allékantade vägarna. Kyrkbacken väster om kyrkan omges av den före detta kyrkskolan från 1872, två gamla kyrkstallar från 1780-talet och ett hus som en gång tjänat som tvättstuga och slöjdsal. Ingående i kyrkogårdsmuren är klockstapeln från 1736 och sockenmagasinet från 1761. Strax nordost om kyrkan ligger den f d prästgården från 1787.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogårdens äldsta delar närmast omkring kyrkan omges av en kallmurad naturstenmur, enligt uppgift återuppförd 1924. Vid ingången från kyrkbacken i väster finns en murad och putsad stiglucka från 1719. I kyrkogårdens sydvästra hörn ansluter kyrkogårdsmuren till klockstapeln från 1736 i vars lanternin finns ett urverk från 1766. I kyrkogårdens nordvästra hörn ansluter kyrkogårdsmuren till sockenmagasinet från 1761.
Längs kyrkogårdens murar är delar av äldre trädrader bevarade. I öster och söder växer en låg häck strax innanför kyrkogårdsmuren. Kyrkogården har i nyare tid utvidgats i åt norr och öster. De nya delarna ligger något lägre än den gamla delen. Trappor av natursten leder ned till den nya delen av kyrkogården. Kyrkogårdens samtliga gångar är grusade. Kyrkogårdens minneslund är anordnad på den nya delen av kyrkogården, nordost om kyrkan.
På kyrkogården finns enstaka äldre gravvårdar bevarade. Närmast omkring kyrkan präglas kyrkogården närmast av gravvårdar av sten och järn från 1800-tal och tidigt 1900-tal, varav flera har koppling till personer med anknytning till omkringliggande gods och bruk, bland annat familjen Bonde vid Eriksberg.
KYRKAN - Stora Malms kyrka består av ett enskeppigt, medeltida långhus, korsarmar i norr och söder, en sakristia i norr och ett gravkor i öster. Kyrkans äldsta murverk är i huvudsak i uppfört av natursten medan de yngre tillbyggnaderna delvis är uppförda av tegel. Kyrkans fasader är spritputsade och avfärgade i ockragult. Fasaderna indelas av vita hörnkedjor och pilastrar i slätputs och putsad rustik. Kyrkans tak är täckta med skivtäckt, ståndfalsad kopparplåt med förskjutna hakfalsar.
Långhuset i Stora Malms kyrka bevarar relativa intakta medeltida murar samt två medeltida stjärnvalv i de två östra travéerna. Långhusets äldsta delar kan troligen dateras till mitten av 1200-talet. I slutet av 1200-talet uppfördes en sakristia norr om koret. Under 1300-talet byggdes det ursprungliga koret om till ungefär samma bredd som långhuset. Vid ombyggnaden behölls sakristian. Under 1700-talet tillfogades långhuset korsarmar med gravvalv i norr och söder, en ny sakristia i norr och ett gravkor i öster. Under 1700-talet fick även västportalen och kyrkans fönster sin nuvarande utformning.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan har kvar stora delar av sitt medeltida murverk i långhusets murar och valv. Troligen är även delar av långhusets takstol medeltida. I den nuvarande sakristian finns inmurade bjälkar i den södra väggen och på vinden förvaras en tvärbjälke, vilka kan vara medeltida.
Kyrkbacken och kyrkogården och området i kyrkans närhet präglas av en väl sammanhållen bebyggelse med anknytning till kyrkans funktion och verksamhet: f d prästgård, f d kyrkskola, f d sockenmagasin, f d kyrkstallar klockstapel och bogårdsmur med stiglucka. Kyrkans exteriör bevarar i det stora helar sin 1700-talsgestaltning, undantaget nuvarande koppartak.
Kyrkans interiör domineras av de låga, medeltida valven och träskulpturerna, dekorationsmålerierna från tidigt 1600-tal och predikstolen från 1740. De tillfogade korsarmarna, altartavlan från 1798, orgelfasaden från 1880-talet och bänkinredningen från 1909-10 kompletterar upplevelsen av interiören på ett bra sätt.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans medeltida murverk, takstolar och bjälkar är i sig omistliga dokument. - Kyrkans nuvarande exteriöra gestaltning och färgsättning som tillkom under 1700-talet. - Inskriptionen från 1600-talet på långhusets södra fasad.
- Predikstolen från 1740 som är unik i Södermanland.
- Kyrkans medeltida träskulpturer och dopfunt, träföremål, epitafier samt gravhällar från 1500-tal och framåt, vilka förmedlar sin tids hantverksskicklighet, liturgiska funktioner och begravningsskick.
- Invändiga, välbevarade dekorationsmålerier på långhusets väggar och valv från tidigt 1600-tal. - Miljön och bebyggelsen kring kyrkan och kyrkbacken representerar väl ett sockencentrums olika funktioner. - Kyrkogården med, klockstapel, stiglucka, murar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Gravkor - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr
Inventeringsår (2006)
ÖVERSIKT – Stora Malms kyrka består av ett enskeppigt, medeltida långhus som under 1700-talet har byggts till med korsarmar i norr och söder, en sakristia i norr och ett gravkor i öster. Kyrkans äldsta murverk är i huvudsak i uppfört av natursten medan de yngre tillbyggnaderna delvis är uppförda med tegel.
TAK – Långhuset och korsarmarna täcks av branta sadeltak, varav den norra korsarmens tak är valmat mot norr. Erisbergskoret täcks av ett tak i rokokostil med ett brant, karnissvängt nedre fall som ansluter till korets branta takfall med rundade former. Taket kröns av en huv med panelklädda sidor och däröver ett övre takfall med flackare karnisform. Överst på huven sitter ett klot och ett likarmat kors.
Kyrkans tak är sedan 1971 täckta med skivtäckt, ståndfalsad kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Takkupor på långhusets norra och södra takfall har täckning i samma utförande. I nock mot öster, söder och norr finns murade, plåtklädda skorstenar. I anslutning till skorstenarna finns plåtklädda inspektionsluckor. På sakristians östra takfall finns en skorsten för en öppen spis. Kyrkans takfall har fotrännor och stuprör i koppar. Västgavelns vindskivor är klädda med plåt.
På kyrkans vind är äldre underpanel av breda plankor bevarad på bland annat långhusets norra takfall i anslutning till den norra korsarmen. Panelen är således äldre än korsarmen från 1710. Kyrkans valv är idag isolerade med mineralullsmattor, men synliga delar av murarna uppvisar inga spår efter en förmodad förödande brand år 1608. På långhusets västra gavel är t ex den sannolikt medeltida putsen oskadad. Gavel är putsad ca 2-2,5 m över långhusets murkrön. Putsen har i söder, möjligen också in norr, en skarp vertikal gräns i liv med långhusets inre murliv. På gränsens utsida ses avtrycket efter en stående bjälke. Vid gavelns sydvästra hörn finns vidare en inmurad bjälke som troligen hör till en äldre konstruktion.
Långhusets takstolar är i grunden gotiska och består av tassar, stödben, sparrar, sparrsaxar och ett hanband. Takstolarna är generellt utförda av virke av relativt smäckra dimensioner, ca 10 x 12 cm (b x h), och har ett inbördes avstånd av ca 90 cm. Förbindningarna mellan hanband och sparrar är utförda med dymlingar och handsmidd spik. Sammantaget indikerar iakttagelserna på kyrkans vind att takstolen åtminstone delvis är medeltida.
De två västra takstolarna över Eriksbergskoret tillhör ett mansardtak. Takstolarna har ingen egentlig funktion i dagens yttertak, utan indikerar att korets västra del i anslutning till långhuset ursprungligen kan ha täckts av ett mansardtak. Anslutningens idag rundade former har i sådana fall tillkommit senare, troligen i samband med slagningen av långhusets östra kryssvalv.
Över Eriksbergskoret förvaras den tvärbjälke som tidigare satt mellan långhuset och koret, troligen ända fram till 1780. Bjälken har möjligen uppburit ett triumfkrucifix samt varit förbunden med ett korskrank. På bjälkens ena sida finns en fragmentarisk inskrift som med hänsyn till bokstavsformerna anses vara samtida med kalkmålningarna i kyrkan. På samma sida är bjälkens nedre del profilerad och över profileringen försedd med inhuggna, vertikala streck. Vidare finns en inhuggen runinskrift bestående av tre bokstäver. Bjälkens baksida är försedd med röda dekorationsmålningar, bland annat i form av en bård av löpande hund.
FASADER – Kyrkans fasader är spritputsade och avfärgade i ockragult. Fasaderna indelas av vita hörnkedjor och pilastrar i slätputs och putsad rustik. På långhusets södra sida finns en av ursprungligen två år 1600 målade inskrifter vid kyrkans tidigare vapenhus. Sockeln är putsad med en svagt rundad avslutning mot fasaderna och avfärgad grå. I sockeln finns flera ventilationsöppningar, vilka är försedda med järnluckor.
Kyrkans exteriöra gestaltning härrör i huvudsak från ombyggnaderna under 1700-talet. Kyrkans västra gavel bevarar med sitt branta takfall och centralt placerade port, fönster och korsblindering ett medeltida intryck. Långhusets fasader präglas av de tillbyggda korsarmarna och sakristian.
Det tillbyggda Eriksbergskoret har en relativt utpräglat rokokogestaltning. Korets fasader ansluter till långhuset via murar som är utformade som cirkelsegment. Även takfallens möte uppvisar tydlig inspiration från rokokon. Korets fasad åt öster är utförd med bland annat hörnpelare och en krönande fronton som för tankarna till renässansen. Gravkoret uppfördes 1766, men utformningen av bland annat anslutningen mellan byggnadsdelarnas tak härrör troligen från 1780 (se nedan).
FÖNSTER – Fönstren markeras i fasaderna med slätputsade, svagt utåt skrånande smygar och omfattningar, vilka är avfärgade vita. Fönstrens valvbågar är utförda med markerade slutstenar. Långhusets och den norra korsarmens fönsterbänkar är avtäckta med ståndfalsad kopparplåt. Korets, sakristians och den södra korsarmens fönster är avtäckta med slät kopparplåt. Sakristians fönster är i fasaden försett med en tandhuggen, profilerad kalkstenslist, vilken är nästan dubbelt så bred som det nuvarande fönstret. Listens ursprung och funktion är oklar, möjligen härrör den från en äldre utformning av källarnedgången. Listen är till exempel inte synlig på ett fotografi från 1894.
Tre av långhusets och den södra korsarmens fyra fönsteröppningar är rundbågiga, medan övriga fönster i långhuset, i den norra korsarmen, i sakristian samt i Eriksbergskoret är korgbågiga. På gravkorets gavel finns en stickbågig fönsteröppning som fungerar som ljusinsläpp till vinden.
I samtliga fönster sitter fasta, spröjsade karmar av svartmålat järn, utom det övre fönstret på Erisbergskorets östra gavel. Det senare är utfört med karm och enkla, spröjsade bågar av trä. Fönstrens järnkarmar är utförda av tre sektioner vilka är staplade på varandra samt inmurade i smygen. I samtliga järnkarmar och träbågar sitter i huvudsak munblåst, ofärgat glas.
PORTALER – Huvudingången är placerad centralt i kyrkans västra gavel och är markerad med en slätputsad omfattning. Portalen är rakt avslutad. Rakt över porten sitter västgavelns fönster. I dörröppningen sitter en inåtgående pardörr. Dörrbladen består av ramverk och utvändig panel i rombiskt mönster. På det norra bladet sitter en profilerad anslagslist. Dörren är försedd med konstnärligt utformade lås och kläpp.
Portarna till den norra korsarmen och till sakristian är rakt avslutade och inpassade i fasadernas gestaltning. Till respektive dörr leder två trappsteg av grå kalksten. I öppningarna sitter utåtgående enkeldörrar av ramverk med stående panel och påspikade rombiskt formade detaljer. Dörrbladen är plåtbeslagna på insidan.
Vid den igenmurade, stickbågiga muröppningen till gravvalvet under Eriksbergskoret sitter utåtgående, svartmålade järnluckor. Nedgången till pannrummet är utförd med en gjuten betongsarg, vilken täcks av lucka av korrugerad plåt.
LÅNGHUS OCH KORSARMAR – Långhusets och den södra korsarmens gångar är belagda med kvadratiska, grå kalkstensplattor, vilka är lagda med rombiskt mönster och delvis med fris mot bänkkvarteren. I kalkstensgolvet finns flera infällda gravhällar. Långhusets västra del har sedan borttagandet av två respektive två och en halv bänkrad ett vitlaserat brädgolv, med en ramp mellan mittgång och huvudingång. I gångarna ligger blå textilmattor. Bänkkvarteren har lackerade brädgolv.
I den norra korsarmen är kyrkans orgel sedan restaurering 1909-10 byggd på ett podium. Från långhuset leder fem trappsteg upp till podiet och en dörr i barriären. Podiet har ett golv av lackerade brädor.
Långhusets och korsarmarnas väggar är putsade och avfärgade vita. I långhuset finns mer eller mindre fragmentariskt bevarade och framtagna dekorationsmålerier från 1608-09.
Långhuset två östra travéer täcks av stjärnvalv och den västra travén av ett kryssvalv. Valven vilar på sköld- och gördelbågar samt flersprångiga pilastrar. Korsarmarna täcks av vardera ett fyrkappigt kryssvalv, vilka vilar på vederlagsmurarna. Samtliga valv är avfärgade vita. Långhusets stjärnvalv har delvis framtagna dekorationsmålerier på kappor, ribbor samt sköld- och gördelbågar.
Fönstren i långhuset och korsarmarna har inåt skrånande smygar och sluttande fönsterbänkar, vilka är putsade och avfärgade vita. Fönstren är försedda med vitmålade innerfönster med karmar och bågar av trä. I innerfönstrens bågar sitter maskintillverkat glas. Långhuset har sammanlagt fyra fönsteröppningar: två i söder, en i väster och en i norr. Den södra korsarmen har fyra fönsteröppningar: två i söder och ett i vardera öster och väster. Den norra korsarmen har tre fönsteröppningar: två i norr och en i väster.
Vindfånget innanför kyrkans huvudingång har ett golv av grå kalksten lagda i rombiskt mönster. Väggar och tak är putsade och vitmålade. I den västra väggen leder huvudingångens pardörr ut till kyrkogården. I öster leder en pardörr med pendelfunktion till långhuset. Dörrbladens övre del är utförda med glas i spröjs. Mot långhuset är dörren gråmålad med förgyllda lister, mot vapenhuset enbart gråmålad.
I långhusets sydvästra hörn leder en inåtgående, svartmålad plankdörr till vindstrappan, vilken är inrymd i den sydvästra valvpilastern. Trappan är en spiraltrappa av rött tegel. Dörren är försedd med smidda beslag.
På vardera sidan om orgeln i den norra korsarmen leder fem trappsteg ned till en inåtgående enkeldörr innanför ingången från kyrkogården. Dörrbladet består av ett ramverk och fyra speglar med påspikade, profilerade lister.
KOR – Från långhuset leder två trappsteg upp till koret. Trappan är utförd med plan- och sättsteg av grå kalksten. Korets golv är belagt med kvadratiska plattor av grå kalksten. I golvet framför altarringen är infällt delar av två gravstenar. I korets sydöstra hörn är en gravhäll av gjutjärn infälld i golvet. Golvet framför altaret är innanför altarringen förhöjt med en plattform av trä. Plattformen är belagd med en blå heltäckningsmatta. Väggarna är putsade och avfärgade vita. På väggarna är epitafier och vapensköldar upphängda. Koret täcks av långhusets östra, fyrkappiga kryssvalv vilket vilar på sköldbågar och femsprångiga pilastrar. Valvet är putsat och avfärgat vitt.
Koret har en korgbågig fönsteröppning i söder. Fönstret är försett med innerfönster i samma utförande som i långhuset. På vardera sidan om altaruppsatsen leder en dörr in till Eriksbergskoret. I dörröppningarna sitter inåtgående, svartmålade gallergrindar av järn.
SAKRISTIA – Från långhuset leder en passage och fyra trappsteg upp till sakristian. Sakristians golv är belagt med rött tegel, vilket troligen är lackerat. Väggarna är putsade och avfärgade vita. Rummet täcks av ett kryssvalv som vilar på sköldbågar och tvåsprångiga pilastrar. Valvet är avfärgat vitt.
På sakristians västra vägg finns idag inbyggda, vitlaserade förvaringsskåp och bokskåp med glasinfattade skåpsdörrar. Vid den södra väggen står ett murat och putsat altare med en altarskiva av grå kalksten. Kyrkans textilskåp är placerat vid sakristians östra vägg och i rummets sydöstra hörn finns en murad öppen spis.
I sakristians östra del leder en inåtgående järndörr in till långhuset. Dörren har ett likartad utförande som dörren till predikstolen (se nedan). I passagen mellan dörren och trappan upp till sakristian leder en inåtgående enkeldörr in till sakristians toalett. Dörrbladet har samma utförande som dörren i norr (se nedan). Toaletten har ett gjutet betonggolv samt putsade och vitmålade väggar och tak. I toalettens sydöstra hörn ses rester av den medeltida sakristians kryssvalv.
I rummets västra del leder i den södra väggen en inåtgående enkeldörr till en rundbågig passage till predikstolen. Dörren har ursprungligen sannolikt varit en ytterport. Dörrbladet är utfört med kraftiga, vertikala plankor och liggande panel vilka är sammanfogade med kraftiga, handsmidda nitar. Bakom plankdörren leder en passage i muren fram till ingången till predikstolen. I muröppningen sitter en inåtgående järndörr med beslag, låsreglar och gångjärnsband på insidan och med ett slätt utförande av utsidan mot predikstolen.
I norr leder en inåtgående, laserad innerdörr till sakristians ytterdörr. Dörrbladet är utfört med ramverk och fyra släta, rektangulära fyllningar med utanpåliggande, fastspikade lister.
Sakristian har tre korgbågiga fönsteröppningar, två i norr och en i öster. Fönstren är försedda med innerfönster i samma utförande som i långhuset.
ERIKSBERGSKORET – Eriksbergskoret är sedan Sigurd Curmans restaurering 1909-10 avskilt från långhuset av en murad vägg. Rummet har ett golv av breda, lackerade plankor. Väggarna är putsade och avfärgade vita. Rummet täcks av ett fyrkappigt kryssvalv som vilar på vederlagsmurarna. Valvet är utfört med enkla profilerade ribbor och konsoler. Valvet är avfärgat vitt. Rummet är möblerat som en kyrksal med ett murat och putsat altare i väster, altartavla, altarring och en lös stolinredning.
Eriksbergskoret har sex korgbågiga fönsteröppningar, två i vardera norr, öster och söder. Fönstren är försedda med innerfönster i samma utförande som i långhuset. I den västra väggens två dörröppningar in till koret sitter inåtgående enkeldörrar. Dörrbladen är utförda med ramverk av trä med blyinfattat olikfärgat glas i smidda järnkarmar.
PANNRUM – Pannrummet under sakristian har betonggjutna golv och väggar. Taket består av sakristians bjälklag som är utfört med tegelvalv slagna mellan järnbalkar, vilka löper i nordsydlig riktning.
FAST INREDNING
ALTARE – Altaret i det nuvarande koret är murat av tegel, putsat och målat. Det tillkom vid restaureringen 1909-10. Altarskivan är utförd av grå kalksten. Altartavlan är målad av Pehr Hörberg 1798.
ALTARE – Altaret i Eriksbergskoret är murat av tegel, putsat och målat. Altarskivan är utförd av grå kalksten. Altartavlan är målad av Olle Hjortsberg 1914 och framställer den korsfäste Kristus mot en bakgrund av moln. Tavlan är skissen till Hjortsbergs Kristusbild i Engelbrektskyrkan i Stockholm.
BÄNKINREDNING – Kyrkans slutna bänkinredning härrör från restaureringen 1909-10. Bänkinredningen är grupperad i fem samlade kvarter. Kvarteren har spegelförsedda dörrar och skärmar och mellan speglarna sitter utanpåliggande fyllningar. Bänkinredningen är i huvudsak gråmålad med lister och profiler i guld.
PREDIKSTOL – Predikstolen är sannolikt en av de mest originella i Södermanland. Den är utförd av sockenbon Olof Malmström i Skirtorp i en senbarock stil och består av en på muren hängande korg, den till korgen ledande trappans barriär och en baldakin. Muren bakom predikstolen är dekorerad med en målad sammetsdrapering blått och guld. Predikstolen är utförd i trä och pryds av bland annat reliefer med teologiska symboler. Predikstolen är målad i grått och guld. Trappans barriär är utförd med en dekorativt genombruten skärm av plåt med blomdekor och färgsättning som predikstolen i övrigt.
ORGEL – Orgeln från 1880 har byggts om vid ett par tillfällen. Orgelfasaden är indelad med pilastrar i tre sektioner med synliga pipor. Mittpartiet är högre och är dekorerat med ett trepass i den övre delen. Fasaden kröns av skulpterade förgyllda urnor och voluter. Fasaden och podiets barriär är gråmålade med lister och detaljer i guld.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT – Dopfunten av kalksten bär årtalen 1595 och 1599. Den är troligen utförd av en stenhuggare vid något av Hertig Karls slottsbyggen.
EPITAFIER OCH GRAVMINNEN – På korets norra vägg hänger epitafiet över Mauritz Göransson Laxman och hans familj. Epitafiet av trä uppsattes 1593 över familjens grav i kyrkan. Gravhällen som täckte graven är uppsatt på korets södra sida. På korets norra vägg hänger även en antavla över Karin Gyllenhorn och Jacob von der Linde, vars baner är uppsatt på den södra väggen. I korets golv ligger en gjutjärnshäll över prosten Johannes Dalenius.
KYRKKLOCKOR – Kyrkans storklocka göts 1501, lillklockan 1848.
LJUSKRONOR – I kyrkorummet hänger fyra ljuskronor av malm, de äldsta är troligen från 1600-talet.
LJUSPLÅTAR – I kyrkan hänger ett relativt stort antal väggljusstakar, ljusplåtar, med driven dekor i form av bland annat figurer. Ljusplåtarna är från i omkring 1700 och framåt.
MEDELTIDA TRÄSKULPTURER – Kyrkans medeltida träskulpturer är uppsatta i den södra korsarmen. Kyrkan äger bland annat en madonnaskulptur från mitten av 1200-talet, tre helgonskulpturer från 1300- och 1400-talen och rester av ett altarskåp från 1400-talet. Samtliga skulpturer är svenska arbeten. Skulpturerna saknar i stort sett bevarad originalbemålning.
NUMMERTAVLA – Kyrkan har tre nummertavlor i trä med förgyllda ramverk. Tavlorna har något olika utföranden.
STOL – I långhusets västra del står en stol från mitten av 1700-talet som skänktes och troligen också tillverkades av Olof Malmström, predikstolens skapare. En av kyrkans nummertavlor uppvisar klara likheter med denna stol.
Fasadkulör (2006): Gul, Vit
Antal våningar (2006): 01
Byggnadsdel (2006): Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr
År 1225-1275 Nybyggnad
Stora Malms kyrkas äldsta delar uppfördes troligen omkring mitten av 1200-talet. Den då uppförda kyrkan var i en jämförelse med övriga sörmländska landsbygdskyrkor från denna tid ovanligt stor, nästan dubbla storleken. Kyrkan bestod ursprungligen av ett långhus och ett smalare, möjligen rakslutet kor. Det äldsta kyrkorummet saknade fönster i norr och täcktes av ett platt brädtak eller var öppet upp till takstolen.
År 1400-1525 Valvslagning
Kyrkorummets tre valv slogs
År 1595-1599 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av kalksten utfördes troligen omkring denna tid med hänsyn till vapensköldar och årtalen 1595 och 1599.
År 1608-1609 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Valven försågs med kalkmålningar, bekostade av Mauritz Göransson Laxman, Stora Djulö och hans maka
År 1615 Fast inredning - predikstol
Kyrkan fick en ny predikstol, donerad av Johan Aronsson Gyllenhorn med maka Gertrud Laxman-Swan, Stora Djulö
År 1740 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol med draperimålning på bakomliggande vägg utfördes
Konstnär - Bildhuggare: Olof Malmström
Konstnär - Dekormålare: Olof Malmström
År 1749 Fast inredning - läktare
Troligen utfördes läktaren i väster
År 1749 Fast inredning - orgel
Kyrkan fick sin första orgel med 11 stämmor.
Orgelbyggare: Jonas Gren
Orgelbyggare: Petter Stråhle
År 1766 Nybyggnad - Korparti
Nybyggnad - Korparti - Korbygget fullföljdes med underliggande gravvalv för ryttmästaren David Henrik Hildebrand. Koret avfärgades i rosa och kröntes av en lanterning
Hantverkare - Murare: Anders Österberg
År 1773 Invigning
Det nyuppförda koret invigdes
År 1780 Valvslagning
Korets valv slogs om
År 1798-1799 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla föreställande Kristi Himmelsfärd. Skänkt av David Gotthard Hildebrand, Eriksberg
Konstnär: Pehr Hörberg
År 1880 Fast inredning - orgel
Ny orgel i 17 stämmor installerades
År 1880 Fast inredning - läktare
Västra läktaren byggdes om
År 1895-1905 Arkitekturbunden utsmyckning
Schablonmässig målningsdekoration tillkom runt 1900.
År 1909-1910 Fast inredning - orgel
Orgeln flyttades till ett podium i norra korsarmen. Orgelns fasad fick sin nuvarande utformning
Arkitekt: Sigurd Curman
År 1909-1910 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelns fasad fick sin nuvarande utformning
Arkitekt: Sigurd Curman
År 1909-1910 Fast inredning - altare
Altaret återfick sin medeltida plats
Arkitekt: Sigurd Curman
År 1909-1910 Fast inredning - läktare
Norra läktaren togs bort. Orgelläktaren togs ner
Arkitekt: Sigurd Curman
År 1909-1910 Teknisk installation - värme
Varluftsuppvärmning installerades
Arkitekt: Sigurd Curman
År 1909-1910 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Fragment av kalkmålningar togs fram och konserverades
Arkitekt: Sigurd Curman
År 1916 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla med Korsfästelsen
Konstnär: Olle Hjortzberg
År 1919 Underhåll - Omputsning, exteriör
Vid putslagningar påträffades rester av en målad inskrift på långhusets södra fasad.
År 1940-1941 Teknisk installation - värme
Ny värmeledningsanläggning installerades i kyrkan.
År 1946 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln byggdes om
År 1952-1953 Konservatorsarbeten
Konserveringsarbeten utfördes på bl a predikstolen. Ytterligare kalkmålningar togs fram och konserverades, liksom tidigare framtagna kalkmålningar.
Konservator: Hjalmar Gustavsson
År 1952-1953 Fast inredning - orgel
Orgeln målades i vitt och guld
Arkitekt: Ove Leijonhufvud
År 1952-1953 Fast inredning - altarring
Altarringen målades i vitt och guld
Arkitekt: Ove Leijonhufvud
År 1952-1953 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen målades i vitt och guld
Arkitekt: Ove Leijonhufvud
År 1953 Specifika inventarier - altartavla
Pehr Hörbergs altartavla från 1798-99 placerades åter i koret
År 1971 Underhåll - takomläggning
Kyrkans tak täcks om. Befintligt tak av svartmålad, galvaniserad plåt ersätts med skivtäckt, ståndfalsad kopparplåt med förskjutna falsar.
År 1973 Underhåll - exteriör
Kyrkans fasader renoverades. Fasaderna blästras, lagas och avfärgas. Sockeln målades med svart slamfärg.Vid ingången till Erisbergskoret utfördes en betongsockel som anslag för befintliga järnportar och som underlag för en ny vägg som placerades vid ytterväggens inre liv.Stigluckan, sockenstugan och klockstapeln renoverades.
Arkitekt: Anders Lundell
År 1997 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten flyttades från korets norra vägg
År 1997 Tillståndsbeslut från länsstyrelse KML 4 kap.
Tillstånd erhölls för att flytta dopfunten från korets norra vägg.
År 1999 Tillståndsbeslut från länsstyrelse KML 4 kap.
Tillstånd erhölls till borttagning av två respektive två och en halv bänkrad i långhusets västra del.
År 1999 Fast inredning - bänkinredning
Borttagning av två och en halv bänkrad i långhusets västra del
År 2005 Ändring - restaurering, exteriör
Ändring - restaurering, exteriör - Kyrkans exteriör restaurerades. Spritputsade ytor avfärgades med Gotlandskalk Serpo 248, slätputsade listverk med kulturkalkfärg Serpo 349 och takfoten med vit alkydoljefärg, Alcro Genuin täckfärg. Fönstren målades med linoljefärg.
År 2005 Konservatorsarbeten
Dekorationsmålerier från 160 på den södra fasaden renoverades
Lindgren, Mereth. (1983). Att lära och att pryda. Om efterreformatoriska kyrkmålningar i Sverige cirka 1530-1630.
Berthelsen, Bertil. (1943). Stora Malms kyrka, Sörmländska kyrkor 12.
Schnell, Ivar. (1966). Stora Malms kyrka, Sörmländska kyrkor 12.
Bergman, Mats. (1986). Stora Malms kyrka, Sörmländska kyrkor 12.
Topografiska arkivet, Sörmlands museum.Sörmländska kyrkor 12, 1986.Vårdplan för Stora Malms kyrka, Nyréns Arkitektkontor..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin