Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Östra Vingåkers kyrka är uppförd i en småskalig odlings- och skogsbygd kring sjöarna i Nyköpingsåns övre vattensystem. Den mesta åkerjorden närmast omkring kyrkbyn har vunnits genom sjösänkningar och utdikning av mossar. Större delen av socknen tillhörde tidigt frälset och ovanligt många gårdar fick säteriprivilegier. Lasstorp, Claestorp från och med 1600-talet, lade under sig flera av de andra säterierna och blev socknens största gods. Godset Claestorps inflytande har präglat bygden under lång tid, vilket bland annat har resulterat i en enhetlig bebyggelse på arrendegårdar och torp.
Kyrkbyn som växte upp kring kyrkan är till stora delar välbevarad, även om byggnaderna har fått nya funktioner, främst som privatbostäder. I kyrkans närhet finns den tidigare sockenstugan och kyrkskolan, ursprungligen uppförd på 1750-talet och påbyggd 1845-46. I anslutning till denna byggnad ligger även syskolan från 1864 och slöjdskolan från 1872. I byn finns vidare tidigare handelsbod, prästgård och IOGT-lokal. Omedelbart öster om bogårdsmuren står det byggnadsminnesförklarade kyrkstallet.
KYRKOANLÄGGNINGEN - De äldsta delarna av Östra Vingåkers kyrkogård omges sedan kyrkans uppförande 1749-53 i norr, öster och söder av en murad och putsad bogårdsmur. Bogårdsmuren ansluter i söder till klockstapeln samt till gravkoret för Claestorp, d v s för ätterna Stromberg och Lewenhaupt.Yngre delar av kyrkogården omges av en häck respektive en gärdsgård.
Kyrkobyggnaden ingår i en enhetligt planerad anläggning. Kyrkan med flankerande klocktorn och gravkor minner om en senkarolinsk herrgård, omgiven av mur och stora lövträd. KYRKAN - Östra Vingåkers kyrka uppfördes under åren 1749 till 1753 efter ritningar av Pehr Sundling som en korskyrka med en utskjutande sakristia i öster. Kyrkans murar är uppförda i tegel, putsade och avfärgade i brutet vitt. Kyrkans mansardtak täcks av skivtäckt, fabrikslackerad plåt.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans exteriör är välbevarad sedan uppförandet och i stora drag har enbart ytskikten förändrats. Även invändigt är kyrkan i stora drag välbevarad även om delar av inredningen har bytts ut eller byggts om, bland annat bänkinredningen och läktarna.
Kyrkans exteriör präglas av sin i huvudsak bevarade ursprungliga gestaltning och den är därmed ett välbevarat exempel på en byggnad från mitten av 1700-talet. Mest karaktärsdanande är dock den omgivande miljön och den från början välplanerade anläggningen kring kyrkan med bogårdsmur, klocktorn/sockenmagasin och gravkor från 1750-talet. Anläggningen ger kyrkan karaktären av en senkarolinsk herrgårdsbyggnad med en omgivande parkliknande kyrkogård med höga lövträd.
Kyrkans interiör upplevs som ett enhetligt, enkelt kyrkorum med en relativt klar 1700-talskaraktär, trots att en stor del av ursprunglig inredning har ersatts eller byggts. Kyrkorummet har en i grunden rokokokaraktär med tryckta tunnvalv och fönstrens utformning, medan korsformen och rummets färgsättning snarare andas senbarock. Interiören präglas även av alla donerade gåvor från godsen i kyrkans närhet. Samlade i kyrkan ger dessa föremål en stark historisk återkoppling till det samhälle och den tid i vilken kyrkan uppfördes. Dessa föremål har var för sig även höga konsthistoriska värden.
Av stor vikt för upplevelsen av kyrkorummet är att den allmänna 1700-talskaraktären vid framtida åtgärder eller förändringar behålls eller stärks.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Den närmast unika miljön med kyrka, bogårdsmur, gravkapell, klockstapel, och kyrkstallar - Den välbevarade exteriören sedan nybyggnaden 1749-53- Interiörens i huvudsak välbevarade 1700-talskarkatär - Kyrkans och inventariernas starka koppling till herrgårdslandskapets representanter - Kyrkan får ett regionalt intresse i och med att Pehr Sundling (1703-85), självlärd arkitekt/byggmästare vid nybyggnaden 1749-53, även var involverad i byggnadsarbeten vid flera andra kyrkor i Södermanland, bland annat ombyggnad av Råby Rekarne kyrka (1762) samt ritning till nybyggnad av Lerbo kyrka (1767). Sundling var möjligen även involverad i den genomgripande ombyggnaden av Västra Vingåkers kyrka (1783), som till planformen påminner om Östra Vingåker. Samtliga kyrkor försågs med sakristia i öster.
Inventeringsår (1999)
Byggnadsdel (1999): Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Öster
Inventeringsår (2006)
ÖVERSIKT - Östra Vingåkers kyrka är en korsformig kyrka med en femsidig sakristiutbyggnad i öster. Kyrkans taklag täcks av fabrikslackerad, skivtäckt plåt i svart kulör.
TAK - Långhuset, korsarmarna och koret täcks av mansardtak medan den ursprungliga sakristian täcks av ett sadeltak vid anslutningen till koret i väster och ett tredelat tak i öster. Taklaget täcks av skivtäckt, ståndfalsad, fabrikslackerad plåt med förskjutna hakfalsar. Samtliga takfall är försedda med fotrännor och stuprör. Sakristian kröns av ett kors i metall.
Kyrkan har två murade, putsade skorstenar: en över den ursprungliga sakristians kakelugn och en över pannrummet i hörnet mellan koret och den norra korsarmen.
FASADER - Kyrkans murverk är uppfört av tegel. Sockeln är spritputsad och avfärgad i grått. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i brutet vitt. Kyrkans fasader, undantaget gavelfasaderna, avslutas upptill av en profilerad huvudgesims.
FÖNSTER - Kyrkans stickbågiga fönsteröppningar har putsade smygar och solbänkar av grå kalksten. Solbänkarna har nedtill förlängts med svartlackerad plåt.
I fönsteröppningarna sitter fyrluftsfönster med tvär- och mittposter. Ytterfönstren är fastskruvade i järn, vilka är inmurade i fönstersmygarna. Fönsterbågarna av trä är med spröjsar indelade i femton rutor i de undre bågarna och nio i de övre. Bågarnas vinkeljärnsbeslag är av en typ som är vanlig under 1700-talet, vilket gör det troligt att de i huvudsak är original från kyrkans uppförande.
På gavelfasaderna sitter tvåluftsfönster med nio rutor i vardera bågen. Gavelfasaderna har strax under nock även små, runda fönsteröppningar för ljusinsläpp till vinden. I sakristiutbyggnadens fönsteröppningar sitter tvåluftsfönster med sex rutor i vardera bågen. I fönsterbågarna sitter i huvudsak munblåst, ofärgat glas.
PORTALER - Kyrkans huvudingång i väster markeras genom en frontespis i form av ett något framskjutande gavelparti, vilket bärs upp av pilastrar. Ingångarna i norr och söder har enbart en i putsen svagt markerad omfattning. Över portarna sitter kalkstensplattor med bibelspråk. I ingångarnas stickbågiga dörröppningar sitter inåtgående pardörrar. Dörrbladen är utförda som bräddörrar, vilka utvändigt är klädda med profilerad, diagonalställd panel.
LÅNGHUS OCH KORSARMAR - Långhuset och korsarmarna har lackerade golv av spontade brädor. Gångarna mellan bänkkvarteren täcks av röda textilmattor. Långhusets och korsarmarnas väggar har nedtill en bröstpanel, utom korsarmarnas norra respektive södra vägg. Panelen är utförd av stående brädor och avslutas upptill av en enkel list. Däröver är väggarna putsade och avfärgade i brutet vit. Väggarna avslutas upptill av en profilerad list.
Kyrkrummets fönster markeras av breda, rundbågiga nischer. De stickbågiga fönsteröppningarna har inåt skrånande smygar och sluttande fönsterbänkar, allt putsat och avfärgat som väggarna. Fönstren är försedda med trelufts innerfönster med bågar av trä och maskintillverkat glas. Bågarna är inte upphängda på gångjärn utan fastsatta direkt i ytterfönstrens karm.
Kyrkorummet täcks av mötande, gipsade/putsade trätunnvalv, vilka är avfärgade vita. I taket sitter enkla takrosetter.
LÄKTARUNDERBYGGNADER - Kyrkan har läktarunderbyggnader under samtliga läktare. Läktarunderbyggnaden under orgelläktaren i långhusets västra del inreddes 1999. Underbyggnaden har ett golv av breda brädor lagt med fris väggarna. Väggarna mot de inredda utrymmena är utförda med hela väggpaneler. Väggarna är målade i brutet vitt, något vitare mot mittgången än mot kyrkorummet.
I väster leder en inåtgående pardörr till vindfånget i den södra entréns inre smyg. Dörrbladen är utförda med ramverk med speglar nedtill och spröjsat antikglas upptill. I norr och söder leder inåtgående enkeldörrar till orgelläktarens trappor. Dörrbladen är utförda med ramverk och två fyllningar. I sydost respektive nordost leder inåtgående enkeldörrar till sakristian respektive väntrummet. Dörrbladen är utförda med ramverk och tre speglar.
Väntrummet i läktarunderbyggnadens norra del har ett brädgolv lagt med fris mot väggarna. Väggarna är nedtill klädda med en bröstpanel utförd av stående brädor. Panelen avslutas upptill av en enkel list. Däröver är väggarna skivklädda respektive putsade och målade i aprikos. Väggarna avslutas upptill av en enkel list i form av en snedställd bräda. Brädtaket är vitmålat. I väntrummets södra del är inrett ett WC.
Sakristian i läktarunderbyggnadens södra del har samma utförande på golv och väggar som väntrummet, utom att väggarna är vitmålade. Taket bevarar orgelläktarens kassettak.
Läktarunderbyggnaden under den södra korsarmens läktare inreddes ursprungligen 1914, men har renoverats senare. Underbyggnaden har ett golv av breda brädor lagt med fris mot väggarna. Väggarna i väster, norr, öster samt mot vindfånget i söder är utförda av breda, stående brädor med enkel golvsockel och taklist. På vardera sidan om vindfånget är den södra väggen putsad. Väggarna är målade ljust gula. Brädtaket är vitmålat.
I norr leder en stickbågig pardörr med pendelfunktion in till kyrkorummet. Dörrbladen är utförda med ramverk och två fyllningar. I söder leder en inåtgående pardörr till vindfånget i den södra entréns inre smyg. Dörrbladen är utförda med ramverk med speglar nedtill och spröjsat antikglas upptill.
I öster leder en inåtgående enkeldörr in till ett WC och i väst leder en inåtgående enkeldörr till trappan till läktaren. Båda dörrarna är utförda med ramverk och tre speglar respektive tre fyllningar. I den västra väggen leder även en inåtgående enkeldörr, en så kallad smygdörr, in till ett förvaringsutrymme. Dörrbladet är utformat som en del av väggpanelen. Alla rummets snickerier är målade i pärlgrått.
Läktarunderbyggnaden under den norra korsarmens läktare inreddes ursprungligen 1914, men har renoverats senare. Underbyggnaden har ett golv av breda brädor. Väggarna är klädda med stående pärlspontad panel och målade i brutet vitt. Väggarna avslutas upptill av en enkelt utformad taklist. Taket är klätt med vitmålad, pärlspontad panel.
I söder leder en stickbågig pardörr med pendelfunktion in till kyrkorummet. Dörrbladen är utförda med ramverk och två fyllningar. I norr leder en inåtgående pardörr till vindfånget i den norra entréns inre smyg. Dörrbladen är utförda med ramverk och två fyllningar.
I öster leder en inåtgående enkeldörr in till ett pentry. Dörrbladet är utfört med ramverk och te fyllningar. Pentryt har ett golv av ljusbrunt klinker. Väggarna är klädda med ljust grönmålad, pärlspontad panel utom i öster där väggen är putsad och vitmålad.
I underbyggnadens västra vägg leder en inåtgående enkeldörr till trappan till läktaren. Dörrbladet är utfört med ramverk och tre fyllningar. I den västra väggen leder även en inåtgående enkeldörr, en så kallad smygdörr, in till ett förvaringsutrymme. Dörrbladet är utformat som en del av väggpanelen. Alla rummets snickerier är målade i pärlgrått.
KOR - Koret är förhöjt ett steg i förhållande till långhus och korsarmar. Koret har ett brädgolv täckt av en blå heltäckningsmatta. Innanför altarringen är golvnivån höjd med två trappsteg i form av en plattform framför altaret. Plattformen är täckt av en grå heltäckningsmatta.
Korets väggar och tak har samma utformning som i långhus och korsarmar, undantaget väggarnas bröstpanel (se ovan). I korets nordöstra respektive sydöstra hörn finns djupa, rundbågiga nischer i väggarna. Nischerna markeras på väggen av profilerade, putsade följarskift.
På vardera sidan om altaret leder en enkeldörr in till kyrkans ursprungliga sakristia. Dörrbladen är utförda med ramverk och tre fyllningar. Karmar och dörrblad är målade i pärlgrått.
SAKRISTIA, URSPRUNGLIG - Kyrkans ursprungliga sakristia var inredd i den halvrunda utbyggnaden öster om koret. Sedan en ny sakristia inreddes år 1999 i läktarunderbyggnaden i långhusets västra del används utrymmet bland annat som möteslokal.
Rummet har ett golv av breda, lackerade brädor. Väggarna är putsade och avfärgade brutet vita. Upptill avslutas väggarna av en profilerad, putsad taklist. I rummets nordöstra del finns en kakelugn. Rummets stickbågiga fönsteröppningar har inåt skrånande smygar och sluttande fönsterbänkar, allt putsat och avfärgat som väggarna. Fönstren är försedda med fastskruvade innerfönster med bågar av trä. Mellan inner- och ytterfönster sitter i smygarna fästa galler av vitmålat plattjärn. Taket är putsat och avfärgat vitt och är försett med en enkel takrosett.
FAST INREDNING
ALTARE - Kyrkans nuvarande altare är utfört helt i trä. I den tidigare sakristian förvaras ett äldre altare av trä, stående brädor, med en altarskiva av kolmårdsmarmor.
BÄNKINREDNING - Kyrkan hade ursprungligen slutna bänkkvarter. Dessa ersattes 1914 med nuvarande bänkinredning med öppna bänkkvarter. I långhuset finns sjutton bänkrader placerade i två kvarter på vardera sidan om mittgången. I korsarmarna finns fyra bänkar öster om samt en bänk väster om korsarmarnas mittgångar. Bänkinredningen är målad i övervägande pärlgrått.
PREDIKSTOL - Predikstolen från 1753 består av en fyrsidig, väggfäst korg som bärs upp av en sexsidig fot samt en trappa. Predikstolens fält är utsmyckade med strålkransade stjärnor. Över korgen svävar en strålkransad duva. Snickerierna är målade i blått och pärlgrått med förgyllda detaljer.
ORGEL - Den nuvarande orgel byggdes ursprungligen 1862 av Åkerman och Setterqvist, Örebro, men har byggts om 1914, 1939 och 1958. Orgelfasaden från 1862 är indelad i tre sektioner med synliga pipor. Mittsektionen består av ett understycke avdelat med pilastrar och ett smalare överstycke med två arkadbågar. Överstycket flankeras av snidade bladrankor. Fasadens yttersektioner är något högre än mittsektionens understycke. Sektionernas pipor är placerade i en halvrund, utskjutande del. Orgelfasaden är målad i pärlgrått med förgyllda listverk och detaljer.
LÄKTARE - Kyrkan har tre läktare: en orgelläktare i långhusets västra del och en åhörarläktare i vardera korsarmen. Orgelläktaren vilar på tre pilastrar på vardera sidan om mittgången samt på pilastrar vid ytterväggarna. Pelarna och pilastrarna är liksom de på mitten utsvängda barriärerna målade i pärlgrått, den senare med förgyllda listverk. Läktarens vitmålade undersida är utförd som ett kassettak med fyllningar av brädor. Till orgelläktaren leder två trappor: en i långhusets sydvästra respektive nordvästra hörn. Trapporna är utförda med plan- och sättsteg av trä. Orgelläktaren har ett brädgolv som är täckt med en grå heltäckningsmatta. På orgelläktaren står tre bänkar på orgelns södra sida och två på den norra sidan.
Korsarmarnas åhörarläktare vilar på två pelare på vardera sidan om korsarmarnas mittgång samt på pilastrar vid de östra och västra ytterväggarna. Pelarna och pilastrarna är liksom de på mitten utsvängda barriärerna målade i pärlgrått, den senare med förgyllda listverk. Läktarnas vitmålade undersidor är utförda som kassettak med fyllningar av brädor. Till läktarna leder trappor med plan- och sättsteg av trä. Trapphusens väggar och tak är klädda med pärlspontad panel. Läktarna har brädgolv med sex gradänger med vardera en bänk i väster och fyra gradänger med vardera en bänk i öster.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan föreställer Korsnedtagningen efter Rubens tavla. Altartavlan målades 1839 av Gustaf Adolf Engman, tidigare kammartjänare på Claestorp. Altartavlan kröns av en trekantsfronton inneslutande det allseende ögat.
ALTARRING - Den halvrunda altarringen av trä är utförd med en barriär av förgyllda, halva balusterdockor utanpå en målad brädpanel. Barriären är öppningsbar i norr och söder. Knäfall och överliggare är klädda med grått tyg.
DOPFUNT - Kyrkan äger två dopfuntar, varav den ena tillhörde kapellet från 1642. Denna åttkantiga funt är utförd med fot av röd kalksten, cuppa av grå kalksten samt skaft av grå kalk- eller sandsten. Dopfunten skänktes troligen 1666 av Anna Gyllenhorn, Claestorp. Den andra dopfunten är utförd av trä i empirestil. Funten står på en kvadratisk, svart platta, vilken är placerad på fyra förgyllda kulor. Det kannelerade skaftet avsmalnar mot en relativt vid cuppa. Funten är målad i pärlgrått med förgyllda detaljer.
KYRKKLOCKOR - I klocktornet hänger sammanlagt fyra kyrkklockor, vilket är ett stort antal för en landsbygdskyrka. Klockorna är gjutna 1764, 1768, 1770 respektive 1771. De två sistnämnda är skänkta av greve Claes Stromberg, Claestorp.
LJUSKRONOR - I koret och långhusets västra del hänger två kronor malm vilka är skänkta 1753 av Claes Stromberg, Claestorp. Vid läktarna hänger en ljuskrona skänkt 1685 av Gunilla Gyllenstjerna samt två kronor skänkta från Beckershof.
LJUSPLÅTAR - I koret hänger två försilvrade ljusplåtar med drivna ornament och figurmotiv föreställande Venus och Cupido respektive Apollo. De är utförda i barock stil och bör dateras till 1600-talets slut.
NUMMERTAVLA - I koret står två höj- och sänkbara, ovala nummertavlor av trä i gustaviansk stil. De svartmålade tavlorna och omges av förgyllda ramar i form av bandrosett och pärlstav. Tavorna skänktes år 1840 av brukspatron Erik Arfwedson på Beckershof.
Fasadkulör (2006): Vit
Antal våningar (2006): 01
Byggnadsdel (2006): Kor - Öster, Sakristia - Öster
År 1642 Invigning
Kapell av trä invigdes
År 1666 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt av röd kalksten och grå sandsten skänktes till kyrkan av Anna Gyllenhorn, Larstorp (=Claestorp)
År 1749-1853 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla framställande nattvarden skänktes till kyrkan av greve Claes Stromberg
År 1749-1753 Fast inredning - läktare
Tre läktare
Byggmästare: Pehr Sundling
År 1749-1753 Valvslagning
Invändigt täcktes kyrkan med tunnval
Byggmästare: Pehr Sundling
År 1749-1753 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, korsarmar och sakristia
Byggmästare: Pehr Sundling
År 1749-1753 Fast inredning - bänkinredning
Ny, sluten bänkinredning
Byggmästare: Pehr Sundling
År 1749-1753 Fast inredning - altare
Altare av trä med skiva av kolmårdsmarmor
Byggmästare: Pehr Sundling
År 1749-1753 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol
Byggmästare: Pehr Sundling
År 1749-1753 Fast inredning - orgel
Ny orgel, skänkt av greve Stromberg
År 1753 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla framställande nattvarden skänktes till kyrkan av greve Claes Stromberg
År 1839 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla framställande korsnedtagningen skänktes till kyrkan av brukspatron Erik Arwedson, Beckershof
Konstnär: Gustaf Adolf Engman
År 1840 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt av trä i empirestil i vitt och guld, skänktes till kyrkan av Erik Arfwedson, Beckershof
År 1862 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Ny orgelfasad
Orgelbyggare: Erik Adolf Setterquist
Orgelbyggare: Per Larsson Åkerman
År 1862 Fast inredning - orgel
Ny orgel och orgelfasad i 16 stämmor sattes in
Orgelbyggare: Erik Adolf Setterquist
Orgelbyggare: Per Larsson Åkerman
År 1914 Fast inredning - läktare
Läktaren byggdes om. Barriärerna fick svängda former och underbyggda trapphallar tillfogades.
Arkitekt: Thor Thorén
År 1914 Underhåll - målningsarbete, interiör
Interiören ommålades
Arkitekt: Thor Thorén
År 1914 Teknisk installation - värme
Nu uppvärmning med varmluft installerades i en nybyggd källare
Arkitekt: Thor Thorén
År 1914 Underhåll - golv
Golvet lades om
Arkitekt: Thor Thorén
År 1914 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes om.
År 1914 Fast inredning - bänkinredning
Ny öppen bänkinredning
Arkitekt: Thor Thorén
År 1914 Fast inredning - predikstol
Predikstolstrappan förändrades
Arkitekt: Thor Thorén
År 1914 Underhåll - Omputsning, exteriör
Fasaderna omkalkades
Arkitekt: Thor Thorén
År 1939 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes om
År 1942 Teknisk installation - värme
Varmvattenvärmeledning installerades
År 1945 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning installerades
År 1958 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln byggdes om till 22 stämmor
År 1961-1962 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten undersöktes och ursprungliga färger åteställdes
År 1963 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasader och fönster målades
År 1972 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändiga målningsarbeten utfördes. Trägolven slipades och lackdes. Väggar och tak vattrevs och kalkfärgades. Snickerier målades
Arkitekt: Anders Lundell
År 1999 Fast inredning - bänkinredning
Bänkar togs bort under södra läktaren.
År 1999 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Kyrkan byggdes om invändigt. Under västläktaren inreddes sakristia och väntrum, varför den gamla trapphallen revs.I den norra trapphallen avdelades ett rum till förråd och städutrymme. I den södra trapphallen ombyggdes toaletten från 1973.
Norberg, Rune. (1971). Östra Vingåkers kyrka, Sörmländska kyrkor 34.
Sörmlandsbygden 1988:2. Sörmländska kyrkor 34, 1944, 1961, 1971. Topografiska arkivet, Sörmlands museum. Östra Vingåker - en sockens historia, Eddy Rask (red.) 2004. .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Sundling,Pehr:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin