Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Stora Malms kyrka är uppförd i ett öppet odlingslandskap. Området har i flera hundra år hört till godset Eriksberg, vilket avspeglar sig i bebyggelsen och de allékantade vägarna. Kyrkbacken väster om kyrkan omges av den före detta kyrkskolan från 1872, två gamla kyrkstallar från 1780-talet och ett hus som en gång tjänat som tvättstuga och slöjdsal. Ingående i kyrkogårdsmuren är klockstapeln från 1736 och sockenmagasinet från 1761. Strax nordost om kyrkan ligger den f d prästgården från 1787.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogårdens äldsta delar närmast omkring kyrkan omges av en kallmurad naturstenmur, enligt uppgift återuppförd 1924. Vid ingången från kyrkbacken i väster finns en murad och putsad stiglucka från 1719. I kyrkogårdens sydvästra hörn ansluter kyrkogårdsmuren till klockstapeln från 1736 i vars lanternin finns ett urverk från 1766. I kyrkogårdens nordvästra hörn ansluter kyrkogårdsmuren till sockenmagasinet från 1761.
Längs kyrkogårdens murar är delar av äldre trädrader bevarade. I öster och söder växer en låg häck strax innanför kyrkogårdsmuren. Kyrkogården har i nyare tid utvidgats i åt norr och öster. De nya delarna ligger något lägre än den gamla delen. Trappor av natursten leder ned till den nya delen av kyrkogården. Kyrkogårdens samtliga gångar är grusade. Kyrkogårdens minneslund är anordnad på den nya delen av kyrkogården, nordost om kyrkan.
På kyrkogården finns enstaka äldre gravvårdar bevarade. Närmast omkring kyrkan präglas kyrkogården närmast av gravvårdar av sten och järn från 1800-tal och tidigt 1900-tal, varav flera har koppling till personer med anknytning till omkringliggande gods och bruk, bland annat familjen Bonde vid Eriksberg.
KYRKAN - Stora Malms kyrka består av ett enskeppigt, medeltida långhus, korsarmar i norr och söder, en sakristia i norr och ett gravkor i öster. Kyrkans äldsta murverk är i huvudsak i uppfört av natursten medan de yngre tillbyggnaderna delvis är uppförda av tegel. Kyrkans fasader är spritputsade och avfärgade i ockragult. Fasaderna indelas av vita hörnkedjor och pilastrar i slätputs och putsad rustik. Kyrkans tak är täckta med skivtäckt, ståndfalsad kopparplåt med förskjutna hakfalsar.
Långhuset i Stora Malms kyrka bevarar relativa intakta medeltida murar samt två medeltida stjärnvalv i de två östra travéerna. Långhusets äldsta delar kan troligen dateras till mitten av 1200-talet. I slutet av 1200-talet uppfördes en sakristia norr om koret. Under 1300-talet byggdes det ursprungliga koret om till ungefär samma bredd som långhuset. Vid ombyggnaden behölls sakristian. Under 1700-talet tillfogades långhuset korsarmar med gravvalv i norr och söder, en ny sakristia i norr och ett gravkor i öster. Under 1700-talet fick även västportalen och kyrkans fönster sin nuvarande utformning.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan har kvar stora delar av sitt medeltida murverk i långhusets murar och valv. Troligen är även delar av långhusets takstol medeltida. I den nuvarande sakristian finns inmurade bjälkar i den södra väggen och på vinden förvaras en tvärbjälke, vilka kan vara medeltida.
Kyrkbacken och kyrkogården och området i kyrkans närhet präglas av en väl sammanhållen bebyggelse med anknytning till kyrkans funktion och verksamhet: f d prästgård, f d kyrkskola, f d sockenmagasin, f d kyrkstallar klockstapel och bogårdsmur med stiglucka. Kyrkans exteriör bevarar i det stora helar sin 1700-talsgestaltning, undantaget nuvarande koppartak.
Kyrkans interiör domineras av de låga, medeltida valven och träskulpturerna, dekorationsmålerierna från tidigt 1600-tal och predikstolen från 1740. De tillfogade korsarmarna, altartavlan från 1798, orgelfasaden från 1880-talet och bänkinredningen från 1909-10 kompletterar upplevelsen av interiören på ett bra sätt.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans medeltida murverk, takstolar och bjälkar är i sig omistliga dokument. - Kyrkans nuvarande exteriöra gestaltning och färgsättning som tillkom under 1700-talet. - Inskriptionen från 1600-talet på långhusets södra fasad.
- Predikstolen från 1740 som är unik i Södermanland.
- Kyrkans medeltida träskulpturer och dopfunt, träföremål, epitafier samt gravhällar från 1500-tal och framåt, vilka förmedlar sin tids hantverksskicklighet, liturgiska funktioner och begravningsskick.
- Invändiga, välbevarade dekorationsmålerier på långhusets väggar och valv från tidigt 1600-tal. - Miljön och bebyggelsen kring kyrkan och kyrkbacken representerar väl ett sockencentrums olika funktioner. - Kyrkogården med, klockstapel, stiglucka, murar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2006)
Kyrkogårdens äldsta delar närmast omkring kyrkan omges av en kallmurad naturstenmur, enligt uppgift återuppförd 1924. Vid ingången från kyrkbacken i väster finns en murad och putsad stiglucka som är avtäckt med kopparplåt. I stigluckan sitter svartmålade smidesjärnräcken. Stigluckan är från 1719.
I kyrkogårdens sydvästra hörn ansluter kyrkogårdsmuren till klockstapeln från 1736. Klockstapeln är uppförd på en hög putsad grund av sten med svarta ankarslutar i hörnen. Grunden är avtäckt med kopparplåt. Stapelns övre delar är uppförda av trä. Fasaderna har en sockel av liggande, vitmålade brädor och är däröver klädda med gulmålad locklistpanel med vitmålade hörnkedjor i trä. Klockstapeln kröns av en åttakantig lanternin som är klädd med slät, gulmålad panel. Lanterninen har två svarta urtavlor och ett urverk från 1766. Klockstapeln kröns av en klockformad, kopparklädd huv med en hög spira av koppar med ett klot och ett kors överst.
I kyrkogårdens nordvästra hörn ansluter kyrkogårdsmuren till sockenmagasinet från 1761. I mursträckningen längs vägen mot den tidigare prästgården är ett bårhus infogat i muren. Bårhuset är uppfört med natursten och delvis dolt under mark.
Längs kyrkogårdens murar är delar av äldre trädrader bevarade. Trädens rötter orsakar på en del ställen förskjutningar i murverket. I öster och söder växer en låg häck strax innanför kyrkogårdsmuren.
Kyrkogården har i nyare tid utvidgats i åt norr och öster. Utvidgningen avgränsas av en granhäck. Kyrkogårdens nya del ligger något lägre än den gamla delen. Trappor av natursten leder ned till den nya delen av kyrkogården. Kyrkogårdens samtliga gångar är grusade.
Kyrkogårdens minneslund är anordnad på den nya delen av kyrkogården, nordost om kyrkan. På kyrkogården finns enstaka äldre gravvårdar bevarade. Omedelbart öster om koret ligger en gravhäll av kalksten från 1779. I övrigt präglas kyrkogården närmast omkring kyrkan av gravvårdar av sten och järn från 1800-tal och tidigt 1900-tal, varav flera har koppling till personer med anknytning till omkringliggande gods och bruk, bland annat familjen Bonde vid Eriksberg.
Topografiska arkivet, Sörmlands museum.
Sörmländska kyrkor 12, 1986.
Vårdplan för Stora Malms kyrka, Nyréns Arkitektkontor.
Dag Forssblad, inventeringstillfället 2006.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - STORA MALM
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2322, år 1900: 5920, år 1995: 22650
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Katrineholm utbruten 1961.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i den västra delen av sörmländska sjöplatån i en helåkersbygd med få och stora gårdar. Kyrkomiljön med sockenmagasin, kyrkskola, stallar och prästgård bildar en avskild enhet i odlingsmarken och utgör riksintresse tillsammans med säteriet Ericsberg. En allé förbinder kyrkan med prästgården.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrka i sten med korsformad plan, en något smalare utbyggnad i öster samt sakristia i vinkeln mellan korpartiet och den norra korsarmen. Betydande delar av den ursprungliga kyrkan, uppförd sannolikt under 1200-talet, återstår såväl i långhus som korparti. Denna hade ursprungligen ett smalare kor, vars utformning i öster dock är okänd. En sakristia tillbyggdes på korets norra sida, troligen på 1300-talet. Senare under medeltiden, ovisst när, vidgades koret till långhusets bredd. Sannolikt mot slutet av medeltiden byggdes ett vapenhus framför ingången, detta revs dock 1709. Korsarmen i söder tillkom 1709 som gravrum för ägaren till Hjulfors. Ungefär vid samma tid kom en motsvarande utbyggnad på norra sidan. Öster om denna byggdes en sakristia 1711. Kyrkan utbyggdes åt öster 1766 med ett nytt högkor och underliggande gravvalv. Vid en restaurering 1909-10, under ledning av Sigurd Curman, murade man igen öppningen till 1766-års kor och utbyggnaden fick därmed endast funktion som gravrum och lillkyrka med kyrkoherdeporträtt, medan långhusets östligaste del åter fick funktion som korparti.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Gul puts med vita omfattningar och svart sadeltak, över den norra korsarmen valmat. Gravkoret i öster har en lanternin. Fönster med stickkupor över de syd- och nordvästligaste fönstren i långhuset. Ingången i söder blev igenmurad 1733, i stället togs en ingång i väster upp. Kyrkorummet täcks av två stora, senmedeltida tegelvalv; det östligaste, nuvarande korvalvet ersattes 1780 av ett enkelt kryssvalv. På valv och väggar finns fragment av dekorativa målningar med växtornamentik. Möjligen har konstnären haft anknytning till de dekorationsarbeten som vid 1600-talets början pågick i Gripsholms slott. Målningarna framtogs vid 1910-års restaurering. Ett epitafium från 1593 över ägaren till Stora Djulö är nu uppsatt på korets norra vägg. Altartavlan är målad 1798 av Pehr Hörberg, den blev åter uppsatt i kyrkan vid en restaurering 1953, från 1916 och fram till detta år var kyrkans altarprydnad en tavla av Olle Hjortzberg. Predikstolen invigdes 1740.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Lindgren, Mereth. (1983). Att lära och att pryda. Om efterreformatoriska kyrkmålningar i Sverige cirka 1530-1630.
Berthelsen, Bertil. (1943). Stora Malms kyrka, Sörmländska kyrkor 12.
Schnell, Ivar. (1966). Stora Malms kyrka, Sörmländska kyrkor 12.
Bergman, Mats. (1986). Stora Malms kyrka, Sörmländska kyrkor 12.
Topografiska arkivet, Sörmlands museum.Sörmländska kyrkor 12, 1986.Vårdplan för Stora Malms kyrka, Nyréns Arkitektkontor..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin