Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan, kyrkogården, tiondeboden och kyrkstallarna utgör en ålderdomlig kyrkomiljö som är kulturhistoriskt värdefull. De förr så vanliga kyrkstallarna utgör idag en sällsynt byggnadskategori i Östergötland. De berättar om en tid då det var kyrkplikt och om den långa väg som många kyrkobesökare hade att färdas.
Kyrkogården
Den timrade tiondebodens funktion som förvaringsplats för sädesskatten till kronan och sockenprästen, är intressant ur ett samhällshistoriskt perspektiv.
En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Simonstorps kyrka utgör en av Östergötlands få träkyrkor och hör även till det ringa antal kyrkor som byggdes under 1600-talet. Den tillkom som S:t Pers kapell i en isolerad skogsbygd med mycket lång väg till kyrkan. Kyrkans byggnadshistoria med dess successivt tillkomna byggnadsdelar visar på kyrkobyggandet som ett mycket krävande ekonomiskt projekt för en fattig socken med knappa resurser. Kyrkans nuvarande utseende har tillkommit under en lång period med kontinuerliga förändringar sedan den uppfördes. Till dess yttre karaktär hör de vita panelklädda fasaderna, väst- och sydingångens vindfång, de rektangulära, småspröjsade fönstren samt långhusets sadeltak som liksom övriga takfall jämte den svängda tornhuven och dess korta spira är spånklädda. Kyrkans interiör präglas av många olika tidsskikt, i synnerhet 1950 års restaurering utförd av Kurt von Schmalensee vars ambition var att återge kyrkan en 1700-talsprägel. Av kyrkans fasta inredning bör predikstolen och altaruppsatsen i barockstil från 1698 framhållas. Det framtagna barockmåleriet i sakristians tak är välbevarat och har ett stort konsthistoriskt värde. Samtida takmålningar finns bevarade även under de nuvarande ytskikten i korsarmen. Ägarna till Rodga säteri har haft ett betydande inflytande över kyrkans utformning genom sina donationer till uppförandet av korsarmen, predikstolen samt kyrkans äldre bogårdsmur.
Sammanfattning
" Simonstorps kyrka utgör en av länets få bevarade äldre träkyrkor, och hör även till det ringa antal kyrkor som byggdes under 1600-talet.
" Kyrkan karaktäriseras såväl till det yttre som till det inre av kontinuerliga förändringar, och speglar flera olika tidsskikt såsom 1600-talets byggnadsideal och 1900-talets ombyggnader.
" Kyrkans fasta inredning i barockstil har ett högt kulturhistoriskt värde, dvs predikstolen och altaruppsatsen från 1698, samt den framtagna takmålningen i sakristian, tidigare korsarmens norra del.
" Ägarna till Rodga säteri har genom sina donationer haft ett betydande inflytande över kyrkans byggande och dess inredning, t ex korsarmens tillkomst.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2006)
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med rektangulärt långhus, smalare femsidigt kor, korsarm och sakristia i norr samt torn i väster. Framför ingångarna i väster och söder finns öppna, panelinklädda vindfång med sadeltak. Kyrkans stomme är av timmer och fasaderna är täckta med vit locklistpanel. Långhus och korsarm med sakristia har en sockel av vit förvandringspanel och korets sockel består av vit liggande panel. Tornet, som är uppbyggt som en klockstapel, täcks av vit liggande panel med panelinklädda stödben. Långhuset täcks av ett sadeltak, koret har ett valmat takfall och sakristian ett valmat sadeltak. Samtliga takfall är spånklädda. Vid takfoten finns dekorativt utformade taktassar. Tornet har en spånklädd fyrsidig bas med en fyrsidig, svängd huv med avfasade hörn krönt av en spira. De parställda ljudluckorna i tjärat trä har en stickbågig form. Hängrännor av trä. Fönstren på långhus, kor och sakristia är rektangulära med vita, småspröjsade träbågar med T-post. Huvudingången är förlagd till tornet i väster och består av en raksluten, tjärad dubbeldörr vars dubbeldörr är dekorerad med kassetter. Ovanför dörren har årtalet 1650 målats. Mitt på södra fasaden finns en ingång med en raksluten, tjärad dubbeldörr vars dörrblad är dekorerad med kassetter. På vindfångets gavelröste finns ett dekorativt kors. Sakristian har en ingång från väster som består av en raksluten enkeldörr med liggande spontad panel. Ett rektangulärt fönster finns ovanför dörren. Trappan utgörs troligen av delar av en kvarnsten.
Långhuset är rektangulärt med trägolv som lades in 1909. Väggarna är vitmålade med en grå bröstningspanel markerad av en smal blå list. Taket utgörs av ett tryckt tunnvalv med vit pappspänning som avslutas nedåt av en profilerad brunmarmorerad list med blågrå inslag. Innanfönster saknas. I väster finns ingången till vapenhuset med gråmålade rakslutna dubbeldörrar med spegelindelning. Den södra ingången har ett vindfång vars inre dörrar är rakslutna, grå släta dubbeldörrar. Långhusets bänkinredning är indelad i fyra öppna kvarter som i norr och söder ansluter mot ytterväggarna. Bänkarna tillkom 1909, då även kvarteren omdisponerades, men omgjordes vid 1950 års restaurering. De är målade i en ljus grå kulör och gavlar och skärmar är fältindelade och målade i två blågrå kulörer. Gavlarna är raka. Predikstolen är placerad framför den södra bänkraden och består av en flersidig korg stående på fot. Den skänktes till kyrkan 1698 av Rodgas dåvarande ägare Hellwegh och var ursprungligen placerad på den norra sidan vid korsarmens öppning. Den fick sin nuvarande placering 1909. En låg trätrappa leder upp till korgen. Ljudtak saknas. Den är målad med en blåvit marmorering och sidorna pryds av rektangulära, blå fyllningar med förgyllda lister. Dopfunten i långhusets främre norra del skänktes 1909 av Yddetorps syförening och är tillverkad i kalksten. En rektangulär nummertavla med blå ram med förgyllning finns på den norra korväggen, och ovanför sydportalen finns ytterligare en rektangulär nummertavla.
I väster finns sedan 1840-talet en orgelläktare som bärs upp av grå fyrkantiga träpelare. Läktarbarriären är rak och målad i brutet vitt med sparsam förgylld dekor. Undertaket består av vitmålade brädor. Bakom den södra bänkraden finns en rak trätrappa som leder upp till läktaren. Läktaren upplyses av två rektangulära fönster i väster. Golvet är täckt av en grå textilmatta. Fasta bänkar saknas, endast en lös grå bänk finns. Orgeln är målad i brutet vitt med sparsamma förgyllningar. Orgelfasaden är från 1800-talets mitt och orgelverket byttes ut 1933 av orgelbyggare Olof Hammarberg. En öppning har gjorts i tunnvalvet för att rymma orgeln på höjden.
Korets trägolv är något högre än golvet i långhuset. Väggarna är vitmålade och saknar den bröstpanel som finns i långhuset. Taket är plant med vit pappspänning. Fönstren är försedda med blyspröjsat katedralglas med inslag av gul- och grönfärgat glas. Altaruppsatsen är tillverkad 1698, men de ursprungliga färgerna på ramverk och skulpturer övermålades 1909 i vitt och guld. Den är försedd med tre målningar av konstnären Måns Grijs från Norrköping, föreställande Nattvarden, Korsfästelsen och Himmelsfärden. Altaret är av trä målat i grått. Altarringen tillkom 1950 och har en femsidig form med öppna sidor. Den är rödmålad med en blå överliggare och beige kvadratiska fyllningar med förgyllda lister. Knäfallet är textilklätt.
Norra korsarmen tillkom 1697 och bekostades av ägaren till Rodga för att brukas av gårdens folk. I likhet med långhuset ligger ett brädgolv och taket är ett plant vitmålat trätak. Väggarnas timmer är frilagt sedan 1950 och är vitmålade. Bänkarna är lika långhusets bänkar, och indelade i två kvarter.
Sakristian är belägen i korsarmens norra del, som avskiljdes under senare delen av 1800-talet. Golvet är ett obehandlat brädgolv och taket är plant Ytterväggarnas timmerstomme har frilagts medan innerväggarna har stående panel. Väggarna är blå med stänkmålning, en färgsättning som återgår på den ursprungliga väggfärgen. Takets ursprungliga barockmålning med bladornamentik, eventuellt från 1710, frilades 1950. Innanfönster saknas. Sakristiedörren är en enkel, raksluten brun bräddörr. I väster finns ett vindfång till en ytterdörr. Innerdörren är en raksluten enkeldörr med spegelindelning och ytterdörren en raksluten, slät, grå enkeldörr. Längs den södra väggen finns en inbyggd skåpinredning med släta luckor. I övrigt finns ett enkelt altare samt skrivbord och stolar.
Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och har ett obehandlat brädgolv, grå träväggar och ett plant grått innertak av trä. Ytterdörrens insida är en gråmålad bräddörr. Dörren till långhuset är en raksluten, grå dubbeldörr med spegelindelning. Längs väggarna finns väggfasta bänkar. Inbyggt i den södra väggen finns en trappa till tornet.
Tornet nås via en inbyggd trappa i vapenhuset. Den första våningen har ett obehandlat brädgolv, oisolerade omålade brädväggar och det ovanliggande bjälklaget som tak. Här finns klockans spelverk samt äldre inventarier såsom en nummertavla och del av en altarring som troligen härrör från 1909 års restaurering. En öppen trätrappa leder upp till den andra våningen som är klockvåning. Storklockan är gjuten 1670 och lillklockan 1908.
Fasadkulör (2006): Vit
Inventeringsår 1997
Historiken kompletterad vid inventeringen 2006:
Genom ett kungligt brev 1640 gavs tillstånd att uppföra ett kapell i Simonstorp med anledning av det långa avståndet till sockenkyrkan i Kvillinge. Det stod färdigt 1650 och kallades S:t Pers kapell, uppkallat efter Petrus Franc, kyrkoherden i Kvillinge. Till en början bestod det enbart av det nuvarande långhuset som är timrat. Under senare delen av 1660-talet byggdes en sakristia på nordsidan, och ytterligare ett decennium senare tillkom det tresidiga koret i öster. Under 1680-talet rödfärgades de timrade väggarna och taken kläddes med spån. År 1697 tillkom en korsarm på nordsidan, och sakristian flyttades då till långhusets södra sida. Byggandet av korsarmen bekostades av dåvarande ägaren till Rodga säteri, Hans Peter Hellwegh. Han hade startat ett segelduksväveri i Rodga som hade många anställda. Korsarmen var ämnad för gårdens folk och kom därför att kallas Rodga-kyrkan. Hellwegh skänkte även kyrkans predikstol 1698. Vid samma tid tillkom också altaruppsatsen i barockstil med målningar av konstnären Måns Grijs från Norrköping. Kyrkan ommålades invändigt 1710 av mäster Peter Jönsson, och eventuellt tillkom korsarmens och sakristians takmålningar i barockstil vid detta tillfälle. På 1720-talet försågs kyrkan med en ny bänkinredning av snickaren Hans Boman från Rodga, vars gravsten finns på kyrkogården. År 1757 byggdes ett torn vid västgaveln, varmed klockstapeln från 1670-talet revs. Under 1800-talet tillkom det ett vapenhus framför tornet, troligen avses det vindfång som finns ännu idag. En orgelläktare byggdes på 1840-talet, och något senare fick kyrkan en orgel. Orgelfasaden finns ännu kvar men orgelverket byttes ut 1933 av orgelbyggare Olof Hammarberg. Under senare delen av 1800-talet skedde flera förändringar, bl a avdelades den norra delen av korsarmen som sakristia varmed sakristian i söder revs. Kyrkans fasad kläddes med panel och yttertaken täcktes med papp.
Vid arkitekten Axel Lindegrens restaurering av kyrkan år 1909 gestaltades kyrkan i den rådande jugendstilen. Innertaket av bräder överkläddes med papp som försågs med dekorationer av konstnären C R Forslund. Inredningen målades i vitt och guld och stora delar av den fasta inredningen omgestaltades, bl a ersattes den slutna bänkinredningen från 1700-talet med öppna bänkar, nya fönster tillkom och altarringen byttes ut. Predikstolen som tidigare varit placerad på norra sidan vid korsarmens öppning flyttades till den södra sidan varmed bänkarnas kvartersindelning omdisponerades. En ny dopfunt skänktes till den nyrenoverade kyrkan av Yddetorps syförening. På 1930-talet återfick taken sin spåntäckning. Nästa större renovering skedde 1950 och leddes av arkitekten Kurt von Schmalensee som ville återge kyrkan något av dess 1700-talskaraktär. Bänkinredningen omändrades, 1909 års dekorativa takmålningar avlägsnades, korsarmens timmerväggar frilades och då sakristian renoverades påträffade man takets barockmålningar som konserverades. Den senaste restaureringen utfördes 1986 av ingenjör Ture Jangvik. Interiören och inredningen renoverades varsamt, predikstolens ursprungliga färger i grått, blått och rödbrunt fick dominera korpartiet och altarringen. Sakristians väggar färgsattes efter förebild av en ursprunglig stänkmålning som påträffades.
År 1650 Invigning
Invigning av biskopens bror Claudius Prytz, Norrköping.
År 1650-1655 Nybyggnad
Klockstapel uppfördes på kyrkogården.
År 1670 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan.
År 1670-1679 Nybyggnad
En ny klockstapel ersatte den gamla stapeln. Beslogs med bräder på 1680-talet.
År 1698 Fast inredning - predikstol
Predikstol bekostad av Hans Peter Hellwegh.
År 1698 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats med målningar av konstnären Måns Grijs, Norrköping.
Konstnär: Måns Grijs
År 1710 Ändring
Ändring - Bänkar tillverkade av snickaren Hans Boman från Rodga.
Hantverkare - Målare: Peter Jönsson
År 1720-1729 Fast inredning - bänkinredning
Bänkar tillverkade av snickaren Hans Boman från Rodga.
År 1734 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklocka gjuten. Ersattes 1908.
År 1840-1855 Fast inredning - orgel
Orgel.
År 1840-1849 Fast inredning - läktare
Orgelläktare.
År 1908 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan gjuten, ersatte en klocka från 1743.
År 1909 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt skänkt av Yddetorps syförening
År 1909 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Innertaket av bräder överkläddes med papp som försågs med dekorationer av konstnären C R Forslund. Nya fönster, färgat glas i korets innerfönster, förstoring av ett fönster på norrsidan. Nytt trägolv. Långhuset försågs med bröstpanel. Stora delar av den fasta inredningen omgestaltades, bl a ersattes den slutna bänkinredningen från 1700-talet med öppna bänkar, altarringen byttes ut. Predikstolen som tidigare varit placerad på norra sidan vid korsarmens öppning flyttades till den södra sidan varmed bänkarnas kvartersindelning omdisponerades. Arkitekt Axel Lindegren, Stockholm.
Arkitekt: Axel Lindegren
Konstnär: C R Forslund
År 1933 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverk byggt av Olof Hammarberg bakom en fasad som är ungefär samtida med orgelläktaren.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1950 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning.
År 1986 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Invändig ommålning. Varsam renovering av predikstol vars ursprungliga färger fick dominera korparti och altarring. Stänkmålning i sakristian. Konservering av altaruppsatsens målningar. K-Konsult Ture Jangvik. Bröderna Ek måleri och fasad. Konservator Östergötlands länsmuseum.
Hantverkare - Målare: Bröderna Ek
Arkitekt: Ture Jangvik
År 1987 Teknisk installation - VA
Teknisk installation - VA.
SIMONSTORPS KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Simonstorps församling Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
Nisbeth, Å: Simonstorps kyrka. 2:e uppl. 1992..
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Nisbeth, Åke, Simonstorps kyrka, Linköping 1969.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands länsmuseums arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin