Motivering (skydd): Kulturhistorisk bedömning
Jonsbergs kyrka med kyrkogård, klockstapel, gravkapell, omgärdning och grindar utgör en väl samlad miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Klockstapeln lär enligt uppgift vara uppförd redan 1692 och har mycket höga kulturhistoriska värden. Gravkapellet utgör ett intressant exempel på ett sätt att försöka att anpassa det nyuppförda gravkapellets utformning efter kyrkans dåvarande utseende. Gravkapellet har därigenom en klar koppling till Bergstens numera helt utplånade restaurering av kyrkan. Dessutom har det en lokal anknytning då det är ritat av byggnadsingenjör G Hellström på Gottenvik. Kyrkogårdens omgärdning har en skiftande karaktär med bl a stenmurar och staket av gjutjärn. Det senare är mycket ovanligt på kyrkogårdarna i Östergötland. Grindarna har olika utformning där de båda pargrindarna i norr har en mer påkostad utformning som betonar kyrkogårdens huvudingångar. Gångsystemet med grusade gångar stämmer i huvudsak överens med de gångar som syns på flygfoto från 1954. Gångarna är viktiga för kyrkogårdens struktur då de indelar kyrkogården i kvarter och kvarteren i olika delar som delvis fått olika karaktär. När det gäller vegetation är den stora eken invid kyrkan dominerande och har en framträdande placering vid kyrkans ingång. Rygghäckarna understryker delar av kyrkogårdens strikta karaktär. Tujor och ädelgranar invid gravkapellet har här en äldre tradition.
De två stora familjegravarna med sandtäckt yta hör till en gravtradition som troligen växte fram under andra delen av 1800-talet och var mycket vanligt förekommande i länet. Denna typ av gravar omgärdades oftast av häckar eller stenramar, men även staket i gjutjärn eller järnsmide förekom, liksom pollare med kätting. De båda fotografierna ovan visar att det åtminstone vid mitten av 1900-talet var häckomgärdning som var vanligast. Denna typ av gravanläggning har försvunnit till stor del i länet genom senare tiders omläggningar av gravkvarter och de har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Idag är det endast de två tidigare nämnda stora familjegravarna som har kvar en äldre marktäckning och omgärdning på kyrkogården i Jonsberg. Häckomgärdning fanns inte bara runt familjegravarna utan även de enklare s k linjegravarna verkar ha varit omgärdade. Linjegravar har funnits i samtliga tre kvarter och idag finns delar av detta system bevarade i kvarter A och B. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. När linjerna var fullbelagda, eller efter ett visst antal år, grävdes de om undan för undan. I kvarter A finns det troligen rester kvar av en äldre och en yngre linje. På länets kyrkogårdar var det vanligt att familjegravarna låg i kvarterens ytterkanter och linjegravarna i kvarterens mitt. I Jonsberg verkar detta ha varit fallet i delar av kvarteren, bl a södra delen av kvarter A och B. Det var också vanligt att familjegravar låg invid kyrkogårdsmuren. Denna struktur går att avläsa på kyrkogården än idag och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde.
Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de mer ålderdomliga gravvårdarna från 1800-talet och gravvårdar av speciell typ så som obelisker, s k bautastenar och avbrutna livsträd samt gravvårdar av lokalhistoriskt intresse. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I Jonsberg visar titlar som mästerlots och fyrmästare på att det är en kustsocken. I övrigt finns här bl a hemmansägare, högreståndstitlar så som kammarherre och sentida yrkestitlar.
BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A Gravplats nr 1-339
Kulturhistorisk bedömning
Kvarterets struktur har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Detta gäller indelningen i familjegravar och s k linjegravar. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. När linjerna var fullbelagda, eller efter ett visst antal år, grävdes de om undan för undan. I kvarter A finns det troligen rester kvar av en äldre och en yngre linje. I kvarteret finns de enda två gravarna som har kvar en äldre marktäckning med sand och omgärdning med buxbomshäck. Det är två stora familjegravar som hör till egendomarna Broxvik och Gottenvik. Bland enskilda gravvårdar med speciell utformning märks obelisk, s k bautasten samt två avbrutna livsträd.
Kvarter B Gravplats nr 1-311
Kulturhistorisk bedömning
Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a gravvårdar från tidigt 1900-tal och gravvårdar med titlar. Rygghäckarna i norra och mellersta delen understryker den strikta karaktären.
Kvarter C Gravplats nr 1-426
Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret har kvar delar av en äldre indelning med familjegravar och s k linjegravar. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. Linjegravvårdar finns kvar i kvarterets norra del. Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. I kvarterets mellandel finns en del mer påkostade gravvårdar som hör till tidigare omgärdade familjegravar, de flesta av svart granit. Bland gravvårdar med speciell utformning märks två s k bautastenar och en obelisk.
Rygghäckarna bidrar till kvarterets i huvudsak strikta karaktär.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2004)
Fasadkulör (2004): Röd
Inventeringsår 1997
Historiken kompletterad vid inventeringen 2004:
KYRKOBYGGNADEN
Den äldsta kända kyrkan vid Jonsbergs säteri lär ha varit ett träkapell av okänd ålder, men var sannolikt uppfört under slutet av 1500-talet. Det ska ha varit beläget på platsen för dagens herrgårdsbebyggelse och revs i samband med att ett nytt träkapell uppfördes 1609. Kapellet uppfördes av timmer på initiativ av ägaren till Jonsbergs säteri och var beläget på samma plats som den nuvarande kyrkan. Först 1692 fick Jonsberg ett eget komministerboställe och diskussionerna påbörjades om att uppföra en ny kyrka. Det dröjde till 1725 innan man började bygga en ny kyrka. Vid den här tiden uppfördes nästan samtliga nya kyrkor av sten. I Jonsberg valde man dock att fortsätta bygga i trä. Kyrkan uppfördes av timmer under ledning av den tyskfödde byggmästaren Christoffer Andersson från Norrköping. Den invigdes 1726 och har en tidstypisk senbarock korsformig centralplan med rakslutet korparti i öster och vapenhus i väster. Sakristian är belägen i vinkeln mellan norra korsarmen och koret. Taken är valmade och var ursprungligen spåntäckta. Huvudingången är via vapenhuset i väster, men ingångar finns även på södra och norra korsarmen samt till sakristian.
Kyrkorummets inredning tillkom successivt under 1700-talet. Bänkarna och altarrundeln härstammar från 1726. På 1740-talet dekorerade målaren L Hagander läktarbarriären, taket försågs med en plafondmålning och väggarna med draperimålningar. Predikstolen är tillverkad 1756 av bildhuggaren Niclas Österbom i Norrköping och var en gåva av de dåvarande ägarna till Jonsbergs säteri. Samma år tillverkade Jonas Wistenius i Linköping en orgel, som Österbom utförde fasaddekorationer till.
År 1904 fick arkitekten Carl Bergsten i uppdrag att genomföra en restaurering av kyrkan. Carl Bergsten (1879-1935) var en originell och radikal arkitekt, som var starkt influerad av samtidens strömningar från Wien. Han kom från Norrköping, där han bl a medverkade i Norrköpingsutställningen 1906. Han har även ritat vissa betydelsefulla milstolpar inom svensk arkitekturhistoria, som t ex Hjorthagens kyrka 1904-09 och Liljevalchs konsthall 1913-17, båda i Stockholm. I Jonsbergs kyrka omgestaltade han kyrkorummet i en stram s k wienerjugend. I samband med renoveringen fick även kyrkan en ny dopfunt av kolmårdsmarmor.
Stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee uppgjorde ett förslag till restaurering av kyrkorummet 1943 och vid den tidpunkten uppskattades inte Bergstens tillägg. "De anordningar, som utfördes vid "restaureringen" år 1904 torde i allt väsentligt böra undanröjas". En första etapp påbörjades och den strama blad- och blomsterornamentiken på vägg- och takfälten målades över i vitt. Riksantikvarieämbetet ansåg att en mer omfattande restaurering borde komma till stånd och det dröjde till i slutet av 1950-talet innan ombyggnadsarbetena återupptogs. Det spåntäckta taket ersattes av ett koppartak. Mitt under renoveringsarbetena, i september 1958, utbröt en brand i kyrkans västra del. Wisteniusorgeln och Haganders takmålning totalförstördes och läktaren, altartavla m m rök- och vattenskadades. Takets nya kopparplåt räddade sannolikt kyrkan från att brinna ner helt och hållet.
Efter branden tog restaureringen ny fart. Kyrkan präglas idag totalt, såväl exteriört som interiört, av den ombyggnad som då skedde under ledning av von Schmalensee. Fasaderna, som någon gång under årens lopp försetts med en vit spritputs, kläddes in med panel och knutlådor och rödfärgades samt försågs med nya fönster och portar. Fönstren är kopplade med antikglas i blyspröjs i ytterbågen, korfönstren är försedda med glasmålningar med evangelistsymbolerna. Kyrkorummet, som har tredingstak, försågs med nytt golv, ny väggpanel med kopior av Haganders draperimålningar och en ny läktare byggdes upp i väster. Orgeln levererades från firman Gebrüder Jehmlich i Dresden. Schmalensee ritade en ny orgelfasad med användning av några av Österboms 1700-talsdekorationer, som klarat sig undan branden. Predikstolen, som är placerad i nordöstra korsarmshörnet, skadades vid branden, men kunde återställas. Även altarringen och den slutna bänkinredningen från kyrkans byggnadstid kunde räddas. Den senare är dock ombyggd och förändrad vid ett flertal tillfällen. Schmalensee ritade ett nytt altarbord av tegel med kalkstensskiva. Den nuvarande altarprydnaden är delar av en altaruppsats av gotländsk sandsten från 1647, som skänktes av den dåvarande landshövdingen på Gotland och tillika ägare till Jonsbergs säteri. Altarprydnaden är ett gotländskt stenarbete och har flera motsvarigheter i gotländska kyrkor.
År 1647 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats av gotländsk sandsten, skänkt 1647 av riksrådet och landshövdingen på Gotland och ägaren till Jonsbergs säteri Åke Ulfsparre. Återfanns under kyrkgolvet vid renoveringen 1904. Delar kvarstår och återanvändes 1959 i dagens altarprydnad.
År 1726 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, korsarmar, sakristia och vapenhus. Uppförd av timmer med korsformig plan, sakristia i norr samt vapenhus i väster. Byggmästare Christoffer Andersson, Norrköping.
Byggmästare: Christoffer Andersson
År 1726 Fast inredning - bänkinredning
Moderniserad vid flera tillfällen, senast 1959.
År 1726 Fast inredning - altarring
Altarrundel av trä.
År 1726 Invigning
Invigning midsommardagen av prosten Serlachius, Östra Husby.
År 1741-1742 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Draperimålningar runt fönstren, oljemålning som takplafond samt målningar på duk uppsatta på läktarbarriären, föreställande de 12 apostlarna av L Hagander.
Konstnär: L Hagander
År 1756 Fast inredning - orgel
Orgelverk byggt av Jonas Wistenius, Linköping, fasadens dekorationer tillverkade av bildhuggare Niclas Österbom. Endast dekorationerna räddades vid branden 1959.
Orgelbyggare: Jonas Wistenius
Konstnär: Niklas Österbom
År 1756 Fast inredning - predikstol
predikstol, sannolikt tillverkad av bildhuggaren Niclas Österbom, gåva av ägarna till Jonsbergs säteri, Rudbeck och Mörner af Morlanda. Brandskadades 1959 och rekonstruerades.
Konstnär: Niklas Österbom
År 1799 Specifika inventarier - altarskåp
Ett senmedeltida altarskåp inköptes från Häradshammars kyrka, såldes 1894.
År 1843 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan.
År 1890-1899 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla, målad av prosten G Lundqvist i S:t Anna, förstörd vid branden 1959.
Konstnär - Dekormålare: Gustaf Lundqvist
År 1896 Ändring
Ändring - Orgelverket från 1756 ombyggdes av orgelbyggare Gustaf Lundqvist, Linköping.
Orgelbyggare: Gustaf Lundqvist
År 1900 Specifika inventarier - dopfunt
Kolmårdsmarmor.
År 1903 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan.
Klockgjutare: Joh. A. Beckman, Stockholm
År 1959-1960 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Extreriör ombyggnad, ny gjuten grund, rötskadat timmer utbyttes mot friskt, två igensatta korfönster togs upp, övriga fönsteröppningar gjordes nya med korfönstren som förebild, nya småspröjsade kopplade fönster med antikglas, fasaden försågs med rödfärgad (80% tjära 20% rödfärg) träpanel. Interiör ombyggnad, kyrkan "återställdes i så gott som ursprungligt skick". Golvet togs upp och nytt brädgolv lades. Innanväggarna försågs med träpanel med målade kopior av Haganders målningar. Väggar och tak målades med temperafärg. Bänkinredningen moderniserades. Utrymmen för bibliotek och inventarier m m inrättades i korsarmarnas yttre delar. WC och kapprum inrättades i en förstuga till den helt nyinredda sakristian. Predikstolen restaurerades. Sammanställning av delarna till 1647 års altaruppsats. Nytt altarbord av tegel. Arkitekt Kurt von Schmalensee. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping. Byggmästare Algot Johansson.
Ny orgel och orgelläktare. Orgelverk byggt av Gebrüder Jehmlich, Dresden. Orgelfasad med användning av bevarade delar från 1700-talsorgeln och läktare ritade av Kurt von Schmalensee.
Byggmästare: Algot Johansson
Konservator: Bertil Bengtsson
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1971 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasaderna målades med en blandning av rödfärg och tjära. Stagnborgs Måleri, Östra Ny.
År 1979-1980 Underhåll
Renovering av klockstapeln.
År 1981 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasaderna ströks med en blandning av rödfärg och tjära, fönstren målades vita. Stagnborgs Måleri, Östra Ny.
År 1995 Specifika inventarier - textilskåp
Liggande textilförvaring i sakristian.
JONSBERGS KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Jonsbergs församling Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
Nisbeth, Å: Jonsbergs kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 1976.
Höglund, E: Altarskåpet från Jonsberg. 1995.
.
Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet.
Byggnadsregistret, Riksantikvarieämbetet.
Bebyggelseregistret, kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2000; rev. 2003-12-09
Manuskript till Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet.
Nisbeth, Åke, Jonsbergs kyrka, Linköping 1976.
Norrköpings Tidningar
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-N, Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952
Westin, Sven, "Jonsbergs kyrka brinner". Kopia finns bl a i ÖLM
Östergötlands byggnadsminnen, vägvisare till 65 byggnadsmiljöer. Red. Anders Moderatho. Länsstyrelsen i Östergötlands län 1984.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
Östgöta Correspondenten.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin