Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Östra Vingåkers kyrka är uppförd i en småskalig odlings- och skogsbygd kring sjöarna i Nyköpingsåns övre vattensystem. Den mesta åkerjorden närmast omkring kyrkbyn har vunnits genom sjösänkningar och utdikning av mossar. Större delen av socknen tillhörde tidigt frälset och ovanligt många gårdar fick säteriprivilegier. Lasstorp, Claestorp från och med 1600-talet, lade under sig flera av de andra säterierna och blev socknens största gods. Godset Claestorps inflytande har präglat bygden under lång tid, vilket bland annat har resulterat i en enhetlig bebyggelse på arrendegårdar och torp.
Kyrkbyn som växte upp kring kyrkan är till stora delar välbevarad, även om byggnaderna har fått nya funktioner, främst som privatbostäder. I kyrkans närhet finns den tidigare sockenstugan och kyrkskolan, ursprungligen uppförd på 1750-talet och påbyggd 1845-46. I anslutning till denna byggnad ligger även syskolan från 1864 och slöjdskolan från 1872. I byn finns vidare tidigare handelsbod, prästgård och IOGT-lokal. Omedelbart öster om bogårdsmuren står det byggnadsminnesförklarade kyrkstallet.
KYRKOANLÄGGNINGEN - De äldsta delarna av Östra Vingåkers kyrkogård omges sedan kyrkans uppförande 1749-53 i norr, öster och söder av en murad och putsad bogårdsmur. Bogårdsmuren ansluter i söder till klockstapeln samt till gravkoret för Claestorp, d v s för ätterna Stromberg och Lewenhaupt.Yngre delar av kyrkogården omges av en häck respektive en gärdsgård.
Kyrkobyggnaden ingår i en enhetligt planerad anläggning. Kyrkan med flankerande klocktorn och gravkor minner om en senkarolinsk herrgård, omgiven av mur och stora lövträd. KYRKAN - Östra Vingåkers kyrka uppfördes under åren 1749 till 1753 efter ritningar av Pehr Sundling som en korskyrka med en utskjutande sakristia i öster. Kyrkans murar är uppförda i tegel, putsade och avfärgade i brutet vitt. Kyrkans mansardtak täcks av skivtäckt, fabrikslackerad plåt.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans exteriör är välbevarad sedan uppförandet och i stora drag har enbart ytskikten förändrats. Även invändigt är kyrkan i stora drag välbevarad även om delar av inredningen har bytts ut eller byggts om, bland annat bänkinredningen och läktarna.
Kyrkans exteriör präglas av sin i huvudsak bevarade ursprungliga gestaltning och den är därmed ett välbevarat exempel på en byggnad från mitten av 1700-talet. Mest karaktärsdanande är dock den omgivande miljön och den från början välplanerade anläggningen kring kyrkan med bogårdsmur, klocktorn/sockenmagasin och gravkor från 1750-talet. Anläggningen ger kyrkan karaktären av en senkarolinsk herrgårdsbyggnad med en omgivande parkliknande kyrkogård med höga lövträd.
Kyrkans interiör upplevs som ett enhetligt, enkelt kyrkorum med en relativt klar 1700-talskaraktär, trots att en stor del av ursprunglig inredning har ersatts eller byggts. Kyrkorummet har en i grunden rokokokaraktär med tryckta tunnvalv och fönstrens utformning, medan korsformen och rummets färgsättning snarare andas senbarock. Interiören präglas även av alla donerade gåvor från godsen i kyrkans närhet. Samlade i kyrkan ger dessa föremål en stark historisk återkoppling till det samhälle och den tid i vilken kyrkan uppfördes. Dessa föremål har var för sig även höga konsthistoriska värden.
Av stor vikt för upplevelsen av kyrkorummet är att den allmänna 1700-talskaraktären vid framtida åtgärder eller förändringar behålls eller stärks.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Den närmast unika miljön med kyrka, bogårdsmur, gravkapell, klockstapel, och kyrkstallar - Den välbevarade exteriören sedan nybyggnaden 1749-53- Interiörens i huvudsak välbevarade 1700-talskarkatär - Kyrkans och inventariernas starka koppling till herrgårdslandskapets representanter - Kyrkan får ett regionalt intresse i och med att Pehr Sundling (1703-85), självlärd arkitekt/byggmästare vid nybyggnaden 1749-53, även var involverad i byggnadsarbeten vid flera andra kyrkor i Södermanland, bland annat ombyggnad av Råby Rekarne kyrka (1762) samt ritning till nybyggnad av Lerbo kyrka (1767). Sundling var möjligen även involverad i den genomgripande ombyggnaden av Västra Vingåkers kyrka (1783), som till planformen påminner om Östra Vingåker. Samtliga kyrkor försågs med sakristia i öster.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2006)
Östra Vingåkers kyrka omges av en kyrkogård som etappvis har utökats åt väster, senast 1999. De äldsta delarna av kyrkogården omges sedan kyrkans uppförande 1749-53 i norr, öster och söder av en murad och putsad bogårdsmur. Muren har en svartmålad sockel och täcks av ett sadeltak med rött, enkupigt tegel och nockpannor. Bogårdsmuren ansluter i söder till klockstapeln samt till gravkoret för Claestorp, d v s för ätterna Strömberg och Lewenhaupt, båda byggnaderna uppförda på 1750-talet. Kyrkogårdsutvidgningarna omges av en häck respektive en gärdsgård. Längs murar och gångar växer äldre trädrader.
Huvudingången till kyrkogården är placerad mellan gravkoret och klockstapeln i den södra muren. Ingången är utförd med en stor järngrind mellan murade pelare, vilken flankeras av två mindre gångportar. Ytterligare grindförsedda ingångar finns i den södra murens västra del, den norra murens östra del samt i den östra muren. Från ingångarna, utom den nordöstra, leder grusgångar fram till kyrkans portar samt runt kyrkobyggnaden. Grusgångarna kantas delvis med granitsargar.
Minneslunden är anordnad väster om kyrkan på den tidigare gravplatsen för familjen Arfwedson, Beckershof (1838-1990). Minneslunden omges av en stensarg med ett svartmålat smidesjärnräcke med grindar.
Kyrkobyggnaden ingår i en enhetligt planerad anläggning. Kyrkan med flankerande klocktorn och gravkor minner om en senkarolinsk herrgård, omgiven av mur och stora lövträd. Klocktornets bottenvåning var inredd som sockenmagasin medan mellanvåningen var avsedd som depå för kyrkans panter.
Sörmlandsbygden 1988:2.
Sörmländska kyrkor 34, 1944, 1961, 1971
Topografiska arkivet, Sörmlands museum.
Östra Vingåker – en sockens historia, Eddy Rask (red.) 2004
Dag Forssblad, inventeringstillfället 2006
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 ÖSTRA VINGÅKER
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1491, år 1900: 2654, år 1995: 1743
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Kapellförsamling utbruten ur Västra Vingåker 1642.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på Vingåkersåsen i skogsmark i utkanten av godset Klastorps ägor i den västra delen av sörmländska sjöplatån. Invid östra muren finns de gamla kyrkstallarna från 1840-talet kvar (byggnadsminne).
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Ett kapell i trä invigdes 1642. Byggnaden var rektangulär med tresidigt avslutat korparti och en sakristia i norr. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande murade kyrkan uppfördes 1749-53 under ledning av byggmästare Pehr Sundling. Kyrkan som är tornlös har latinsk korsform med rakslutet korparti och utbyggd sakristia i öster.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - De flacka taken har brutet takfall. Ingångar i väster, norr och söder. Den västra ingången markeras av en fronton och pilastrar. I kyrkan finns tre läktare, i väster och i vardera korsarmen. Predikstolen med nordstjärnemotiv är från kyrkans byggnadstid. Altartavlan, som är en kopia av Rubens korsnedtagning, är målad 1839 av Gustaf Adolf Engman. Ett fönster placerat över altaret i öster sattes igen 1914. Kyrkan genomgick en restaurering 1999 under ledning av Björn-Olof Köllner.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
År 1991-1992 Nyanläggning - Minneslund
Minneslund anordnades vid den Arfwedsonska graven väser om kyrkan
År 1999 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgades
År 2004 Ändring - Inhägnad, mur
Bogårdsmuren renoverades
Norberg, Rune. (1971). Östra Vingåkers kyrka, Sörmländska kyrkor 34.
Sörmlandsbygden 1988:2. Sörmländska kyrkor 34, 1944, 1961, 1971. Topografiska arkivet, Sörmlands museum. Östra Vingåker - en sockens historia, Eddy Rask (red.) 2004. .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin