Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkobyggnaden med den omgivande kyrkogården utgör en viktig historisk symbol i stadsbilden.
Kyrkogården
En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Motala kyrka representerar de kyrkor som om- eller nybyggdes under slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet till följd av befolkningsökningen. Delar av kyrkans södra mur härstammar från medeltiden och utgör en viktig källa till kunskap om medeltida byggnadsteknik och kyrkans äldre utformning. Kyrkans exteriör präglas av de förändringar som skett framför allt i mitten av 1800-talet då tornet tillkom och kyrkan fick ett nygotiskt formspråk och vid 1950-talets förändringar med ny spira, fönster och dörrar. Det 1844-46 nybyggda tornet är ett tidigt exempel i länet på de nygotiska arkitekturidealen, som utvecklades under 1800-talets senare del.
Interiören har liksom exteriören kontinuerligt förändrats. Intressanta arkitekturdetaljer utgör de kvarvarande spåren efter byggmästaresläkten Nyströms tillägg, som t ex predikstolen och arkitekt Agi Lindegrens restaurering, som vapenhusets portik. Socknens adliga familjer har genom frikostiga gåvor satt sin prägel på kyrkan, bl a altaruppsatsen och begravningsvapnen. Gravkoren för släkterna Kugelhielm och Gyllenram och gravhällarna är även värdefulla inslag i kyrkobyggnaden. Motala verkstads betydelsefulla ställning i staden framgår även av generösa donationer.
Kyrkans olika glasmålningar från sekelskiftet 1900 och fram till 1970-talet följer en äldre kyrklig tradition. Kyrkan har även en för landsorten ovanlig modern uppsättning kyrkotextilier av hög konstnärlig kvalitet av textilkonstnären Sten Kauppi.
Sammanfattning
" Det bevarade medeltida murverket och sakristians järndörr utgör värdefulla historiska dokument.
" Såväl exteriören som interiören präglas av olika tiders tillägg, ombyggnader och restaureringar, där byggmästarna Nyström och arkitekt Agi Lindegrens tillskott, representerar arkitektur- och restaureringshistoriska samt regionala värden.
" Kyrkans historia är intimt förknippad med socknens stora gårdar samt Motala verkstad. Ägarna har genom årens lopp donerat betydelsefulla inventarier och inredning till kyrkan.
Inventeringsår (1993)
Byggnadsdel (1993): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2006)
Exteriör beskrivning
Kyrkan är orienterad med tornet i väster och består av ett rektangulärt långhus med ett i öster något smalare femsidigt kor och sakristia på norra sidan. Kyrkan är uppförd av granit, kalksten och tegel. Fasaderna är tunt putsade och kvastade samt avfärgade i bruten vit. På södra sidan finns ritsningar i putsen efter äldre fönsteröppningar och eventuella skarvar. Årtalet 1774 i smidda siffror är placerat under taklisten. Korets östra vägg har spår efter lisenindelning. Sockeln är putsad och ofärgad. Tornet är dekorativt utformat med bl a spetsbågiga blinderingar. Långhuset täcks av ett brutet sadeltak med två avsatser som är valmade över koret. Sakristian täcks av ett högt valmat tak. Samtliga tak och tornets höga spira är kopparplåtsklädda. Även ståndrännor och stuprör är av kopparplåt. De stora spetsbågiga fönsteröppningarna är symmetriskt placerade och försedda med stålbågar med färgat antikglas, tillkomna i samband med renoveringen 1952-53. Sakristians fönster har dock träbågar. Fönsterblecken är av kopparplåt. Ljudöppningarna är spetsbågiga och även de klädda med kopparplåt. Över sockeln på koret finns tre järnluckor till ett gravkor för släkten Gyllenram. Huvudingången är via tornet i väster. Portalen är spetsbågig i nygotik och flankeras av fialer av vitmålat gjutjärn. Pardörrarna är klädda med kopparplåt och tillkom 1952-53. Över porten finns en kalkstenstavla med årtalet MDCCCXLVI. En koringång finns på södra sidan. Dörrbladen är av samma typ som till västportalen. Över dörren finns en spetsbågig fönsteröppning med metallbåge och därinnanför någon typ av ventilationsanordning. En dörr finns även på sakristians östra sida. Dörrbladet är kopparplåtsklädd med överljusfönster med antikglas i blyspröjs. Väster om sakristian finns en nedgång till ett pannrum under sakristian. Dörren är klädd med liggande blågrå panel.
Interiör beskrivning
Långhuset är rektangulärt med golv av kalkstensplattor, inlagt 1952-53. Bänkkvarteren har trägolv. Väggarna är vitputsade och taket täcks av ett trätunnvalv med blåmålade brädor som avslutas nedåt av en kraftigt profilerad list. På norra väggen är kyrkans altartavla från 1856 placerad. Den är målad av Johan Zacharias Blackstadius och framställer Jesu uppståndelse ur graven. I väster finns sedan 1981-82 utvidgade läktarunderbyggnader. Väggarna är klädda med vitmålad väv mot kyrkorummet. Under läktaren finns utrymme för förråd och städskrubb, vilka nås via gråmålade dörrar från kyrkorummet. Från mittgången når man förutom läktartrapporna även kontor/omklädningsrum i söder och i norr kapprum och handikapp -WC. I väster har ett vindfång skapats. Till vindfånget leder gråmålade svängdörrar, som sannolikt ursprungligen varit glasade. Vindfångets tak består av ett kassettindelat vitmålat valv, sannolikt tillkommet vid renoveringen 1901-1906. Vid sydportalen finns sedan 1952-53 ett vindfång med laserade dörrar i gröngult. Fönsteröppningarna är försedda med metallbågar. Över koringången finns en glasmålning med följande text; Till minne af silferbröllopet af Cap. Joh. Aug. Carlsson och hans fru Hilma född Schenström okt 1900 stiftadt af svärsonen prof. Fritz Geiges /:::/ och hans hustru Maja.
Bänkarna är indelade i fyra kvarter. De tillkom 1952-53 och är slutna mot mittgången, men öppna mot sidogångarna. Luckorna har blåmarmorerade speglar och bänkarnas insidor är brunlaserade. Predikstolen är placerad på norra sidan och är tillverkad omkring 1850 av byggmästarsläkten Nyström. Korgen är rund med förgyllda reliefprydda fält. Vid renoveringen 1952-53 fick den direktuppgång från sakristian. I väster bärs orgelläktaren upp av kvadratiska pelare med kannelyrer. Barriären har ett utskjutande mittparti, spegelindelning och är målad i ljusblått, grönt, brunt och gult. Läktaren når man via trappor i läktarunderbyggnadernas västra del. Trappstegen är täckta med linoleummatta liksom orgelläktarens golv. Den norra trappan har ett äldre räcke, sannolikt tillkommet vid 1901-06 års renovering. På norra sidan finns några bänkar bevarade och sedan 1981-82 ett inrett kapprumsutrymme. Orgelfasaden härstammar delvis från Per Schiörlins orgel, som byggdes 1798-1800. Fasaden är målad i ljust grått med förgyllningar, delvis med s k Nyströmsornament. Orgelverket är nytt och byggt 1999-2000 av Kaliff & Löthmans orgelbyggeri. Spelbordet är vänt mot öster.
Koret är jämnbrett med långhuset och golvet ligger två trappsteg högre än långhusets golv. Vid renoveringen 1952-53 utvidgades det och samtidigt tillkom en murad korbåge framför den tidigare breda femsidiga korabsiden. Korbågens öppning är rundbågig och flankeras av två rektangulära dörröppningar. Golvet är lagt med äldre kalkstenshällar samt gravhällar. Väggar och tak har samma ytskikt som långhuset. Taket är dock vitmålat innanför korbågen. På norra väggen samt i öster finns inmurade gravhällar. Korväggens gravhällar låg ursprungligen över det Kugelhielmska gravkoret. Fönstren är av samma typ som i långhuset. Över dopplatsen på södra sidan finns en glasmålning signerad: HOFKUNSTANSTALT MAYER MÜNCHEN. Rob. Rab. 1972. Här är kyrkans dopfunt placerad. Den är tillverkad 1965 av kolmårdsmarmor med infällningar av guldmosaik efter ritningar av arkitekt Kurt von Schmalensee. Den östra väggen domineras av altaruppsatsen från 1724 med omgivande draperimålning från 1777-78. Altaruppsatsen i två våningar är försedd med texten; ANNO 1724. Clas Gustaff von Delwig Kongl: Maji Öfwerste och Commendant. Färgsättningen härstammar från renoveringen 1952-53. Altaret är murat 1952-53 och vitputsat med en samtida kalkstensskiva. Altarringen tillkom också vid renoveringen 1952-53 och är ritad av arkitekt Kurt von Schmalensee. Den är placerad vid korbågen och är genombruten med blåmarmorerade speglar. På korbågen finns två ovala nummertavlor med förgyllda ramar dekorerade med rosor. På södra sidan står en kororgel. Den är byggd 1985-86 av Åkerman & Lund med fasad ritad av arkitekt Kurt von Schmalensee.
Sakristian är belägen norr om koret. Dörröppningen är smal och rundbågig och försedd med en dörr av nitade järnplåtar. Golvet är sedan 1952-53 lagt med polerade kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade och taket består av ett vitputsat tunnvalv. Mot öster, norr och väster finns sedan ombyggnaden 1952-53 nya mellanväggar. Mot öster finns en förstuga med wc samt uppgång till predikstolen. Mot norr inrymmer tillbyggnaden skrudrum och andaktsrum. I sakristan finns även liggande textilförvaring.
Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet består av äldre kalkstenshällar och gravhällar. Väggarna är vitputsade och det plana taket är vitputsat med en målad profilerad list. Mot långhuset finns en spetsbågig murnisch med inbyggt vindfång. Den inramas av en portal i ekimitation, sannolikt tillkommen vid renoveringen 1901-1906. Även svängdörrarna är målade i ekimitation liksom vapenhusets golvlist. Dörren mot väster är i ek och tillkom vid renoveringen 1952-53. Över porten finns ett fönster med glasmålningar signerat; HOFKUNSTANSTALT F.MAYER, MÜNCHEN. Rob. RABOLT, MÜNCHEN 1966. Fönsteröppningarna i söder och norr är även försedda med glasmålningar, vilka är märkta Stockholms Glasmåleri Neumann & Vogel. Dessa satt ursprungligen i koret.
Tornets första våning når man via en trappa från orgelläktarens västra sida. Golvet är täckt av en linoleummatta och väggarna är vitputsade. Andra våningen når man från långhusvinden. Detta utrymme har trägolv och vitputsade väggar. Här förvaras de äldre kyrkportarna, som sannolikt är ritade och tillverkade av byggmästarsläkten Nyström. Däröver finns klockvåningen med kyrkans två klockor samt ett klockspel. Storklockan omgöts 1882 och lillklockan 1747. Däröver tillkommer den 1952-53 pågjutna våningen och spiran.
Fasadkulör (2006): Vit
Inventeringsår 2013
Historiken kompletterad vid inventeringen 2006:
Kyrkobyggnaden
Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes av sten sannolikt under 1200-talets första hälft. Dess ursprungliga utformning är inte helt känd. Vid de byggnadsarkeologiska undersökningar som utfördes i samband med en omfattande renovering av kyrkan 1952-53 framkom intressanta uppgifter om kyrkans tidigare utformning. Kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus med smalare korabsid. Fynd av formtegel indikerar även att kyrkan varit välvd. Kyrkans utseende under 1600-talet är känt tack vare en teckning, utförd 1669 av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner. Avbildningen visar kyrkan med en säregen utformning. Den medeltida absiden har rivits och ersatts av en rektangulär byggnadskropp av samma höjd som långhuset och däremellan finns det medeltida lägre och smalare koret. Över långhusets östra del reser sig en takryttare och längst åt väster finns ett murat vapenhus. Bilden visar att byggnadsarbeten pågår för fullt med att färdigställa en tresidig koravslutning, som även har tolkats som det Kugelhielmska gravkoret. Det stora nybyggda koret som Brenner avbildar invigdes 1674 och bekostades av överste Claes Kugelhielm på gården Karshult. Under korgolvet inrättades släktens gravkor. Några år senare byggde även överste Hieronymus Lindeberg på Lindenäs ett gravkor på södra sidan med utrymme för "herrskapsläktare" och underliggande gravvalv. Ungefär samtidigt höjdes det lägre medeltida kortaket och murlivet breddades i likhet med långhusväggarna.
Kyrkan blev dock, som många andra kyrkor vid den här tiden, för trång för den växande befolkningen. Under 1730-talet planerades att utöka bänkutrymmet genom att förse kyrkan med korsarmar. Planerna skrinlades dock och 1770 lades grunden till en ny kyrka, där den äldre södra muren ingick. Församlingen saknade tillstånd, men ville inte invänta beslut från högre ort. År 1774 beslutade församlingen att låta byggmästaren Peter Östberg från Skänninge uppföra en ny kyrka, sannolik efter egna ritningar. När Överintendentsämbetet på hösten 1774 hade utarbetat en ritning med hjälp av arkitekt Jean Eric Rehn var kyrkan i stort sett färdig. Den äldre kyrkans södra mur och den sydligaste delen av den östra väggen bibehölls. Koret bekostades av släkten Gyllenram, vars gravvalv finns under koret. En grund lades även för ett planerat torn, som dock inte kom till utförande förrän på 1840-talet. Interiören fick en tidstypisk utformning med ett ljust och öppet kyrkorum med ett trätunnvalv. En del av kyrkans äldre inventarier och inredning flyttades över till den nya kyrkan. Altaruppsatsen som skänktes till den gamla kyrkan 1724 av överste Clas Gustaff von Delwig målades 1778 av "directeur" Falk i Motala. Han utförde samtidigt även en draperimålning på korets östra vägg runt altaruppsatsen. En orgel byggd av Johan Åhrman 1697 var i bruk till 1798-1800, då orgelbyggaren Per Schiörlin i Linköping fick i uppdrag att bygga en ny orgel.
Kyrkan har kontinuerligt förändrats under 1800- och 1900-talen. På 1840-1850-talen genomfördes en genomgripande om- och nybyggnad av kyrkan. Det planerade tornbygget färdigställdes 1846. Tornet uppfördes i en utpräglad nygotik med en järnspira, som bekostades och tillverkades vid Motala verkstad. Ritningen till tornet utfördes av byggmästaren Abraham Nyström med vissa justeringar av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet. I Nyströmsarkivet på Östergötlands länsmuseum finns ritningar till torn, predikstol och altaruppsats. Abraham Nyström (1789-1849) var tillsammans med sina söner August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag för profan bebyggelse. Samtidigt med att tornet byggdes förändrades sannolikt även långhuset och försågs med spetsbågiga fönsteröppningar i likhet med tornets nygotiska formspråk. Även interiören förändrades med ny predikstol, altare, altarring och en ny altartavla med omramning ritad av Nyström. Den nya altartavlan framställde Jesu uppståndelse ur graven och målades av Johan Zacharias Blackstadius i Stockholm. Sannolikt försågs även orgelfasaden med de för Abraham Nyström typiska blomornamenten. Abraham Nyström avled 1849 och sönerna övertog helt byggnadsverksamheten.
I slutet av 1800-talet ändrades kyrkan åter, då ersattes bl a de slutna bänkarna enligt tidens ideal med öppna bänkar. Ytterligare en omfattande renovering genomfördes under åren 1901 -1906 efter ritningar av arkitekt Agi Lindegren. Agi Lindegren (1858-1927) var en av sekelskiftets mer framträdande arkitekter. Han var bl a slottsarkitekt vid Drottningholm och har svarat för ombyggnader och restaureringar av ett stort antal kyrkor. Det var framför allt interiören som omdanades. Taket försågs med en kassettindelning i stuckdekor och väggarna målades i kvaderfält. Läktaren byggdes ut och barriären förändrades. På samma sätt förändrade han Mjölby kyrka och S:t Lars i Linköping. Arkitekt Agi Lindegren har, enligt uppgift, dekorerat fjorton stadskyrkor, tre domkyrkor och bortåt tjugo landsbygdskyrkor. Av hans dekorationsarbeten och övriga arkitektoniska alster har få överlevt 1900-talets smakrestaureringar. Mycket av hans tillägg i kyrkorummen har med några undantag i stort sett raderats ut under 1900-talets senare förändringar. Det skedde även i Motala kyrka vid nästa renovering, som ägde rum 1952-53 under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee i Norrköping. Renoveringen blev mycket omfattande. Renoveringsförslagets princip var att återgå till den klassicistiska interiören. Det blev dock en mycket godtycklig återgång. I stort sett samtliga av Agi Lindegrens tillägg från restaurering 1901-06 togs bort. Den gamla altaruppsatsen från 1724 placerades på ett nymurat altare och Blackstadius altartavla placerades på långhusets norra vägg. Von Schmalensee uppförde en konstruktion med en murad vägg med en triumfbåge flankerad av dörröppningar mellan kor och långhus. Han beskriver själv anledningen till korbågen: "Denna båge eller omfattning visade sig nödvändig, då altaruppsatsen i annat fall skulle ha blivit för liten i förhållande till den stora yta, som korväggen upptar." Schmalensee ersatte även tornets nygotiska avslutning med en hög smal kopparklädd spira. Riksantikvarieämbetet hade inget att erinra angående förslaget om ombyggnad av tornet eller nybyggnad av korbågen. Därefter har ytterligare förändringar skett, bl a 1981-82 under ledning av byggnadsingenjör Gunnar Tengdelius, då nya utvidgade läktarunderbyggnader tillkom.
År 1200-1249 Nybyggnad
Kyrka av kalksten med rektangulärt långhus, smalare absidförsett kor. Kvarstår murar på södra sidan i den nuvarande kyrkan.
År 1400 Valvslagning
Valvslagning.
År 1681 Fast inredning - predikstol
Predikstol, skänkt av Mårten Hemmingson på Lindenäs.
År 1689 Nybyggnad
Klockstapel.
År 1690 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan, omgjuten 1882.
År 1697 Fast inredning - orgel
Orgel byggd av Johan Åhrman, ersattes av en ny 1800.
Orgelbyggare: Johan Åhrman
År 1724 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats skänkt av överste Claes Gustaf von Delwig, Bergsätter, målades 1778, ersattes av en ny altartavla 1856, återuppsattes 1952-53.
År 1747 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan omgöts.
År 1770-1774 Nybyggnad
Kyrka av sten med återbruk av de äldre murarna på södra och sydöstra sidan, byggmästare Peter Östberg, Skänninge. Koret bekostades av släkten Gyllenram, vars gravvalv finns under koret. Godkända ritningar av arkitekt Jean Eric Rehn 1774.
Arkitekt: Jean Eric Rehn
Byggmästare: Peter Östberg
År 1777-1778 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen från 1724 målades av directeur Falk i Motala.
År 1777-1778 Arkitekturbunden utsmyckning
Draperimålningar på korets östra vägg runt altaruppsatsen av directeur Falk i Motala, övermålades 1856, framtogs 1952.
År 1798-1800 Fast inredning - orgel
Orgeln från slutet av 1600-talet ersattes av en ny orgel, byggd av orgelbyggare Pehr Schiörlin, Linköping, nytt verk 1906 och 1999.
Orgelbyggare: Pehr Schiörlin
År 1834 Underhåll
Vitstrykning av väggarna ut- och invändigt. Målning av taket. Stenfoten putsades och spåntaket tjärades med tjära och blyslam.
År 1848-1851 Fast inredning - predikstol
Predikstol, tillverkad av byggmästarna August och Johan Robert Nyström efter ritningar av fadern Abraham Nyström, Hållingstorp, Kristberg.
Byggmästare: Abraham Nyström
Byggmästare: August Nyström
Byggmästare: Johan Robert Nyström
År 1856-1857 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla oljemålning "Jesu uppståndelse ur graven" av Johan Zacharias Blackstadius, omramning i form av kolonner, skänkt av änkefru Didrika Duberg f. Bromander, sannolikt ritad av byggmästarna Nyström. Hänger sedan 1952 på norra väggen.
Konstnär: John Zacharias Blackstadius
År 1858 Underhåll - exteriör
Taken tjärstrukna och murarna skrapade och vitmenande.
År 1860-1885 Arkitekturbunden utsmyckning
Tidstypisk nyströmsinfluerad dekor samt ommålning av inredningen i vitt och guld och valvet i blått.
År 1860 Underhåll - exteriör
Tornspiran målades.
År 1882 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan omgöts.
År 1890-1909 Arkitekturbunden utsmyckning
Glasmålningar i koret av Neuman & Vogel, Stockholm, flyttades till vapenhuset 1952-53.
År 1892-1898 Teknisk installation - värme
Ny värmeledning med varmluft. Pannrum under sakristian, utvidgades 1952-53.
År 1901-1906 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Ny spräckpanel i långhusets valv med kassettindelning och dekorationsmålning. Förändring av orgelläktaren med utskjutande mittparti samt förändring av orgelfasadens övre del. Ommålning av väggarna med kvadermålning samt övrigt dekormåleri, ommålning av inredningen i vitt och guld. En helvägg framför läktartrapporna och vindfång med inramning mot vapenhuset tillkom. Den östra väggen som var olika på ömse sidor av altartavlan gjordes symmetrisk genom murning med tegel i bruk. Flera gravstenar infogades i kyrkans väggar. Sakristian ombyggdes med nytt pärlsponttak och oljemålade väggar. Arkitekt Agi Lindegren, dekorationsmålare Edv Berg, Stockholm.
Arkitekt: Agi Lindegren
Konstnär - Dekormålare: Edvard August Bergh
År 1904 Arkitekturbunden utsmyckning
Glasmålning över sydportalen, målad och skänkt av den tyske glaskonstnären Fritz Geiges, Freiburg.
Konstnär - Glaskonstnär: Fritz Geiges
År 1906 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket från 1800 ersattes av ett nytt byggt av E A Setterquist & Son, Örebro, reparerades 1953, ersattes av ett nytt 1999-2000. Fasaden minskades något.
År 1917 Teknisk installation - el
Elektriskt ljus.
År 1923 Specifika inventarier - dopfunt
År 1933 Underhåll - exteriör
Putslagning och avfärgning, målning av snickerierna i samma färg som tidigare. Lagning och målning av taken.
År 1952-1953 Arkitekturbunden utsmyckning
Draperimålningarna på korets östvägg togs fram.
År 1952-1953 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Tilläggen från 1901-06 års renovering avlägsnades. Det kassetterade taket avlägsnades och trävalvet återfick sin tidigare blåa färg, ornamenten i läktarbarriärens fält borttagna. Omläggning av stengolvet på betongsula. Nytt trägolv i bänkkvarteren. Koret försågs med en murbåge med dörrar på sidorna. Koret utvidgades och dess golv lades med kalksten. Altaruppsatsen från 1724 återfick sin plats på altaret, konserverades och försågs med ny färgrik färgsättning, nytt stenaltare och ny altarring. Predikstolen framflyttades mot koret och förändrades med direktingång från den tillbyggda sakristian. Orgelfasaden återfick sin ursprungliga färgsättning. Nya slutna bänkar. Ny utökad läktarunderbyggnad. Spiraltrappan i vapenhuset borttagen. Över vapenhuset inreddes en tornkammare avsedd som övningsrum för kyrkokören. Vidfång vid sydportalen. Ommålning av interiören med bänkinredning marmorerad i ljusblått. Isolering av valven, förstärkning av takstolen. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping.
Konservator: Bertil Bengtsson
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1952-1953 Ändring - ombyggnad, exteriör
Ändring - ombyggnad, exteriör - Grundförstärkning, den yttre putsen nedknackades och ersattes av en tunn terrasitputs och avfärgades i en brunbeige färgton. De slätputsade lisenerna och hörnmarkeringarna avlägsnades. De nygotiska gjutjärnsbågarna ersattes av nya dubbla stålfönster från Eskilstuna Fabriks AB med antikglas. Eventuellt tillkom även metallgallret framför det målade fönstret i sydportalen. Taken täcktes med kopparplåt. Sakristian tillbyggdes med nya väggar av tegel i öster och norr under nytt tak och de nya utrymmena inreddes till andaktsrum, skrudrum och toalett. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Byggnads AB Carl Sandberg.
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1952-1953 Teknisk installation - värme
Nytt värmesystem med olja och varmvatten och element utmed väggarna. Utvidgning av pannrummet åt söder.
År 1953-1954 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket från 1906 reparerades och utbyggdes av firma A Magnusson i Göteborg. Orgelfasaden återfick sitt ursprungliga utseende.
År 1956 Teknisk installation - el
Elektriskt tornur från L M Ericson, Stockholm.
År 1965 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av kolmårdsmarmor, arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping.
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1966 Arkitekturbunden utsmyckning
Glasmålning över västportalen av Rob. Rabolt, München.
Konstnär - Glaskonstnär: Robert Rabolt
År 1971-1972 Arkitekturbunden utsmyckning
Glasmålning framställande Jesu dop i fönster på sydsidans östra del vid dopplatsen. Komponerat av arkitekt Kurt von Schmalensee och Robert Rabolt, Franz Mayersche Hofkunstanstalt.
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
Konstnär - Glaskonstnär: Robert Rabolt
År 1981-1982 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Utvidgade läktarunderbyggnader innehållande förråd, vaktmästarrum, handikapps-WC m m. Putslagningar och kalkning av väggarna, ommålning av snickerier. De tre bakre bänkraderna borttogs och de tre främre avkortades. Tre bänkrader borttogs på läktaren för att ge plats för kapprum. Skyddsräcke uppsatt på läktaren. Konservering av altaruppställningen m m. Ommålning av bänkar och inredning. Ny textilförvaring i sakristian. Byggnadsingenjör SBR Gunnar Tengdelius, Motala, konservator Sten Peterson, målare Filip Jonsson.
Hantverkare - Målare: Filip Jonsson
Konservator: Sten Peterson
År 1981-1982 Underhåll - exteriör
Lagning av putsfasaderna och målning med vit silikatfärg p g a den underliggande terrasitputsen. Ommålning av snickerier. Byggnadsingenjör SBR Gunnar Tengdelius, Motala.
År 1981-1982 Teknisk installation - värme
Nytt värmesystem.
År 1985-1986 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Kororgel, byggd av Åkerman & Lund, fasad av arkitekt Kurt von Schmalensee.
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1985-1986 Fast inredning - orgel
Kororgel, byggd av Åkerman & Lund, fasad av arkitekt Kurt von Schmalensee.
År 1993 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Predikstolen som vandaliserats 1990 iordningställdes. Bildhuggare Poul Christiansen, Vadstena.
Konstnär - Bildhuggare: Poul Christiansen
År 1996 Teknisk installation - värme
Fjärrvärme.
År 1999-2000 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk byggt av Kaliff & Löthmans orgelbyggeri.
Motala kyrka, Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860. Schmalensee, K von: Motala kyrka. 2:a uppl. 1959.
Cnattingius, B: Motala kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 3:e uppl. (omarb. av G Lindqvist). 1997.
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860. D. 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet.
. ISBN: ?
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Lindqvist, Gunnar, Motala kyrka, Linköpings stifts kyrkobeskrivningar, 1997.
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor.
Riksantikvarieämbetet.
Motala kyrka, Skrift i samband med kyrkans restaurering, Motala 1959.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-M,
Norrköping 1877.
Svenska gods och gårdar, del XIX, sydvästra Östergötland, Uddevalla 1940.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Nyström:Arkitekt"; "Blom-Carlsson,Carl Gustaf:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin