Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan utgör ett mycket värdefullt inslag i miljön runt Charlottenborgs slott. Kyrkan, församlingslokalerna och förskoleverksamheten representerar gemensamt de moderna kyrkliga centrum som växte fram i de nya stadsdelarna med lokaler för många olika verksamheter som används veckans alla dagar.
Kyrkobyggnaden
Charlottenborgskyrkan från 1988 tillhör en av tre kyrkor i Östergötland, som är uppförda efter 1939 och som 2002 genom sitt höga kulturhistoriska värde erhöll ett särskilt skydd enligt kulturminneslagen. Kyrkan är länets yngsta skyddade kyrka och representerar de moderna vardagskyrkorna med olika funktioner under samma tak. Kyrkan med sin särpräglade exteriör samt den fristående klockkonstruktionen är även en god representant för senmodernismens fria formspråk. Höga kvalitetskrav är genomgående i såväl den yttre utformningen som interiören och inredningen. Kyrkorummets materialverkan är väl sammanhållen med kalksten och furu samt med konstnärlig utsmyckning av hög kvalitet.
Sammanfattning
• Charlottenborgskyrkan tillhör en av tre kyrkor i Östergötland, som är uppförda efter 1939 och som genom sitt höga kulturhistoriska värde fått ett särskilt skydd enligt kulturminneslagen. Kyrkan och församlingslokalerna speglar de moderna
stadsdelskyrkornas verksamhet och tidens sociala ambitioner.
• Anläggningen som helhet har hög arkitektonisk och konstnärlig kvalitet och kyrkan är interiört och exteriört i det närmaste intakt sedan uppförandet.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från beslutet om skydd
Inventeringsår (2007)
Charlottenborgskyrkan är uppförd 1988 som distriktskyrka för stadsdelen söder om Motala ström i Motala. Kyrkan är ritad av arkitekterna Gösta Eriksson och Bengt Linder i Stockholm och är en modern vardagskyrka som även rymmer
församlingslokaler. Kyrkan är orienterad med koret i öster och vapenhus med huvudingången åt väster. Kyrkan är rundad med snedskuret, plant tak och reser sig över omgivande byggnader, som har pulpettak. Fasaderna är putsade med en följsam puts i en bruten vit ton.
Inventeringsår 2013
Charlottenborgs kyrka byggdes 1988 efter ritningar av arkitekterna Gösta Erikson och Bengt Linder. Charlottenborgskyrkan är en stor anläggning med församlingslokaler och kyrka, framträdande placerad i parkmiljö nära Charlottenborgs herrgård vid Motala ström. Kyrkan är rundad med snedskuret, plant tak och reser sig över omgivande byggnader, som har pulpettak. Samtliga byggnader är vitputsade. Intill huvudentrén står en klockstapel i stål. Det höga kyrkorummet har vitputsade väggar och trätak buret av bjälkar. Rummet får sitt ljus genom smala sidofönster i koret och genom ett stort fönster högt placerat i västväggen. Koret framhävs av en bred men grund nisch, i vilket altaret står. Över altaret hänger ett enkelt krucifix i brons av Liss Eriksson. Maja Mattas har utfört en Skyddsmantelmadonna och en Pietà.
Beskrivningen hämtad från beslutet om skydd.
Inventeringsår 2016
Vinnerstad är en medeltida socken och omnämns 1381 som Windestadha. Den är belägen strax öster om Motala och tillhör det område som betecknas som Vadstenaslätten. Huvudnäringen har varit åkerbruk, men under 1800-talets industrialisering etablerades bl a textiltillverkning. Det finns ett flertal större gårdar i socknen, däribland Kvissberg och Charlottenborgs säteri, som ursprungligen hette Vräknebro. På Charlottenborgs mark uppfördes 1887 textilindustrin Engel-Fabrikerna med tillhörande arbetarbostäder. Charlottenborgs huvudbyggnad, eller Charlottenborgs slott som den i dagligt tal kallas, ägs idag av Motala kommun och inrymmer ett museum. År 1948 inkorporerades delar av socknen i Motala och bostadsbebyggelse dominerar numer socknens västra delar.
När Göta kanal började anläggas på 1810-talet var Motala endast en kvarn- och fiskeby. Motala har därefter vuxit fram som ett industriellt centra vid Vättern. Det var anläggandet av Göta kanal och Motala mekaniska Verkstad som gav förutsättningar för ortens framväxt till ett industriellt centra. Amiral Baltzar von Platen gav även Motala en för svenska förhållanden unik solfjädersformad stadsplan. Motala fick köpingsrättigheter 1823 och tillkomsten av järnvägen Hallsberg-Mjölby 1873 påskyndade köpingens tillväxt. Motala fick stadsrättigheter 1882.
CHARLOTTENBORGS KYRKA, MOTALA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport september 2007..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin