Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan utgör ett mycket värdefullt inslag i miljön runt Charlottenborgs slott. Kyrkan, församlingslokalerna och förskoleverksamheten representerar gemensamt de moderna kyrkliga centrum som växte fram i de nya stadsdelarna med lokaler för många olika verksamheter som används veckans alla dagar.
Kyrkobyggnaden
Charlottenborgskyrkan från 1988 tillhör en av tre kyrkor i Östergötland, som är uppförda efter 1939 och som 2002 genom sitt höga kulturhistoriska värde erhöll ett särskilt skydd enligt kulturminneslagen. Kyrkan är länets yngsta skyddade kyrka och representerar de moderna vardagskyrkorna med olika funktioner under samma tak. Kyrkan med sin särpräglade exteriör samt den fristående klockkonstruktionen är även en god representant för senmodernismens fria formspråk. Höga kvalitetskrav är genomgående i såväl den yttre utformningen som
interiören och inredningen. Kyrkorummets materialverkan är väl sammanhållen med kalksten och furu samt med konstnärlig utsmyckning av hög kvalitet.
Sammanfattning
• Charlottenborgskyrkan tillhör en av tre kyrkor i Östergötland, som är uppförda efter 1939 och som genom sitt höga kulturhistoriska värde fått ett särskilt skydd enligt kulturminneslagen. Kyrkan och församlingslokalerna speglar de moderna
stadsdelskyrkornas verksamhet och tidens sociala ambitioner.
• Anläggningen som helhet har hög arkitektonisk och konstnärlig kvalitet och kyrkan är interiört och exteriört i det närmaste intakt sedan uppförandet.
Inventeringsår (2007)
Kyrkan är orienterad med koret i öster och vapenhus med huvudingång åt väster. Kyrkan är rundad med snedskuret, plant tak och reser sig över omgivande byggnader, som har pulpettak. På norra sidan finns sakristian och på södra sidan finns lokaler för församlingsverksamhet, personalutrymmen, körrum och i en souterrängvåning i sydöst inryms kyrkans
förskoleverksamhet. Personalrum och matsal är förlagda runt en atriumgård. Kyrkans fasader är putsade med en följsam puts i en bruten vit ton. Sockeln är gjuten. Taken har olika lutning och är täckta av tunn, blank plåt i bandtäckning. Även hängrännor och stuprör är av samma material. På kortakets högsta punkt tronar en plåttupp, som är tillverkad av arkitekt Gösta Eriksson 1998. Fönsteröppningarna är försedda med treglasfönster med lilafärgade aluminiumbågar, i koret med grå bågar med spegelglas. Även sakristians runda fönsteröppning i norr är försedd med spegelglas. Huvudingången är via vapenhuset i väster och är försedd med en spetsbågig ekport, vilken flankeras av vertikala fönsterpartier. Över ingången finns ett snett utskjutande skärmtak uppburet av limträbjälkar. Församlingslokalerna är uppförda med samma material och ytskikt.
Långhuset är runt med golv av hyvlad Ölandskalksten. Kalkstenen är lagd i olika riktningar som bl a markerar bänkkvarter och dopplats. Väggarna, som är murade av kalksandsten med en tunn följsam puts i bruten vit, har en lutning för att tillgodose efterklangen vid körsång. Taket har synliga kraftiga limträbjälkar av furu med mellanliggande panel av obehandlad furu. Den spetsbågiga porten mot vapenhuset i väster är av ek och flankeras av öppningsbara sidodörrar och luckor av furu. I sydväst finns en spetsbågig dörr av furu till ett förråd och elcentral samt nödutgång. I väster finns ett högt sittande korsformigt fönster och på södra väggen en liten kvadratisk muröppning. Kyrksalen är försedd med stolar av furu med sitsar av
sadelgjord, formgivna av Balzar Beskow AB. Utmed norra väggen finns lösa gradänger av furu. Orgeln är placerad på södra sidan och är byggd av Marcussen & Sons Orgelbyggeri, Åbenrå i Danmark med fasad i furu. Även ambon är av furu. Dopfunten är tillverkad av kalksten.
Koret framhävs av en bred men grund nisch, i vilket altaret står. Koret har för övrigt samma utformning som långhuset. I söder och norr finns vertikala fönsterpartier som går från golv till tak. Altaret är fristående och av vitbetong. På korväggen hänger ett krucifix av konstnären Liss Eriksson.
Vapenhuset har samma ytskikt och material som långhuset. I söder finns en öppning till församlingslokalerna och personalutrymmena och i norr en dörr till sakristian. Sakristielokalerna består av ett yttre utrymme med kapprum och toalett. I norr finns en glasad furudörr till ett vänt- eller besöksrum samt en furudörr till sakristian. Samtliga utrymmen har samma material, utformning och ytskikt som kyrkorummet. På sakristians västra vägg finns textilskåp av furu och i öster finns ett altarbord av furu.
Församlingslokalerna har i stort sett samma ytskikt och materialbehandling som kyrkorummet. Innerdörrarna är delvis grönlaserade.
Fasadkulör (2007): Vit
Inventeringsår 2016
Redan i början av 1960-talet fanns planer på att bygga en kyrklig samlingslokal i Charlottenborgsområdet, som då började exploateras till ett modernt bostadsområde. Det dröjde dock till 1980-talet innan planerna förverkligades. Charlottenborgskyrkan invigdes i januari 1988 och är uppförd efter ritningar av arkitekterna Gösta Eriksson och Bengt Linder, EU arkitektkontor AB, Stockholm. Kyrkan är en modern vardagskyrka som även rymmer församlingslokaler. Enligt arkitekterna har de som utgångspunkt arbetat med ljuset som en central faktor och med lokala material. Kyrkorummets rundande form följer traditionen med rundkyrkor, som t ex Bromma, Solna, Hagby och även rundkyrkorna på Bornholm. De utvändiga fönstren fick fastetidens violetta färg och de invändigt gröna dörrarna symboliserar växandet.
År 2002 beslutade Riksantikvarieämbetet att bestämmelserna i 4 kap. 3§ KML om tillståndsprövning ska tillämpas på Charlottenborgskyrkan med tillhörande kyrkotomt. Bestämmelserna gällde dock inte interiöra ändringar i församlingslokalen.
År 1987 Specifika inventarier - kyrkklocka
Specifika inventarier – kyrkklockan göts av Olssons klockgjuteri, Ystad. (Ch)
År 1987 Specifika inventarier - dopfunt
Specifika inventarier – dopfunt av röd Jämtlandskalksten. (Ch)
År 1987-1990 Fast inredning - orgel
Fast inredning – Orgel byggd av Marcussen & Sons Orgelbyggeri, Åbenrå,
Danmark. (Ch)
År 1988 Invigning
Invigning – den 30 januari av biskop Martin Lönnebo. (ÖLM)
År 1988 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor
Arkitekt: Bengt Linder
Arkitekt: Gösta Erikson
År 1998 Arkitekturbunden utsmyckning
Arkitekturbunden utsmyckning – kyrktupp tillverkad av arkitekt Gösta Eriksson
överlämnades som gåva till församlingen. (MT 1998-02-10)
CHARLOTTENBORGS KYRKA, MOTALA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport september 2007..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Linder,Bengt:Arkitekt"; "Eriksson,Gösta:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin